15 augusti 2017

Så finansierar CIA oppositionen i Venezuela

Dollarregnet över den venezuelanska högeroppositionen är konstant sedan folket valde Hugo Chavez och Nicolas Maduro för att leda landet bort från det tidigare korrumperade AD-Copeistyret även kallat "4:e Republiken", lika pro-USA som grannlandet Colombia. Men dollarna är inte gratis, de är medel för att störta en regering som anser att naturresurserna ska vara i folkets tjänst och inte skänkas bort till Exxon-Mobile och andra transnationella bolag.



Den venezuelanska oppositionen har med alla medel försökt stoppa och störta Venezuelas president Hugo Chavez och Nicolas Maduro. I nedanstående artikel som jag skrev i juli 2004, kunde jag konstatera med hjälp av offentliga källor hur CIA:s olika förklädda organ finansierade och fortsätter finansiera den extrema högeroppositionen i Venezuela. USA kallar det för att “främja demokratin i världen”. Chavez menade att det var ”kontrarevolution och fosterlandsförräderi”. Och Maduro instämde.
I dag, 15 augusti offentliggjordes det igen att USA anslår fem miljoner dollar till den opposition som bränner sina offer levande på Caracas´ gator.



Så finansierar CIA oppositionen i Venezuela
Av Dick Emanuelsson

CARACAS, 18 Mars 2002: Utanför den korrumperade landorganisationen CTV:s 18-våningshus i centrala Caracas stod de, en liten grupp på högst tio personer, välparfymerade och dyrt klädda. EAP:s venezuelanska sektion1) krävde högljutt och med plakat i händerna att CTV skulle utlysa ”generalstrejk omedelbart”, för att störta Chavez. Deras skanderande och plakat registrerades noggrant av kameramännen och reportrarna från tre av de fyra största privata TV-kanalerna.


CARACAS / 2004-07-17 / DET VAR TVÅ VECKOR innan statskuppen den 12 april 2002 och jag hade minuterna innan intervjuat Alfredo Padilla och Leon Arismendi från CTV:s fackföreningsskola när jag stötte på den oansenliga gruppen. Arismendi utsågs två veckor senare, under den andra dagen av statskuppen, till planeringsminister i den junta som utsågs och leddes av Pedro Carmona, ordförande i Venezuelas arbetsgivarförening, Fedecamera. Padilla å andra sidan avslöjades för några månader sedan för att ha tagit emot hundratusentals dollar innan och efter statskuppen av NED, en avdelning inom USA:s State Departement, utpekad som en förtäckt CIA-enhet.

I takt med att revolutionen i Venezuela fördjupas har de politiska kampanjerna mot Chavez ökat. Han utpekas för att vara en despot och diktator. I Sverige demonstrerade folkpartiets ungdomsförbund LUF, i slutet av maj utanför Venezuelas ambassad i Stockholm. Venezuelanerna gick vid tillfället i spänd väntan på beslutet från den Nationella Valkommissionen (CNE) i fall oppositionen hade lyckats samla in tillräckligt med namn för att få till stånd en folkomröstning om president Hugo Chavez’ mandatperiod.

Colombianska paramilitärer och exilkuban i Caracas

I likhet med de svenska ungliberalerna hade ROBERT ALONSO, ledare för ”Bloque Democrático” och EAP:s allierade i Caracas inte förväntat sig att CNE skulle godkänna de 2,6 miljonerna (20 % av rösterna i valet 2000) namnunderskrifterna mot Chavez och utlysa ett datum för folkomröstningen som ska äga rum den 15 augusti. Folkomröstningen, som är en demokratisk erövring av folket i det grundlagsförslag som Chavez utarbetade och lät folket rösta om 1999 tillämpas nu, vilket orsakade huvudbry hos dem som utpekar Chavez som just ”despot”.

Alonso hade redan uppmanat venezuelanerna att inta gatorna i Caracas för att med våld störta Chavez. Exilkubanen med rötter och förbindelser i Miami hade redan organiserat en grupp på 150 colombianer varav de flesta var reservister och officerare i den colombianska armén. Andra hade rekryterats från de paramilitära dödsskvadronerna i grannlandet. I tre månader hade gruppen bidat sin tid på Alonsos stora gård utanför Caracas i väntan på grönt ljus för att inleda den ”väpnade kampen”. Målet var att ”störta Chavez med våld och döda honom”, som de gripna vittnade om. I stället greps de medan Robert Alonso flydde. Oppositionen visade än en gång sin verkliga karaktär, menade Chavez. Men det fanns betydligt större och starkare allierade till oppositionen.

CIA-pengar för att störta Chavez

National Endowment for Democracy, NED, skapades 1983 under Reaganadministrationen. Lagen 98-164 hade målsättningen att “främja demokratin i världen”. Sedan dess har NED:s olika enheter varit inblandade i finansiering av högerextrema eller förment demokratiska så kallade frivillighetsorganisationer ur det ”civila samhället”. Det senaste exemplet är Haiti där NED har finansierat delar av oppositionen mot den avsatte Aristide. Men NED har också finansierat subversiva massmedia och andra misskrediteringskampanjer mot progressiva regeringar, presidenter eller stater.

