27 september 2018

Colombias väpnade styrkor beordras till full larmberedskap vid gränsen mot Venezuela!

Det hemliga dokumentet från Colombias Högsta militära kommando som beordrar sina underbefäl att inta högsta larmberedskap vid den 2200 långa gränsen mot Venezuela. Första steget mot krig mot ett broderfolk?




Colombias väpnade styrkor beordras till full larmberedskap vid gränsen mot Venezuela!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-09-27 / Colombias högsta militära kommando, el Comando General, gav i eftermiddag order till alla militära befälhavare vid Colombias 2200 kilometer långa gräns till Venezuela att inta full larmberedskap. Det betyder att alla permissioner, semestrar eller andra beslut som minskar den operativa beredskapen dras in, uppgav för några timmar sedan Colombias största radiostation, Caracol Radio.

Caracol publicerade ett hemligt dokument som förmedlats till de regionala befälhavarna vid alla militära enheter, vilket betyder tiotusentals, om inte minst 100.000 militärer där den explicita ordern gavs till armén, flyget och marinen.

De skriftliga orderna fastställer att alla uniformerade ska befinna sig i sina kaserner, garnisoner eller där de är stationera för sina militära uppgifter.

Ett ´Comando  Jungla´, ett kommando från den colombianska arméns specialtrupper som deltog aktivt i kriget mot den colombianska vänstergerillan.


Hotat med invasion tre gånger på 36 timmar

Enligt analytiker av den uppkomna situationen är detta det första steget i förberedelserna för en väpnad konflikt mellan Colombia och Venezuela som i sin tur kommer att tas över av Pentagon, USA. Den så kallade Lima-gruppen som består av ett drygt dussin av den amerikanska kontinentens högerregimer, fattade för tio dagar sedan ett beslut där de offentligt tar avstånd från ett beslut som innebär en militär intervention av Venezuela. Bara Colombia, Guayana och Canada avstod från att skriva under.

Donald Trump har de senaste 36 timmar tre gånger understrukit att han INTE utesluter en militär ”lösning” mot Venezuela. Han tror sig så visa att han är Planetens Sheriff.

Hans ”kolonialminister”, OAS´ generalsekreterare Luis Almagro upprepade Trumps militära alternativ när han anlände för två veckor sedan till den colombianska gränsstaden Cucuta. Dessa ständiga offentliga uttalanden är en del av den psykologiska krigföringen av den allmänna opinionen för att vänja den vid just denna militära intervention av Venezuela.

Provocerar Kina

Att Trump är i stånd att intervenera militärt i Venezuela, tvekar ingen på. Samtidigt som han talade i FN:s Generalförsamling beordrade han sina B52:or, de som ödelade och bombade ihjäl över två miljoner vietnameser att flyga in i kinesiskt luftterritorium.

De folk och regeringar som inte underordnar sig State Departement anno 2018 utsätts omedelbart för sanktioner. I förrgår hotade han Indien och Kina med sanktioner för att de vill försvara sitt luftherravälde genom att köpa in det ryska luftförsvarssystemet S-400.

Det är uppenbart att Trump och Pentagon har bråttom. Men även den colombianska staten.



Blockaden av Venezuela värre än den mot Kuba

Nicolas Maduro skrev förra veckan under 32 handelsavtal och överenskommelser med Kina på en rad områden. För USA avlägsnas den venezuelanska marknaden med 30 miljoner invånare allt mer. Men inte för att Venezuela vill det utan för att landet inte längre tillåts att handla med dollar, den tvingas hitta alla slags möjliga och omöjliga vägar för att hålla samhällsmaskineriet i funktion, samtidigt som Trump och Colombias president Ivan Duque uppmanar världens övriga länder att utöva fler sanktioner mot Venezuela.

Trumps motto är: ”Först tar jag stryptag och kramar åt så att du nästan dör, sedan räddar jag dig”!

Det är exakt samma krigsfilosofi som Reagan och USA-administrationen tillämpade mot sandinistregeringen i Nicaragua under hela 1980-talet, då USA/CIA byggde upp, tränade och finansierade la Contra, de kontrarevolutionärer som från honduranskt territorium, där de förfogade över militära baser, gjorde räder in i Nicaragua under ett decennium och där 50.000 civila mördades av dessa USA-legoknektar.

I dag förfogar USA över sju militärbaser i Colombia som tidigare i år blev fullvärdig medlem av NATO.

USA tog i oktober 2010 över sju militärbaser i Colombia, varav en svenskbyggd marinbas på i Bahia Malaga, stillahavskusten. I dag kontrolleras den av Pentagon.