Därför beslutade Venezuelas Författningsutskott inom Högsta domstolen den 21 november år 2000 att förbjuda mottagandet av utländska bidrag från stater, organisationer eller grupper influerade av stater eller företag. Men NED brydde sig inte om de egna kongressbesluten i USA, som förbjuder penningbidrag till politiska kandidater. Plötsligt började det regna pengar över oppositionsorganisationer ur det så kallade ”civila samhället” i Venezuela.

USA-medborgare avslöjar oppositionens bidragsgivare

Men den 12 september 2003 beslutade NED att utbetala 53.400 dollar till oppositionens valorganisation Sumate. Enligt dokument som deklassificerades i USA i början av året på begäran av USA-advokaten Eva Golinger och USA-forskaren och reportern Jeremy Bigwood, vilka stödde sig på lagen ”Freedom of Information Act”, framkommer det i det förtäckta CIA-organets beslutsprotokoll att USA, sedan 2000-2003, har betalat ut över fyra (4) miljoner dollar till högeroppositionen i Venezuela, drygt 30 miljoner svenska kronor.

I NED-protokollet framgår det att Miriam Kornblith2), suppleant i CNE för oppositionen är den som har ansvar för ”valfrågor” inom Sumate. Frågan är hur detta ”tvåstolsförfarande” kan kombineras som ”oberoende” inom CNE? María Corina Machado3), Sumates vice ordförande, anslöt sig och undertecknade dagen för oppositionens statskupp den 11 april 2002 presidentdekret där kuppledaren Pedro Carmona i ett pennstreck raderade och upplöste alla demokratiska institutioner i Venezuela. Kuppdekret hade elva punkter (varav vi publicerar de flesta nedan i förkortat format) som illustrerar hur demokratin krossades av dem som nu finansieras av USA och som utpekas som av USA och liberaler utpekas som ”demokrater”:

Art. 1: Pedro Carmona utses till president i den demokratiska och nationella övergångsregeringen.
Art. 3: Nationalförsamlingen upplöses.
Art. 4: Ett rådgivande statsråd med 35 medlemmar som representerar de olika samhällssektorerna av det demokratiska Venezuela bildas.
Art. 5: Fullmakter ges till presidenten att samordna politiken under övergångsregeringen (diktatoriska maktbefogenheter under EN man).
Art. 7: Presidenten ges i uppdrag att tillfälligt avsätta och tillsätta de offentliga organens ledamöter inom stat, region- och kommunnivå, samt Venezuelas representanter inom det Andinska som det Latinamerikanska Parlamentet. (Här krossar Carmona i ett pennstreck även de olika politiska församlingarna under president- och parlamentsnivån).
Art. 8: Ordföranden och övriga ledamöter i Högsta Domstolen avsätts och ersätts. (Rättsstaten likvideras).
Art. 9: De 49 lagförslag (läs jord-, utbildnings-, hälsovårdreform, m.m.) som Chavez lade fram i november 2001, dras tillbaka.
Art. 10: Den juridiska förordningen behålls så länge den inte står i motsättning till presidentdekretet samt de internationella fördragen som Venezuela har ratificerat. (Carmonas kuppdekret står alltså över de sista delarna av den venezuelanska grundlagen).

Efter att presidentdekretet lästes upp genomförde Carmona sin makabra självutnämning. Den venezuelanska landsorganisationen CTV:s ordförande Carlos Ortega samt katolska kyrkans biskop från Opus Dei, Luis Ogalde, lyfte Pedro Carmonas armar upp mot taket i presidentpalatset Miraflores. Men 24 timmar senare skulle de fly när Caracas fattiga och militärer trogna konstitutionen återtog Miraflores och återinsatte den kidnappade Chavez på presidentposten.

I 47 timmar varade statskuppen och Carmonas kuppregim. De första regeringarna att erkänna kuppmännen var USA, El Salvador (styrt av dödsskvadronspartiet Arena) och helt följdriktigt IMF. Det är mot USA:s direkta inblandning och finansiering av oppositionen som Jorge Valero, Venezuelas ambassadör inom OAS, de Amerikanska Staternas Organisation, gick till angrepp den 30 mars:

– Den Bolivarianska regeringen anklagar ansvarsfullt inför denna församling (OAS) att NED har utnyttjats och fortsätter att utnyttjas av personer inom USA:s regering”, sa Jorge Valero.

Dollarregn över oppositionen

Men mottagarna av de gröna sedlarna är inte bara Sumate. Så här ser listan ut som Golinger och Bigwood kunde publicera inför en häpen venezuelansk opinion:

  • IRI, Instituto Republicano Internacional, står som NED:s betalningsavsändare till de politiska oppositionspartierna som har fått 1,408,818 dollar. IRI stödde aktivt statskuppen den 12 april 2002.

  • CTV (det socialdemokratiskt styrda och korrumperade LO) fick 1999-2002 inte mindre än 557,387 dollar via NED:s ”arbetsmarknadsorgan” American Center for International Labour Solidarity, ACILS. 116.000 dollar av denna summa betalades ut tre månader INNAN varslet om generalstrejk den 9 april 2002 och finansierade till stora delar den gigantiska annonsering i TV, radio och press som föregick statskuppen den 11 april.

  • NED:s finansiering av ”information” för statskuppens år 2002 uppgick till 2,103,200 dollar som kanaliserades via USIA, US Information Agency.

  • Ett annat ”undermineringsorgan” inom State Departement, USAID, betalade kuppåret ut två miljoner dollar för att bistå ”moderata” oppositionsledare som arbetade för att störta Chavez.

  • Sex månader innan statskuppen i april 2002 betalade sex andra organ inom State Departement ut 695,300 dollar för att finansiera ”konferenser och seminarium” hos oppositionen.

  • År 2003 girerade ett annat CIA-organ, DRL, över 285,000 dollar till NED för ”val i förtid”.

  • NED, via CIPE, girerade 1999-2003 över 462,686 dollar till CEDICE, ett organ inom det venezuelanska näringslivet.

  • Acción Campesina, AC, ett organ hos de venezuelanska land- och boskapsägarna som har 120 bondeledare mördade på sitt samvete. Denna ”NGO” har en enda uppgift och den är att sabotera jordreformen i Venezuela som hittills har delat ut två miljoner hektar mark till de jordlösa. Mellan 2002-2004 har AC fått 93,000 dollar.

  • La Asociación Civil Asamblea de Educación, det “civila” samhällets utbildningsförening fick 167,000 dollar mellan 2001-2004. Organisationens uppgift är att förhindra regeringens utbildningsreformer som anklagas för att vara ”kubainspirerade”.

  • La Fundación Momento de la Gente fick 229,747 dollar 2000-2004. Dess uppgift är att erbjuda oppositionspartierna ”juridisk hjälp” för att obstruera lagförslag hos den parlamentariska majoritetsgrupp som stöder regeringen samt lägga egna oppositionsförslag.

USA-fack kräver sanningen på bordet av sina ledare

För två veckor sedan beslutade den kaliforniska avdelningen av AFL-CIO, USA:s landsorganisation, på sin 25:e kongress i San Diego, att kräva klarhet och stopp för att utnyttjas av NED.

”NED har en tvivelaktig historia och har regelbundet utnyttjats av USA:s regering för sina internationella politiska ändamål. Detta inkluderar bistånd till att störta demokratiskt valda regeringar eller för att blanda sig i inre angelägenheter inom fackföreningsrörelsen i andra länder”, skriver AFL-CIO i sitt beslutsprotokoll 3).

Beskrivningen är samtidigt en våldsam kritik mot den egna nationella ledningen för AFL-CIO i New York. Denna har ett tvivelaktigt förflutet och har spelat med de olika regeringarna i Vita Huset med målsättningen att splittra fackföreningsrörelsen i utlandet, i första hand Latinamerika.

I en resolution som Kalifornien-kongressen de döpte till ”Rensa luften”, andas inför AFL-CIO-ledningens agerande i förhållande till Venezuela men också det amerikanska LO:s agerande i samband med militärkuppen i Chile, 1973.

”Vi kräver att AFL-CIO-ledningen utan dröjsmål uppger vad den gjorde i vårt namn i Chile och andra länder. Vi kräver att den upphör med denna verksamhet och politik där den fortfarande kan vara inblandad i finansiering av regeringsagenturer. I annat fall kan vår autentiska trovärdighet och förtroende hos arbetarna, här som i utlandet, ifrågasättas och förvandla oss till betalda agenter av den ekonomiska korporationens globala krafter”.

Källa:
1) I Sverige uppmärksammades EAP innan mordet på Olof Palme genom att deras aktivister störde alla offentliga arrangemang. När Palme mördades pekades den s.k. ”33-åringrn” ut som mördaren. Denne lämnade Sverige och bosatte sig i USA där han mördades efter något år. Kopplingen EAP-CIA för mordet på Palme diskuterades men arkiverades. I Venezuela heter EAP Movimiento Laboral de Venezuela, MLV. De få medlemmarna kommer till största delen från den 1984 förbjudna katolska rörelsen TFP, Tradición, Familia y Propiedad (Tradition, familj och egendom). Gruppen är, enligt bedömare i Venezuela, en del av den internationella högerextrema rörelsen som leds av Lyndon LaRouche. TFP å sin sida har starka bindningar till den katolska Opus Dei, en rörelse från den falangistiska spanska fascismen, Till denna rörelse finns också nynazistiska grupper i Venezuela som knutits kring Shillerinstitutet som är en underavdelning till EAP,