Venezuelanskt bensinpris till internationell nivå

De ekonomiska reformer som Maduro presenterade den 20 augusti i år slog ner som en bomb i Colombia, framför allt beslutet om att internationalisera bensinpriset. Det är tre aktörer som vill spoliera dessa reformer:

1)   SMUGGELMAFFIAN som kan komma att bli utan jobb eller se det kraftigt reduceras. Varje månad smugglas det 15 miljoner bensin från Venezuela till Colombia. Det uppskattas på venezuelansk sida som en förlust av 12 miljarder dollar eller 106 miljarder svenska kronor. Hur mycket har det svenska utbildningsdepartementet i årsbudget?

2)  DE COLOMBIANSKA KOKAKARTELLERNA som i denna smuggelbensin har en mycket billig ingrediens för att framställa kokain. De kommer göra allt för att sabotera reformen.
Det colombianska åklagarämbetet uppskattar att för varje kilo framställd kokain blandas det in 166 gallon, eller 628,38 liter. Trots att USA tvingade på Colombia den militära planen som kostade landet 7,5 miljarder dollar, så var Plan Colombia ett totalt misslyckande i sin påstådda antinarkotikabekämpning. I dag odlas det kokabuskar på en areal som är sex gånger så stor som under Pablo Escobars tid.

3) DEN EKONOMISKA POLITISKA ELITEN och dess paramilitära gren som när sig på drog- och smuggeltrafiken från Venezuela.
Denna bensin som säljs i Colombia förstärker kokaproduktionen och skapar de ekonomiska medel som finansierar den parallella dollarn i Venezuela. De colombianska paramilitära arméerna drar också i allra högsta grad i tåtarna och är en viktig allierad till den venezuelanska högeroppositionen.
Det smugglas även livsmedel, mediciner och det pågår en finansiell spekulation som till stor del har dränerat en del av den venezuelanska statskassan. Denna verksamhet har korrumperat stora delar av den colombianska statsapparaten och oligarki.



Kokamiljarderna in i USA-bankerna

Dessa samhällssektorer livnär sig på kriget och knarkhandeln och de samlever med de mäktiga ekonomiska USA-intressena. Inte för inte sa Noam Chomsky att 90 procent av den colombianska kokaproduktionen inlemmas i det finansiella spekulativa systemet i USA. Därför är det av vital betydelse att den korridor som existerar för export av colombianskt kokain upprätthålls. Men även korridoren för venezuelansk smuggelbensin.

Det är därför vi kommer se militära provokationer från den colombianska sidan av gränsen som kan bli gnistan och förevändningen för USA:s ”Humanitära Invasion” av Venezuela.

Källa: Mision Verdad, Caracol Radio, El Nacional, El Tiempo



24 september 2018

Drönarbomberna mot president Maduro: Tre nya gripanden och spåren leder mot Miami, Madrid och Bogota. Men även Chile utpekas av attentatsman för inblandning

De tre gripna fyller på gruppen som svällt till sammanlagt 28 personer. Spåren leder till Bogota, Miami och Madrid.




Drönarbomberna mot president Maduro: Tre nya gripanden och spåren leder mot Miami, Madrid och Bogota. Men även Chile utpekas av attentatsman för inblandning

Av Dick Emanuelsson

 

TEGUCIGALPA / 2018-09-24 / De nya gripanden av tre attentatsmän förstärker de tidigare spåren som leder mot Miami, Madrid och Bogota. Men även Chile utpekas nu av en attentatsman för inblandning. En av de tre gripna uppger att han uppmanades att söka skydd på Chiles ambassad i Caracas. Även Mexikos och Colombias ambassader var att räkna med.

 

De venezuelanska medierna har under söndagen och måndagen publicerat de nya avslöjandena i fallet med de två drönarna som fysiskt skulle likvidera den civila och militära statsledningen i Venezuela den 4 augusti. Regeringens informationsminister Jorge Rodriguez kallade till en presskonferens på söndagseftermiddagen där han presenterade Henryberth Rivas, alias Morfeo.

I sitt vittnesmål uppgav ´Morfeo´ att en av de colombianska Migrationsmyndigheternas chefer gav honom fritt tillträde till Colombia, vilket sammanfaller med uttalanden från en av de andra 27 gripna, parlamentsledamoten Juan Requesens. Enligt den venezuelanska regeringen är detta ytterligare ett bevis för Colombias direkta inblandning i mordförsöket på president Maduro, sa utrikesminister Jose Arreaza i ett uttalande.

 

Vilken uppgift hade Chile?