13 augusti 2017

John Pilger: “Faller Venezuela, faller mänskligheten”

John Pilger och Noam Chomsky, två legender och försvarare av folkrätten i världen och mot USA:s upprepade folkmordskrig i världen. Pilgers reportage från Indokina (Vietnam, Laos och Kambodja) var epokavgörande för journalistiken  och direkta utmaningar mot den sittande makten. Hans reportage är exempel för dagens journalister och medier. Men organ som DN, Natoanhängare och som verkade för en svensk atombomb på 1950-talet, eller den politiska feghet som till och med ett annat medium som påstår sig vara vänster men som gömmer sig i sanden likt en struts, är konflikten i Venezuela en mardröm. Det handlar om att bekänna färg.



John Pilger: “Faller Venezuela, faller mänskligheten”

Av Dick Emanuelsson, Resumen Latinoamericano

”Washington invaderar bara försvarslösa länder men Venezuela står inte hjälplös”

TEGUCIGALPA / 2017-08-13 / Den legendariske australienske reportern och dokumentärfilmaren John Pilger karaktäriserar i en intervju till den latinamerikanska TV-kanalen Telesur, med anledning av att Donald Trump ”inte utesluter en militär lösning mot Venezuela”, som ett ”oansvarigt” men ett ”typiskt” agerande för USA-presidenter.

Noam Chomsky, som intervjuades samtidigt med den 77-årige Pilger definierade också Trumps uttalande som ”oansvarigt”. Chomsky lade till att han anser att Trumps militära hot mot Venezuela som ”chockerande och farligt”.

– Förhoppningsvis kanske några av generalerna i hans omgivning bättre förstår konsekvenserna och kan kontrollera honom (Trump).


Video: Trump uttalar sitt militära got mot Venezuela:




Trump går i USA-presidenters spår

John Pilger å sin sida upplyste reportern om att Trumps uttalande samstämmer med USA:s historia under det föregående seklet:

– Trumps hot om en militär invasion av Venezuela är typiska för USA:s hot mot världen under de senaste 70 åren. USA har redan invaderat Venezuela via subversiva grupper så som NED (the National Endowment for Democracy, CIA:s civila förklädda fasad, reds anm.) som stöder den så kallade ´oppositionen´. Denna söker med våld störta en vald regering vilket är ett klart brott mot den internationella rätten, hävdade Pilger.

Han sammanfattade med att han inte såg det som troligt att USA skulle våga invadera Venezuela:

– Washington invaderar bara försvarslösa länder och Venezuela står inte hjälplös. Men den anständiga världen bör stödja Venezuela som utsätts för en giftig krigföring via massmedia. För faller Venezuela, faller mänskligheten.

Luften gick ur oppositionen med valet den 30 juli

Efter valet till den författningsskrivande församlingen (ANC) den 30 juli har luften gått ur den våldsamma högeroppositionen. ANC inledde sitt arbete omedelbart medan den Högerinternational som aktiverats från avdankade presidenter till valda högerpresidenter i Latinamerika och Europa har försökt intensifiera sin krigföring mot regeringen Nicolas Maduro.

Men oppositionen i Venezuela förlitar sig allt mer på det internationella stödet eftersom den inte med egen kraft kan störta den folkvalda regeringen Maduro. För Venezuela 2017 är inte Chile 1973, trots att dagens fiende är tusenfalt mycket starkare. Vad som står i vägen för en militär Pinochetkupp av Leopold Lopez, Henrique Capriles och Julio Borges är den civila-militära allians som garanterar att författningen följs.

Venezuelas folk förkastade den våldsamma oppositionen den 30 juli då det gick till valurnorna för att rösta fram deputerade till en författningsskrivande församling. Venezuela backade inte för hoten eller sanktioner av alla dess slag utan över åtta miljoner personer valde sina representanter till denna församling. Valdeltagandet i Venezuela på 42 procent var liktydigt med valdeltagandet till presidentvalet i Colombia. Och då ska vi notera att oppositionen i Venezuela inte deltog. Den valde i stället att bojkotta valet och i vissa delstater som Tachira och Merida, gränsstater till Colombia, till och med använde den våld och utegångsförbud för att förhindra folket att rösta. Är det denna opposition som DN stöder eller som veckotidningen Flamman inte vågar ta ställning mot? Vilken färg har den på sin fana?

 
Mardrömmen för DN och politiska fega vänsterlight-opportunister

För öppna statskuppsanhängare på Dagens Nyheter som på 1950-talet var för en svensk atombomb och svensk Natoanslutning, eller fega politiska opportunister på en veckotidning som tidigare var den kanske mest konsekventa vänsterrösten mot den internationella fascismen, från Spanien 1936-39 via Vietnam och Chile-Argentina-Uruguay men som nu gräver ned huvudet i sanden för att den inte vågar ta ställning, är händelseutvecklingen i Venezuela en mardröm. Att nu Chomsky och Pilger går i försvar av Venezuela och uttalar sitt förakt och fördömande mot Trump, medierna och oppositionen i Venezuela är för Venezuelas folk däremot mycket hoppingivande.

Vi behöver skaka liv i den enorma rörelse och solidaritet som Sveriges folk utvecklade och visade i sitt stöd till Vietnams folk mot USA:s folkmordskrig. Detta heroiska folks kamp krossade till slut USA-imperialismen i denna del av världen den 30 april 1975 när sovjetbyggda stridsvagnar, som kördes av vietnamesiska soldater ur FNL-gerillan krossade porten till USA-ambassaden i Saigon medan diplomaterna flydde i USA-helikoptrar till hangarfartygen som plockade upp dem på redden för vidare färd mot USA för att planera för nya imperialistiska plundringskrig i världen.

Den historiska bilden när portarna till USA-ambassaden i Saigon, Vietnam, körs över av en stridsvagn från FNL-gerillan och USA:s imperialistiska folkmordsrig var över. Men med nära två miljoner offer som saldo. Vita Huset betalar aldrig sina krigsskadestånd, varken i Vietnam eller elva år senare när den Internationella Domstolen i Haag dömde USA som skyldig och ansvarig för kriget mot den sandinistiska revolutionära regeringen i Nicaragua via sitt ombud, Contras. Domstolen dömde USA att betala Nicaragua 650 miljoner dollar.  USA svarar nu, 2017, med att i alla internationella finansorgan som Världsbanken eller Internationella Valutafonden stoppa alla lån till sandinistregeringen i Managua. När vi få vi läsa indignerade ledare från Dagens Nyheter i detta ämne?


USA led ett enormt militärt men framför allt politiskt nederlag när Vietnams folk och den internationella solidariteten besegrade den makt som själv ansåg sig vara oövervinnlig.

Samma solidaritet växer fram i dag för Venezuela över hela Latinamerika och USA och Trump bör tänka sig två gånger innan de beger sig in i ett Nytt Vietnam, bara två timmars flygresa från Miami.



3 augusti 2017

Venezuela: Bankkonton spärras i USA för företag som arbetar med Venezuelas valmyndighet

Enligt Jimmy Carter-Centret är det venezuelanska valsystemet pålitligt och bland världen säkraste, skyhögt över USA:s. FOTO: DICK EMANUELSSON.



Strypsnaran om Venezuela dras åt allt snabbare:
Bankkonton spärras i USA för företag som arbetar med Venezuelas valmyndighet

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2017-08-03 / Snaran om Venezuela dras sakta åt. Varje dag kommer utspel med avsikt att isolera Venezuela diplomatiskt, ekonomiskt och politiskt. Länder som lyder under USA:s utrikespolitik drar hem sina ambassadörer och kräver, i likhet med Perus kongress, att Venezuelas ambassadör ska lämna landet.

Historien verkar gå igen från den 31 januari 1962 när USA via sitt ”Ministerium för Koloniala Frågor”, som Che karaktäriserade OAS, de Amerikanska Staternas Organisation, uteslöt Kuba från OAS, på begäran av Honduras´ regering.

Här är några exempel på hur Venezuelas politiska och ekonomiska fiender trappar upp kriget mot det sydamerikanska landet de senaste två dagarna.

  • Vd:n för dataföretaget SmartMatic, Antonio Mugica, som sedan 2004 har företagets elektroniska valsystem opererande i alla val i Venezuela, påstod i vaga ordalag i onsdags eftermiddag från London att Venezuelas valmyndighet CNE hade manipulerat valresultatet i söndags med en miljon röster.
  • Uttalandet kom DAGEN EFTER att Trump satt 13 venezuelaner, bland dem CNE:s ordförande Tibisay Lucena i politisk och ekonomisk ”karantän”. Det innebär förbud för företag och personer att har förbindelser med CNE, likt USA:s blockad mot Kuba. Lucena uppgav i dag torsdag att flera företag som levererar kunskap och teknisk assistens till CNE fått sina bankkonton och verksamhet stoppade i USA i dag.
  • För SmartMatic, som enligt Mugica till och med har kontrakt med CIA och ett 20-tal regeringar i världen, skulle fortsatta förbindelser med CNE innebära stora ekonomiska avbräck, för att inte säga en kommersiell katastrof.
  • I dag torsdag, sa OAS´ generalsekreterare Luis Almagro att CNE inte kommer att bjudas in till OAS´ Interamerikanska Möte för Valmyndigheter i Cartagena, Colombia.
  • I dag torsdag gick den 5:e av 34 jurister som oppositionen hade utsett till en ny parallell Högsta Domstol in på den chilenska ambassaden där han ansökte om skydd för sin säkerhet samt politisk asyl.
  • På eftermiddagen kastades brandbomber mot den spanska ambassaden i Caracas. I vems intresse och vad är syftet?