Enligt ´Morfeo´ är även regeringarna i Chile och Mexiko inblandade via sina diplomater i Caracas. Han uppger att en av de andra i kommandot uppmanade ´Morfeo´ att söka skydd på Chiles ambassad och be om hjälp att lämna Venezuela, eftersom han var efterlyst av myndigheterna för sitt deltagande i mordattentatet den 4 augusti.

– Chiles ambassad måste förklara varför en brottsling får instruktioner efter det misslyckade attentatet att bege sig till Chiles ambassad, tillade den venezuelanske utrikesministern.

De två andra som greps den 22 september är Angela Lizbeth Exposito Carrillo, alias “La Perrera” och den pensionerade översten Ramon Velasco, med smeknamnet ”Corocoro”.

Expósito Carrillo var den som gömde ´Morfeo´ i sitt hem och fixade ett falskt ID-kort. Carrillo uppgav att hennes kontakt Laided Salazar med alias “Avia” var den som bad henne om hjälp om att skaffa ett gömställe där personen i fråga skulle uppehålla sig en eller två veckor. Laidez Zalazar, alias ”Avia” är fortfarande på fri fot sedan hennes deltagande i kuppförsöket mot Maduro 2014 då sammanlagt cirka 120 personer dödades i de våldsamma protesterna som pågick i fyra dagar.

I den mobiltelefon som ägdes av den pensionerade översten Ramón Velasco hittade säkerhetstjänsten audiofiler i överstens whatsappapplikation som härrörde från utbytena av chatt med ”Avia”. Överstens nummer sammanfaller även med den kontaktlista som påträffades i Angela Expósito Carrillos mobiltelefon.

Oppositionsledaren i självvald exil i Bogota

Enligt informationsminister Jorge Rodriguez har det framkommit nya bevis för oppositionsledaren Julio Borges medverkan som intellektuellt ansvarig för mordförsöket på Maduro den 4 augusti. Sammanlagt har säkerhetspolisen gripit 28 personer och nästan alla vittnesmål ger vid handen att spåren leder till Julio Borges:

– Det är fastslaget att alla förbindelser med dessa personer leder till Julio Borges. Borges lever i Bogota och därifrån planeras alla kriminella handlingar mot Venezuela. Osman Alexis Delgado Tabosky, den man som samordnade alla aktionerna (den 4 augusti) befinner sig i staten Florida, USA.

De tre länderna Colombia, Chile och Mexiko har förnekat sin inblandning i ett så allvarligt attentat som att mörda en president via terroristaktionen den 4 augusti. I stället för att samarbeta har, till exempel Chiles högerregering Sebastian Piñera framställt sig som ”offer” för Caracas´ anklagelser som de facto bygger på bekännelser från de gripna.

Tränades i Colombia

I en video som visades på presskonferensen säger ´Morfeo´ att han deltog i det kommando som genomförde drönarattacken den 5 augusti, benämnd ”Operation Fenix”. Han uppger att han deltog i revoltförsöken 2014 och 2017. Via dessa kontakter drogs han in i planeringen av attentatet den 4 augusti i år. Träningen verkställdes på colombianskt territorium. I mars i år fick han ett telefonsamtal:

– ”Papi, gör dig redo för om en vecka så reser du iväg!”

– Han (kontakten) girerade över pengar till min mors konto och jag reste till San Antonio (venezuelansk gränsstad mot Cucuta, Colombia). Jag sammanstrålade med kamraten och vi gick över gränsen till Colombia. Vi träffade en person, alias ´Pico´, som förde oss till träningslägret. Han förklarade för mig Planen och drönarnas uppgift. Han uppgav att de skulle sätta in en månatlig summa pengar på min mors konto för sitt uppehälle men att familjen inte fick veta var jag befann mig eller min uppgift (i kommandot). Till min familj sa jag att jag befann mig i Argentina där jag hade ett jobb.

´Morfeo´ uppger i en senare video att drönarattacken den 4 augusti misslyckades på grund av att säkerhetstjänsten lyckades blockera drönarnas signaler vilket gjorde att de exploderade mot ett hus och den andra drönaren inte exploderade långt från hederstribunen där Maduro och den civila och militära ledningen för staten Venezuela befann sig.

OAS´ Almagro utesluter inte en militär lösning

Den så kallade Lima-gruppen fick förra veckan kalla fötter efter att OAS´ generalsekreterare Luis Almagro förklarade att inte heller han utesluter en militär lösning på den venezuelanska krisen. Tidigare i år har Donald Trump sagt samma sak. Lima-gruppen medlemmar antog ett uttalande där de tog avstånd från Almagros uttalade om ett militärt alternativ mot Venezuela.

Bara Canada, USA, Guayana och. . . COLOMBIA vägrade skriva under Lima-gruppens avståndstagande mot Trump & OAS´ krigsplaner mot Venezuela.

I Uruguay, där Almagro är född och där han sedan flera år är medlem av regeringspartiet Frente Amplio (Breda Fronten) har både Fronten som regeringen Tabare Vazquez kraftfullt tagit avstånd från sin landsmans uttalande. Kommunistpartiet har krävt att Almagro utesluts på stående fot från Frente Amplio för att vara en lakej och nickedocka där USA och Trump är de som drar i tåtarna.

Almagro retar upp den spanska regeringen

Spaniens förre regeringspresident Rodrigo Zapatero ifrågasatte också Almagros uttalande och fick en rejäl salva till svar av Almagro:

”Señor Zapatero befinner sig i den högsta graden av imbecillitet” och tillade att han, Zapatero, ”det enda vi ser från Señor Zapatero är försvar av den venezuelanska diktaturen”, samt, ”tjänster till förmån för regimen Maduro”. Uttalandet gjordes till den colombianska Tv-kanalen NTN24.

Den spanska regeringen överlämnade i morse en formell protest till OAS mot de smädelser som organisationens generalsekreterare Almagro gjorde mot Zapatero, som under de senaste åren har medlat mellan oppositionen och regeringen i Caracas.

Tidigare i år hade ett dokument framförhandlats mellan de två parterna av Zapatero med assistens av den Dominikanska Republikens president och utrikesminister. Bara namnunderteckningar återstod. Då ringde Trumps förre utrikesminister Rex Tillerson till Julio Borges som vid ceremonin i presidentpalatset i Santo Domingo aldrig dök utan reste tillbaka till Venezuela.

Borges fick telefonsamtalet från Tillerson som då befann sig i Colombias huvudstad, Bogota. En tillfällighet?

Inte för inte kallade Che Guevara OAS för ”USA:s Ministerium för Koloniala Frågor”!



15 september 2018

Belägringen av Venezuela intensifieras och nu anländer Pentagons sjukhusfartyg till Colombia

Ankomsten till Colombia av sjukhusfartyget USNS Comfort är förknippad med den militära ”Master Plan”, det vill säga planen för en intervention av Venezuela. På bilden, USA:s krigsminister James Mattis, som försöker påtvinga sina närmaste presidenter på den sydamerikanska kontinenten ett deltagande i interventionen av Venezuela.



Belägringen av Venezuela intensifieras och nu anländer Pentagons sjukhusfartyg till Colombia [2-2]

Av Dick Emanuelsson

”Colombia kommer att bli mycket mer påverkat om det blir en militär konfrontation” [2-2]

Första delen av intervjun:
http://dickema.blogspot.com/2018/09/colombia-drabbas-varre-i-handelse-av-en_13.html


Juan Carlos Tanus.
Foto: Dick Emanuelsson.
TEGUCIGALPA / 2018-09-14 / Det här är den andra delen av intervjun med JUAN-CARLOS TANUS, ordförande för Föreningen Colombianer i Venezuela. Han kommenterar bland annat ankomsten till den colombianska kusten av Pentagons sjukhusfartyg med 1200 bäddar och tolv operationssalar. Kan detta lindra migrationen från Venezuela? Eller utgör angörandet av detta gigantiska flytande militärsjukhus en pjäs i förberedelserna till ett militärt äventyr mot Venezuela? Det är frågan som både venezuelaner som colombianer ställer sig.

Tanus tar även upp temat med de nya ekonomiska reformerna och prisregleringen av bensinen vilken ska intensifiera kampen mot smugglingen av bensin till Colombia som, om det lyckas, kommer få stora konsekvenser för maffian i Colombia samt priset på kokain på gatorna i USA. Bakgrunden är att bensinen används i de colombianska laboratorierna för framställning av kokain.

* * *

Ett skepp kommer lastat. . .

* Vad anser du, Juan Carlos, om ankomsten av sjukhusfartyget USNS Comfort till Colombias kust? Är det en del av USA:s strategiska militära plan?

– USA har genererat en mycket aktiv process med militära avancemang i regionen. För ett icke-politiserat internationellt samfund innebär ankomsten av ett sjukhusfartyg ett stort humanitärt bistånd från USA. För dem som kan avläsa regionens politik och den geopolitiska positionen, handlar det enbart om ett en
militär process som USA försöker utveckla i området. För sjukhusfartygets ankomst är en del av USA:s ”Master Plan” och det är förknippat, bland flera faktorer, att skapa ett ”förtroende” i gränsområdet (mellan Colombia och Venezuela).