Låt oss först analysera den allvarliga anklagelsen om ”manipulering” av valresultatet från CNE:s sida.

Antonio Mugica, vd för företaget Smartmatic.


CNN-intervju

En självsäker vd i Smartmatics hade innan sitt uttalande om ”manipulering” av rösterna i valet i söndag, intervjuats av CNN:s mexikanske stjärnreporter Fernando Ramos efter valet 2013 där Maduros motkandidat Henrique Capriles Radonski påstod att valfusk hade ägt rum. I intervjun på sex minuter försäkrade Mugica det omöjliga i att manipulera röstningen i företagets elektroniska system. Varje röst registrerats omedelbart och en fysisk kopia att en röstning har genomförts registreras separat. Datasystemet kontrolleras senare med de fysiska rösterna.

Sedan 2004 har ingen kunnat ifrågasätta företagets röstmaskiner och programvara. Mugica förklarade detta på ett ledigt och avslappnat sätt och ingav stort förtroende i sina uttalanden inför Ramos, CNN.

Presskonferensen i London

Men i onsdags den 2 juli 2017 var det en nervös och osammanhängande verkställande direktör som från London läste upp ett skriftligt uttalande från företaget (ägt sedan 24 november 2014 av finansspekulanten och Gudfadern och finansiär till de "Oranga Revolutionerna" i östeoropa, Georg Soros och lord Mark Malloch Brown, Soros närmaste man sedan 1993), där han flera gånger stakade sig under läsningen.

De venezuelanska valmyndigheterna via Tibisay Lucena var indignerade och chockade över Mugicas uttalande, framför allt eftersom Smartmatics 20 ledande tjänstemän och chefer i Caracas hade lämnat Venezuela på onsdagen, fyra dagar INNAN valet.

Företagets uttalande ifrågasätts också av en rad andra orsaker, framför allt att Mugica gjorde uttalandet om manipulering utan att först har konsulterat med Tibisay Lucena och CNE för att verkligen konstatera att en manipulering hade ägt rum, vilket borde vara brukligt för ett kontrakterat företag. Mycket oproffessionellt.

SmartMatic lämnade inga som helst uppgifter till CNE om varför man lämnade landet.

Man uppgav inte heller några som helst tekniska detaljer för hur den påstådda manipuleringen av rösterna hade gått till, hur man upptäckte den, Smartmatics uttalande byggde på antaganden gjorda från London.

– Vi kan inte garantera resultaten från valet till den Författningsskrivande Församlingen. Vi TROR att datauppgifterna blev manipulerade, sa Mugica från presskonferensen i London.

Han antog att det berodde på avsaknaden av kontrollanter från den venezuelanska oppositionen.

Det massiva deltagandet i söndags skakade om oppositionen, Trump och de krafter som vill störta regeringen Nicolas Maduro.


Känslig BBC-fråga

Men varken på presskonferensen eller i den kommuniké som företaget senare skickade ut finns någon som helst teknisk detaljerad information om hur eller vem som utförde det påstådda valfusket, skriver Alba-Ciudad i en analys av Smartmatics uttalande.

Vad som gör händelsen än mer i dunkel är det faktum att SmartMatic inte deltar i datasystemet och sammandraget av alla datauppgifter utan mer förser CNE med röstmaskiner, vissa datasystem samt ett visst underhåll. Det innebär, hävdar portalen Alba-Ciudad, att är oklart hur företagets vd har kommit över nödvändiga datauppgifter för att kunna hävda att det var ”manipulering”.

Vanligtvis, i händelse av att det påträffas avvikelser, ska detta behandlas med uppdragsgivaren, i detta fall CNE. På presskonferensen ställde BBC:s reporter frågan till Mugica om han hade diskuterat sina rön med valmyndigheten. Enligt BBC-reporterns artikel tog Mugica ”en lång paus” och svarade nekande.

Tumskruvarna dras åt

Enligt Alba-Ciudad skulle den Författningsskrivande Församlingens ledamöter sväras in i dag torsdag, men flyttades fram tills i morgon fredag. Fanns det något intresse av att ifrågasätta legitimiteten i denna nya Församling från Smartmatics sida? Anklagelsen om valfusk är naturligtvis mycket allvarlig och ökar på mediernas internationella krigföring mot detta val.

Hur kan andra länder ha förtroende för SmartMatic efter att den i praktiken har ifrågasatt säkerheten i sin egen programvara?

Enligt CNE:s ordförande Tibisay Lucena har flera av CNE:s leverantörer fått sina bankkonton spärrade i USA som en konsekvens av sanktionerna som Trump har verkställt mot Venezuela, Maduro och CNE:s Tibisay Lucena. Är det därför som Smartmatics vd Mugica var både nervös och stapplade i sin uppläsning av det i förväg utarbetade pressmeddelandet?

CNE:s ordförande Tibisay Lucena.