Tanus menar att USA spelar på dubbla strängar samtidigt. För å ena sidan försöker Pentagon skapa lugn hos gränsbefolkningen och de anländande venezuelanerna. Å andra sidan fortsätter det Södra Militärkommandot (USSOUTHCOM) sin plan för att dra å snaran om Venezuela.

– Den nye befälhavaren för den 30:e armébrigaden i Cúcuta kommer direkt från Colombias ambassad i Washington, vilket visar en annan ingrediens för att de (USA) höjer ribban för det militära avancemanget i regionen. För USA drar inte i gång en stor mobilisering av ett fartyg i klass med USNS Comfort om det inte vore för att de har andra mål. För om det vore så, varför undsätter inte den med ”humanitär hjälp” Syrien, Haiti, Puerto Rico eller självaste USA av idag? Varför har de inte gett de mer än 7 miljoner fördrivna colombianska internflyktingarna medicinsk assistens, de som erkänns som internflyktingar i den väpnade konflikten?

Få vet att venezuelansk smuggelbensin till Colombia används för framställning av drogerna och att Venezuelas beslut att stoppa smugglingen genom att höja bensinpriset till en internationell nivå kommer få återverkningar för det kokain som säljs på New Yorks gator.


Venezuelansk bensin och priset på kokain i USA

Juan Carlos Tanus säger att detta visar att USA spelar dubbelt, eftersom också de är oroliga för besluten om venezuelansk bensin och vilken effekt den nya venezuelanska prissättningen kommer att få på kokainpriset på gatorna i USA.

– Ökningen av priset på venezuelansk bensin kommer att påverka drogerna i USA, eftersom bensinen används vid framställning av kokain i Colombia och som huvudsakligen är bensin från Venezuela. Det kommer att ha en inverkan och det kommer att påverka priserna uppåt för narkotikapriset på den amerikanska marknaden. Utan tvekan kommer jänkarna att göra något för att förhindra att 1) processen för den venezuelanska ekonomiska återhämtningen utvecklas och 2) att Venezuela kommer att återvinna sin suveränitet den har haft i gränsens 2219 kilometer.

* Förenta staternas försvarsminister James Mattis förklarade i Bogotá den 17 augusti att Colombia måste ta ledningen i deras kamp mot Venezuela anklagas för att skapa en regional kris, underförstått att Venezuela utgör ett hot och därmed ökar faran för krig från USA:s sida, som logiskt sett borde utgå från colombianskt territorium där USA har sju militärbaser.

– Ja, det är logiskt. Därför känner vi som colombianer skam över att vi måste styras av en USA:s politik. Det är skamligt att det är US Department of Justice som instruerar Colombia om vad rättvisa är. Som i fallet hur den colombianska åklagarmyndigheten underordnar sig USA:s lagar i fallet med Jesus Santrich, fredsförhandlare för FARC-gerillan i Havanna som arresterats och har ett överhängande hot om att utlämnas till USA.

– För det andra: Vi skäms också att USA:s försvarsdepartement driver att Colombia ska samordna stafetten för den militära styrkan som USA anser ska riktas mot Venezuela.

17 augusti 2018. Den amerikanska krigsministern James Mattis lägger fram ”Masterplanen” på middagsbordet till Ivan Duque för att han ska plocka upp stafettpinnen för invasionen av broderfolket i Venezuela.


500 000 män med vapen förberedda för krig

Colombia är den mest erfarna armén, med undantag för USA:s, på den amerikanska kontinenten. Ett drygt halvt sekels antigerillakrigföring har samtidigt medfört att dess numerär är kolossal, en halv miljon män. Det har kostat Colombias folk miljarder dollar som tagits från bland annat sjukvård och utbildning som drabbar majoriteten av colombianerna som de fattiga utgör, oerhört hårt.

När de nu har anlänt nästan en miljon venezuelaner, har kostnaderna ökat men inte utbudet av hälsovård, menar Tanus. Skulle det bli krig mellan Invasionsblocket med USA och Colombia i spetsen, kommer det med all sannolikhet anlända ytterligare en miljon av de 5,6 miljoner colombianer som arbetar och lever i Venezuela. Därför varnar Tanus för, att ett krig mot Venezuela kommer drabba Colombia ännu hårdare.

– För oss är det oroande eftersom vi vet att den allmänna sjukvården i Colombia inte har förutsättningar för att ta emot och ta hand om någon som helst befolkning av colombianer som bor utomlands. Men Colombia har inte heller möjligheter att ta emot flyktingar vid ett krig.

Omställningen av Colombias armé

– Kom ihåg att gerillakriget är ett krig mot en nationell ordning. Ett krig mot det venezuelanska folket är en annan typ av krigföring som också väcker andra typer av intressen i länder som Ryssland och Kina, för att bara nämna två länder med mycket bra relationer (till Caracas).

Men den colombianska armén har inte dessa förberedelser. Efter kriget i Korea har den inte deltagit som en armé eller i någon annan internationell militär aktivitet.

– Men vi ser med stor oro på de mer än 500.000 män som har deltagit i den inre väpnade konflikten. Arbetslösheten kommer att nå en farlig nivå när fredsavtalet med FARC-EP tillämpas fullt ut och deras roll som soldater har upphört. De kommer eventuellt att få uppgifter som att beskydda de 209.000 hektar planterade med cocabuskar och / eller delta i kampen mot narkotikahandeln, eller mot ELN-gerillan eller som yrkesmördare för att döda sociala och fackliga ledare i Colombia, en mycket lättare aktivitet än en militär konfrontation mot sitt broderfolk, det venezuelanska folket.

Är det ditt krig mot broderfolket i Venezuela? En enhet ur Colombians `Djungelkommando´ från Colombias specialstyrkor, i väntan på invasionsordern.


”. . . måste vi först ockupera Colombia militärt”

Tanus menar att de intressen som styr är av ekonomisk karaktär. Han tror inte att de soldater som i dag utgör den colombianska armén kommer att röra ett fat venezuelansk olja. Att de kan komma att stjäla ett fat om det uppstår en militär konfrontation är fullt möjligt.

– Det är en djup oro här för vad som kan komma att hända. För vi har sett hur USA har vant sig för att slå sönder länder rent fysiskt för att sedan två sina händer som om ingenting har hänt. De försvårar möjligheten till en återhämtning, för via invasionen stjäl de folkens och ländernas rikedomar. Vi tror att USA: s roll i historien har varit katastrofal och kontraproduktiv för människans som en art.

Inte för inte sa senatorn Paul Coverdale, en av arkitekterna bakom Plan Colombia 1999 i senaten: ”För att kontrollera Venezuela måste vi först ockupera Colombia militärt”.

Vad han och Exxon Mobile&Co vill kontrollera är så klart världens största oljereserver, världens 8:e största sötvattenreserver och planetens kanske också största guldreserver som återfinns i södra Venezuela och som nu, i skrivande stund, är föremål för förhandlingar och avtal med Kina. Just nu (fredag 14 september, 2018) befinner sig president Nicolas Maduro i Peking och har undertecknat ett stort antal strategiska handelsavtal med sin kinesiska motpart. I Washington och i Pentagon noterar man utan tvekan detta och frågan är vilka slutsatser Imperiet kommer att ta i frågan om Venezuela.



Men Juan Carlos Tanus är orolig för vad USA kan komma att besluta:

– Vi måste med tyngd avvisa de angrepp av olika slag som Förenta Staterna riktar mot det venezuelanska folket. USA och de olika maktcentren i världen, lierade med de transnationella företagen försöker blockera Venezuela. Men lägg dessutom till den prekära situationen i Colombia, ett folk som inte har förlorat hoppet om förbättring efter fredsöverenskommelsen. Men konsekvenserna av den politiska och ekonomiska elitens nyliberala politik gör folket än fattigare. Därför kommer inte Colombias folk att stödja ett försök att utlösa ett krig. För historien har lärt oss att vi vet när det börjar men aldrig när det slutar.

Miljoner liter smuggelbensin för kokainframställning

* Hur vill du beskriva situationen i Cúcuta?

– Cúcuta upplever idag en kris och en spänning eftersom det inte står klart om vad som kommer att hända med bensinpriset. Det finns en spänning i staden eftersom den registrerar den högsta arbetslösheten i Colombia. Det är också staden med det högsta antalet brott som begås i de fyra länshuvudstäderna vid gränsen.


Kanske denna colombianska svartväxlare inte kommer att ha ett så brett leende i gränsstaden Cúcuta om de venezuelanska ekonomiska reformerna kommer få effekter mot gränsmaffians smuggling.