Maduro: “Gör en ny räkning och total kontroll av valet”!

Venezuelas president Nicolas Maduro uppmanade CNE att omedelbart genomföra en revision av valresultatet i söndags men tvivlade inte på vad det är som verkligen ligger bakom Smartmatics uttalande.

– År 2004 använde de sig av Henry Allup (oppositionsledare som sa att det var valfusk när Chavez vann folkomröstningen efter halva sitt mandat den 15 augusti 2004 med 63,5 procent av venezuelanerna som ville att han skulle genomföra sin andra hälft av mandatperioden).

Det året fanns Jimmy Carters Valorganisation på plats och gjorde omdömet att Venezuela hade världens bästa och säkraste röst- och valsystem, mer eller mindre omöjligt att manipulera.

År 2013, när Maduro ställde upp mot Henrique Capriles Radonski vann han med en procent som Capriles anklagade Maduro för att ha vunnit med valfusk. Han kallade ut sina anhängare på gatorna och elva venezuelanerna miste livet.

– Jag uppmanade (CNE) att göra en total revision av resultatet och det visade att siffrorna stämde till 100 procent av alla röster, sa Maduro.

– Nu har de ingen i landet som vill säga ifrån utan nu kommer en individ som har ett företag i London och sina bankkonton i USA och försöker svärta ned valprocessen och påstår att bara 7,5 miljoner venezuelaner röstade. Därför har jag bett att CNE genomföra en revision till 100 procent av valresultatet så som valreglementet slår fast och att landet informeras om resultatet.




Företaget tidigare utrett i USA

USA:s skattemyndigheter har tidigare uppmärksammat SmartMatic. En kort tid efter att företaget inlett sitt arbete i samarbete med CNE 2004, inledde USA:s skattemyndigheter en utredning av företaget i USA. Regeringsorganet Kommittén för Utländska Investeringar inom skatteverket hade gått i genom Smartmatics uppköp av företaget Sequoia Voting Systems.

Det är ett USA-företag som producerar elektroniska röstmaskiner. USA-myndigheterna prövade frågan om uppköpet kunde vara ett eventuellt problem för den ”nationella säkerheten”. Enligt vad New York Times uppgav vid det tillfället handlade undersökningarna huruvida regeringen Hugo Chavez skulle ha kontroll och inflytande över SmartMatic Corporations operationer. Utredningen gjordes direkt mot Antonio Mugica, företagets vd då som nu.




[Venezuela-Video]: Oppositionens paramilitärer skjuter för att stoppa valet! Samma strategi som i Ukraina, ett venezuelanskt Maidanscenario

Paramilitärer patrullerar från en lastbil att stadens gator är tomma på folk den 30 juli då Venezuela skulle gå till val för att utse ledamöter till en författningsskrivande församling. 240 vallokaler kunde inte genomföra valet på grund av oppositionens våldsmaskin som försöker skapa ett ´Maidanscenario´ med stöd av den internationella pressen. FOTO: MADELAINE GARCIA, TELESUR.



[Venezuela-Video]: Oppositionens paramilitärer skjuter för att stoppa valet! Samma strategi som i Ukraina, ett venezuelanskt Maidanscenario

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2017-08-03 / Ta en titt på den dramatiska videon som Telesurs meriterade reporter Madelaine Garcia har bandat samma dag som val genomfördes i Venezuela till en författningsskrivande församling. Videon visar hur de ”fredliga demonstranterna” i staden San Cristobal i delstaten Tachira, en delstat som gränsar till Colombia, attackerar det venezuelanska Nationalgardet med automatkarbiner som används i krig.


Video: Så opererar och attackerar den venezuelanska paramilitären:


Videosekvenserna visar hur en nationalgardist, beväpnad med batong, skjuts i benet och hur den patrull nationalgardister som hade order om att bereda för människorna i staden att kunna rösta beskjuts med automateld.

Dessa lokala paramilitärer hade upprättat utegångsförbud i flera städer i delstaterna Tachira och Merida och tvingade befolkningen att hålla sig inomhus för att vägra dem den mänskliga rätten att gå och rösta den 30 juli.

Den modiga reportern Madelaine Garcia, som
rapporterar från Latinamerika för Telesur
Madelaine Garcia filmar senare hur en lastbil med AK-beväpnade paramilitärer patrullerar de folktomma gatorna och hur de posteras framför vallokalerna för att hålla väljarna borta.

Men delar av befolkningen vägrade att följa dessa order och tog sig ur den omringning paramilitärerna hade upprättat. De gick över floder och berg för att ta sig till vallokaler i byar i närheten. Med dagens mobiltelefoner går det inte att förgripa sig på verkligheten oavsett om det är CNN, Dagens Nyheter eller Reuters som i en medial anstormning utan jämförelse har inlett en medial krigföring mot Venezuela.