Tanus säger att till Cúcuta anländer varje månad 12 miljoner gallon (drygt 45 miljoner liter) utsmugglad venezuelansk bensin. Han hävdar att utan denna bensin skulle narkotikahandeln och några andra industriella aktörer inte kunnat utvecklas och göra obegripliga vinster. Det borde USA, som påstår sig bekämpa drogkartellerna i Syd- och Centralamerika och Karibien, ta på allvar om de menar allvar med sina egna ord.

Men inte bara den mördande maffian drar nytta av den utsmugglade billiga bensinen, även det statliga Colombianas de Petróleo, ECOPETROL, säljer bensinen på sin marknad i Colombia till internationella priser.

– I Cúcuta finns det en ångest som kan orsaka en kris för Duque-regeringen om det inte finns något i framtida ekonomin som kan lugna befokningen. Om Venezuela följer sin policy att höja bensinpriset till internationell nivå, kommer Cúcuta att komma i en ännu sämre situation. Om Venezuela med den omfattande smuggling som har existerat och om villkoren för colombianerna vid gränsen historiskt sett är svåra, hur kommer det att bli när det inte finns någon venezuelansk bensin på colombianska marknaden att tillgå?

Den så kallade `humanitära industrin´ omfattar 150 miljarder dollar om året. Dess främsta drivkraft och `marknad´ är fattigdom. Dess viktigaste verktyg är icke-statliga organisationer, de så kallade `NGO:s´. Som när Clinton Foundation `hjälpte´ de jordbävningsdrabbade offren i Haiti. Den irländska miljardären Denis O'Brien (ägare av Digicel/mobiltelefoni) donerade 10 miljoner dollar till Clinton Foundation. I oktober 2010, två månader innan Digicel fick pengar av Clinton Foundation för att installera ett mobiltelefoninät i Haiti, sponsrade företaget ett evenemang i Jamaica där Bill Clinton fick 225.000 dollar för att hålla ett tal som vi kan förmoda inte var längre än 30 minuter. Det är den korsvisa ”humaniteten” från den man som ledde bombningen och uppstyckningen av det dåtida Jugoslavien.


De ekonomiska reformerna

* Hur ser du på de ekonomiska reformerna som den venezuelanska regeringen har fattat och hur tolkar det venezuelanska folket dessa åtgärder?

– För colombianerna i Venezuela betyder de ekonomiska reformerna en lättnad eftersom den åtföljs av en väsentlig ökning av lönerna. Och med det förbättras
köpkraften, från en dollar på parallellmarknaden till att ha 30 dollar idag som minimilön. Det låter naturligtvis mycket lite. Men det betyder också en garanti för CLAP-livsmedelspaketen. Dessa är subventionerade och som regeringen mitt i denna ekonomiska kris kan leverera och överlämna till folket i Venezuela, inkluderat den colombianska befolkningen.

– Det finns redan 18 miljoner venezuelaner som är anslutna till Id-kortet ”Carné de la Patria” och bland dem återfinns miljontals colombianer. De, liksom venezuelanerna är anslutna till de offentliga erbjudandena som regeringen gör inom det sociala biståndet.

Den venezuelanska/kubanska hälsovårdsmodellen

Tanus hävdar att besluten som trädde i kraft den 20 augusti inte provocerade några som helst negativa eller våldsamma uttryck. Det var en helt normal och lugn arbetsdag.

– Du kan ta ut pengar från bankomaterna. Naturligtvis finns det en mer negativ inverkan i gränsregionerna eftersom det cirkulerar klart färre dollar på den colombianska parallellmarknaden.

– Det finns många förväntningar. Om situationen skulle vara så turbulent och oroande skulle den colombianska regeringen ha tagit emot mycket fler colombianer. Men om den colombianska kolonin bestämmer sig för att stanna i Venezuela, beror det på att det finns subjektiva saker som åtföljer en ekonomisk politik som gör det möjligt för oss att tro, att det fortfarande är mycket mer tillförlitligt (i Venezuela) trots de ekonomiska och finansiella förhållanden som vi upplever med USA: s blockad och dess allierade i regionen.

President Nicolás Maduro visar upp Id-kortet ”Carné de la Patria” som 18 miljoner venezuelaner är anslutna till. Med det tankar venezuelanen sin bil och samtidigt fylls kortet på med den subvention bilägaren får av staten som i stort sett motsvarar skillnaden mellan det tidigare låga (nästan gratis) bensinpriset och det nya på internationell prisnivå. Om projektet slår väl ut kan det bli ett hårt slag mot den för ekonomin förödande smugglingen av bensin till Colombia.


– Trots allt är det för oss colombianer mycket större möjligheter att bygga ett nytt ekonomiskt- och livsprojekt i Venezuela. Ta till exempel det allmänna hälsovårdssystemet. För en colombian är sjukvårdsmodellen Barrio Adentro (invigd av kubanska läkare år 2003 i Venezuela som ”läkaren i grannskapet”) av grundläggande betydelse och överlägsen den colombianska via lag 100 (föreslagen av dåtida senator Alvaro Uribe). Den är en arvtagare till lag 10 från 1989 och lag 100 från 1993. I slutändan handlade dessa lagar om att berika den paramilitära och regeringens struktur.

För colombianerna i Venezuela, tillägger Tanus har de ekonomiska reformerna varit positiva eftersom de inneburit en lättnad som de 600 ”Bolivar Soberano” (den nya valutan) som regeringen ger som en del av en bonus, och många av mottagarna är colombianer.

Colombias mord på presidentkandidater

* Maduro anklagade Colombia och Miami för att stå bakom den attack som Maduro utsattes för den 4 augusti i år av två drönare, insmugglade från Colombia. Hur var kommenterarna från colombianerna i Venezuela?

– Kom ihåg att det finns en stat i den här delen av kontinenten som är kopplad till en rad mord på presidentkandidater och det är den colombianska staten.

Bernardo Jaramillo.
Foto: Dick Emanuelsson
– De dödade Eliécer Gaitan (9 april 1948, som gav upphov till ”El Bogotazo”), Carlos Galán Sarmiento (18 augusti 1989), Alvaro Gómez Hurtado (2 november 1995), Jaime Pardo Leal (11 oktober 1987), Bernardo Jaramillo (22 mars, 1990) eller Carlos Pizarro León Gómez (26 april 1990). De var presidentkandidater men mördades för att upprätthålla balansen till fördel för den rådande Faktiska Makten i Colombia.

– Vad attentatet den 4 augusti visade var resultatet och deltagandet av en statspolitik (den colombianska) med stöd från Förenta Staterna. Det framgår tydligt att det finns en statlig (colombiansk) koppling med ett scenario av internationell karaktär.

– Att försöka mörda republikens president och det högsta politiska och militära kommandot skulle inte bara vara välkommet för USA utan även för Colombia. Det ser i Venezuela möjligheten att organisera sig när det gäller den stora oljebranschen, eftersom Colombia om fyra år kommer att stå utan oljereserver. Och det kommer att vara beroende av importen av råolja och att importen bara kan komma från det land som har mest oljereserver i världen och det är Venezuela.

Lenins den Nya Ekonomiska Politiken (NEP)

Juan Carlos Tanus tror att det venezuelanska fallet har varit en läxa men samtidigt en viktig politisk lektion, inte bara för den venezuelanska regeringen utan även för folket i Venezuela. Vad detta folk och ledning står inför är en gigantisk utmaning i klass med den utmaning som det unga Sovjetunionen stod inför 1918. Då attackerade 14 av världens stormakter den unga sovjetrepubliken som låg i sin linda. I fyra år pågick den imperialistiska attacken mot ett hungrande och ekonomiskt sönderslaget land. Trots det, stod folket emot och kastade ut inkräktarna och deras lokala allierade bland storgodsägare och rika fabrikörer. Under den perioden, år 1922, inledde Lenin den Nya Ekonomiska Politiken (NEP), som visade sig vara en politisk framgångsrik överlevnadspolitik i en totalt fientlig omvärld.

Och det är något av detta som Venezuela nu tillämpar via de nya ekonomiska reformerna, menar Tanus.

– Det handlar om att fortsätta att motstå de kriminella attackerna. Motståndets roll är mycket värt. Föreningen Colombianer i Venezuela och colombianerna som finns i Venezuela är också engagerade i att ge syre till jorden och producera så att det åtminstone finns en livsmedelssuveränitet som tillåter oss att möta en utveckling av en eventuell militär konflikt för att upprätthålla våra trupper.



Läs mer (på spanska):
3500 venezuelaner har återvänt till fosterlandet från Brasilien, Ecuador och Peru

Trakasserierna i Venezuela: Mellan dissimulation och exploatering.

Specialarbete: Immigrerande venezuelaner, kapitel Colombia. Ett problem och dess återverkningar (I)

Grupper av venezuelaner återvänder från Argentina, Peru och Ecuador

VIDEO: "Vi vill härifrån", utropar hundratals venezuelaner framför sin ambassad i Peru

Manipulerade figurer av venezuelansk migration och dess politiska användning

Den venezuelanska utvandringen. Av Pablo Siris Seade

De är osynliga: Migranterna som ingen talar om

Användning av (falska) migrationsdata som propaganda för intervention