Colombias dödsskvadroner i tjänst hos Venezuelas opposition

I delstaterna Merida och Tachira har oppositionen en stark allierad i den colombianska paramilitären. När denne reporter deltog i en resa från Bogota till Caracas i januari 2003, mitt under den lockout som oppositionen med stöd av det statliga oljebolagets direktörer, för den gamla USA-stödda regimen kontrollerade fortfarande statsapparaten och ekonomins kronjuvel, oljebolaget PDVSA, utsattes de åtta bussar som de colombianska fackföreningarna hade hyrt för att resa till Venezuela för både gevärseld som stenkastning i gränsstaden San Antonio i delstaten Tachira.

I staden San Cristobal, där vi, cirka 200 personer, tillbringade natten inlåsta i omklädningsrummen på stadens basebollarena för att inte bli mördade av den venezuelanska oppositionens psykopater som anklagade oss för att vara utsänd av FARC-gerillan, beslöt busschaufförerna att inte fortsätta resan till Caracas eftersom de kände dödshoten mot sig, en naturlig reaktion.

En av de åtta bussarna som visar hur kulor och stenar avlossades och kastades mot bussarna på färd mot Caracas. FOTO: DICK EMANUELSSON


Framrutorna på flera bussar hade perforationer av kulorna som avlossats mot oss. Stadens anhängare till Chavez lyckades få fram kommunala bussar som i gryningen skulle komma att transportera oss under 30 timmars färd tills vi kom fram till Caracas.

I flera städer gjorde karavanen uppehåll, ett mitt i natten vid 2-tiden då fem tusen invånare i en av städerna hade slutit upp på det centrala torget för att hälsa oss välkomna till sin stad som vägrade att ge efter för den venezuelanska fascismens hejdukar. De grät av rörelse och kramade oss för den solidaritet de colombianska klassbröderna visade dem i en så utsatt situation som det ekonomiska sabotaget som kostade landet 20 miljarder US-dollar.

I staden Carigua hälsades de 200 personerna från den colombianska fackföreningsrörelsen välkomna för sin solidaritet med Venezuela mot oppositionen och USA:s försök att återta förlorade positioner i Venezuela. FOTO: DICK EMANUELSSON.


Kremerade i paramilitärernas ugnar

Den colombianska sidan under kontroll av dessa paramilitära dödsskvadroner (AUC) som enligt det colombianska åklagarämbetet har mördat tiotusentals civila, anklagade för gerillasamröre, i detta län.

I det colombianska länet Norte Santander byggde paramilitärerna i stil med den tyska fascismen under kriget ugnar för att bränna och utplåna alla spår av sina offer. I floderna kastades armar, ben, eller huvud avskilda från den styckade kroppsbålen från tusentals offer för paramilitärerna. Det blev för mycket för militärer och poliser, som var allierade med paramilitären som då byggde ugnarna. Rapporterna från människorättsorganisationerna satte blickpunkten på detta folkmord och innebar att mördarna sofistikerade sin fysiska utrotning av vänstern, bönder och folkkämpar.



150 paramilitärer kontrakterade i Caracas

Dessa paramilitärer kontrakterades av den rika venezuelanska oppositionen och paramilitärens stöd till denna opposition har fortsatt, vilket vi kan se på videon från Telesurs modige reporter.

I maj 2004 uppdagades på en stor hacienda i utkanten av Caracas, i kommunen Baruta, kontrollerad av högeroppositionen, en truppkontingent på 150 colombianska paramilitärer i full stridsmundering. Gården ägdes av kuban-venezuelanen Robert Alonso, som flydde till Miami där han har fortsatt sin krigföring mot regeringen i Caracas.








Mediernas ansvar och politiska roll

Vilka är bilderna i dag i svenska medier av valet den 30 juli? Eller i de spanska medierna?

Medierna har totalt tappat konceptet för en objektiv journalistik och är helt likriktade vad gäller dagens Venezuela. Deras mål är nu att framställa och försöka skapa en bild av Venezuela som ett ´EuroMaidan´ i Kiev i januari-februari 2014. Men det finns en stor skillnad; Venezuela är inte Ukraina och det stora valdeltagandet till den författningsskrivande församlingen den 30 juli var ett politiskt dråpslag för oppositionen.

Men med attentat, som det mot en MC-patrull den 30 juli mot åtta nationalgardister i rikemansstadsdelen Altamira i Caracas, försöker oppositionen med den internationella pressens hjälp skapa en chimär och en bild av ett Venezuela i förfall och kaos.

I stället för att intervjua personer vid vallokalerna om varför de gick och röstade slog medierna i världen upp sina förstasidor med bilden på explosionen mot MC-patrullen och med kommentarer från oppositionsledarna som all citeras utan det minsta ifrågasättande. Det kallas på journalistspråk som ”politisk redigering”.

Dagens Nyheter den 30 juli, jämför denna "1:a" med de följande spanska dagstidningarna denna valdag:





OCH DE SPANSKA MEDIERNA den 30 juli: