Trumps krigsfartyg går mot Venezuelas atlantkust men 83 % av kokainet exporteras från Colombias stillahavskust

Om 83 procent av Colombias kokain exporteras från landets Stillahavskust, varför går USA:s 4:e Flotta mot Venezuelas Atlantkust och Karibien?

Trumps krigsfartyg går mot Venezuelas atlantkust men 83 % av kokainet exporteras från Colombias stillahavskust

”De driver våra länder till ett krig mitt i krisen av ett virus för att dölja FOLKMORDET i det egna landet, USA”. (senator Gustavo Petro, Colombia).

Av Dick Emanuelsson, Tegucigalpa

Åttiotre procent (83 %) av de cirka 1200 ton kokain som Colombia exporterar varje år går inte förbi eller från Venezuela, som är beläget vid Karibiens atlantkust utan från Colombias Stillahavskust. Varför genomför då USA:s Militära Sydkommando (SOUTHCOM) en provokativ flottmanöver med förevändningen av att ”bekämpa drogtrafiken från Venezuela via Karibien”? som Trump påstår?

– Venezuelas folk lider oerhört på grund av [president Nicolas] Maduro och hans brottsliga kontroll över landet medan narkotikahandlarna fortsätter att utnyttja denna illegalitet, sa försvarsministern Mark Esper på presskonferensen.

Strax innan hade president Donald Trump talat:

– Vi får inte tillåta att drogkartellerna drar växlar på pandemin för att utsätta USA-medborgarnas liv och hälsa. Med hjälp av andra länder kan Sydkommandot öka beslagen av drogleveranserna, underströk Trump inför pressen.

MEN DEN COLOMBIANSKA senatorn Gustavo Petro, som anses ha vunnit presidentvalet i Colombia den 27 juli 2019, säger i ett Twitter (@petrogustavo) att Trump är ute på ett helt galet spår i händelse av att han är seriös och verkligen intresserad av att bekämpa droghandeln från Colombia, som Trump inte ens nämnde i sitt framförande.

– Om den största delen av drogerna som lämnar Colombia gör det från vår Stillahavskust, varför går [Sydkommandots] krigsfartyg mot den venezuelanska kusten?

– De driver våra länder till ett krig mitt i krisen av ett virus för att dölja folkmordet i det egna landet, USA [1], dundrade Petro i Twittret.

ENLIGT DEN COLOMBIANSKE sociologen och analytikern Horacio Duque har Petro helt rätt.

– Av allt exporterat knark från Colombia, cirka 1200 ton kokain per år, går 83 procent från den colombianska Stillahavskusten. Så varför går Trump mot Venezuela?

Horacio Duque.

– Kokainet exporteras av maffiapersoner som Colombias ambassadör i Uruguay Fernando Sanclemente (där ett komplett laboratorium påträffades på hans lantgård i Uruguay i mitten av mars 2020), och andra nätverk förbundna med den politiska klanen kring Alvaro Uribe. Där finns även maffian i Cali och Kartellen Char (maffia) i Barranquilla, de ansvariga för flygplatserna, hamnar, tullpolisen, den Norra Kartellen och Kaffekartellen är det kluster som utgör den verkliga maktgruppen i Colombia. Men hittills har vi inte sett den minsta reaktion från Sydkommandots trupper.

Duque uppger att av de 1200 ton kokain som smugglas från Colombia produceras två tredjedelar (2/3) på den colombianska Stillahavskusten. En sjättedel (1/6) produceras i södra Colombia och denna totala produktion exporteras från samma Stillahavskust.

DET ÄR OCKSÅ HÄR SOM USA:s marinbas återfinns i Bahia Malaga, strax utanför den stora hamnstaden Buenaventura. Marinbasen byggdes av den gamla folkpartisten/liberalen Antonia X:son Johnsons byggbolag ABV (nuvarande NCC) i slutet av 1980-talet och i början av 90-talet. Bygget fick 125 miljoner i exportkreditgarantier av EKN (det svenska storkapitalets toppar riskerar aldrig sina egna spekulativa vinster). Bostadsminister Bo Gustavsson (s) skrev under kontraktet med den krigförande colombianska armén, mitt under den väpnade konflikten i Colombia. Bygget försvarades i Konstitutionsutskottet och senare i en interpellation i riksdagen med att marinbasen skulle vara en utpost i ”kampen mot panamanska smugglare” [2].

Det var regeringen(s) bostadsminister Hans Gustavsson som skrev under "understatement"-kontraktet med general Landazabal, senare utpekad som en av generalerna som planerade en militärkupp i Colombia, om att ABV skulle bygga en marinbas på den colombianska stillahavskusten.

Men i oktober 2010 överlämnade dåvarande president Alvaro Uribe (av USA:s försvarsdepartement ansedd vara en av 104 medlemmar i den dåvarande Medellinkartellen, styrd av Pablo Escobar) marinbasen till USA och Pentagon. Pentagon tog emot ytterligare sex militärbaser i landet med den idag ironiska förevändningen att via ”Plan Colombia” bekämpa drogkartellerna.

Men varför används den då inte av USA:s militära Sydkommando och USA:s 4:e Flotta mot de colombianska koka-kartellerna på Stillahavskusten?

Resultatet av PLAN COLOMBIA, av pesticidan
GLISOFATO sönderbränd bananstock.
FOTO: DICK EMANUELSSON

Ett "bondelaboratorium" där bönderna
konverterar kokabladen till en kokapasta
med hjälp av bensin, cement, m.m.
FOTO: DICK EMANUELSSON

I DAG ÄR ANTALET ODLADE AREALER av kokaplantor dubbelt så stort som när Plan Colombia inleddes för 20 år sedan. Vad oppositionen då sa, att denna plan inte handlade om att bekämpa drogkartellerna utan den colombianska gerillan, är i dag allmänt accepterad som en vederbörlig sanning. Nu har dessutom FARC inlemmats i det civila livet och kan inte utpekas som en del av drogtrafiken, däremot DEA, som i Latinamerika anses vara världens största drogkartell.

– Den möjliga produktionen av kokain i Colombia skulle kunna vara 3700 ton. Det finns 212.000 hektar i landet där kokabuskarna växer och de producerar ett genomsnitt på 17,5 kilo [kokapasta, som bönderna producerar] per hektar, summerar Duque.

Han uppger att en liten del av det colombianska kokainet som exporteras går ut från den colombianska regionen Catatumbo. Därifrån transporteras det in i Venezuela och delstaten Zulia, med staden Maracaibo som centrum. Delstaten och Maracaibo har nästan alltid kontrollerats av oppositionen. Maracaibo utgör en stödpunkt för de colombianska kartellernas export med stöd av sina venezuelanska kollegor.

Noter:
[1] Gustavo Petro

https://twitter.com/petrogustavo/status/1245465623100096514?s=20

[2]. ”Svenskbyggd militärbas i Colombia som togs över av USA och som är ett militärt mål för gerillan”

https://colombiaidag.blogspot.com/2015_02_06_archive.html#8394019363823380073

USA:s militära Sydkommando anklagas för kuppförberedelser mot Venezuela

Sedan Venezuela valde en annan politisk-ekonomisk väg än den som Vita Huset anser vara den lämpliga, har CIA och State Departemente agerat för att störta den Boliviarianska regeringen i Caracas. Nu intensifieras kampanjen.

USA:s militära Sydkommando anklagas för kuppförberedelser mot Venezuela

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-04-30 / I ett tolvpunktprogram trappar nu USA:s Sydkommando (United States Southern Command) upp sina planer på att tvinga eller störta Nicolas Maduro från presidentposten i Venezuela.

Samtidigt går högeroppositionen till offensiv och samlar in namn för att få till stånd en folkomröstning som ska upphäva Maduros mandatperiod, en rättighet enligt den nya Bolivarianska författningen. Deras hot om att störta Maduro inom sex månader, som de utlovade efter segern i parlamentsvalet i december 2015 förverkligas nu steg för steg, enligt regeringen med hjälp av USA som förra fredagen förlängde USA:s sanktioner av Venezuela med tre år.

Amiral Kurt Tidd besöker Colombia där USA har sju militärbaser, en majoritet riktade mot Venezuela.

Det är Sydkommandots nye chef, amiral Kurt Tidd, som den 25 februari undertecknade ett ´arbetsutkast´ som kallas ”Operación Venezuela Freedom-2”. I detta omfattande dokument, som publicerats av flera latinamerikanska medier, bland dem Telesur, skisserar amiralen upp tolv mål som förberetts mellan Sydkommandot och den venezuelanska högeroppositionen MUD.

Försättsbladet på Sydkommandots omfattande dokument för att framkalla en intervention i Venezuela.

”Neutralisera” de väpnade styrkorna

Dokumentet understryker att även om oppositionen har kraftig medvind just nu, räcker inte detta. Vad som krävs är en våldsam utgång via specialkommandon för att få bort Maduro från presidentposten. Tidd understryker även behovet av insatser för att ”neutralisera” stora delar av de väpnade styrkorna, ”särskilt regimens elitstyrkor” som är lojala till den Bolivarianska Revolutionen.

Men det som oroar många venezuelaner i gemen är våldsinsatserna som Sydkommandots chef föreslår.

”Även om den fredliga, lagliga vägen via val lyfts fram, har övertygelsen förstärkts om nödvändigheten att pressa på med gatudemonstrationer i syfte att peka ut och lamslå betydelsefulla militära kontingenter som kommer att tvingas att upprätthålla den inre ordningen och säkerheten för regeringen. Denna situation kommer att bli ohållbar (för militären-regeringen) i den mån att mängden konflikter ökar i antal och alls slags påtryckningar utlöses”, sammanfattar Tidd.

Planen inkluderar alla slags politiska och psykologiska kampformer för att inför Venezuela och omvärlden framställa regeringen som handlingsförlamad och oduglig för att komma till rätta med de djupa ekonomiska problemen. Den ekonomiska krisen är i första hand en konsekvens av oljeberoendet som utgör 95 procent av statens inkomster som drabbats skoningslöst av de dramatiskt fallande oljepriserna. Det pågår parallellt ett upptrappat ekonomiskt krig från stora delar av det privata näringslivet. Men även regeringen har begått grova misstag.

"Statskupp mot Demokratin", har denne brasilianske demonstrant, som stöder president Dilma Rousseff, skrivit för
att varna folket mot de kupplaner som har sina arkitekter i Pentagon och State Departement.

Ingen ”Brasiliansk statskupp”

När den venezuelanska oppositionen vann parlamentsvalet i december 2015 slog den omedelbart fast att regeringen Maduro hade sex månader kvar att leva. Hotet har successivt trappats upp. Regeringens valnederlag var bittert och det första på 17 år. Den ekonomiska krisen har förstärkts med den fruktansvärda torrperioden som pågått de senaste tre åren, ett resultat av klimatfenomentet ”El Niño”. Elransoneringar och restriktioner har införts samtidigt som ett ekonomiskt krisprogram som har föreslagits av Maduro förkastades av oppositionen i parlamentet. Köerna utanför affärerna har ökat och det är där oppositionen förlägger sin valkampanj.

Henry Allup och Socialdemokraterna i Venezuela går som
på ett snöre och verkställer vad State Departement beordrar.

Precis som i Honduras 2009, Paraguay 2012 och nu 2016 i Brasilien har den socialdemokratiske talmannen i det venezuelanska parlamentet, Henry Allup, krävt att Högsta domstolen skulle förklara Maduro inkapabel som president med tanke på den ekonomiska situationen och avsätta honom. Men domstolen sa blankt nej.

OAS´ generalsekreterare i USA:s tjänst

"Legoknekt i tjänst hos imperialismen", har de två uruguayan-
ska vänsterpartiet UP och 26 Mars beskrivit sin landsman,
Luis Almagro, generalsekreterare för OAS.

Oppositionen har genomfört internationella turnéer men i Latinamerika blev det en stor besvikelse eftersom ingen av presidenterna tog emot den. En delegation flög i förra veckan till OAS (de Amerikanska Staternas Organisation) och träffade den uruguayske generalsekreteraren Luis Almagro som är en öppen kritiker av regeringen i Caracas. Oppositionen kräver att OAS´ Demokratiska Charta ska utlösas. Det sammanfaller med en av punkterna i Sydkommandots 12-punktsprogram. Den ger då OAS rätt att intervenera eller sanktionera landet. För att det ska bli möjligt måste en stat begära detta, inte enskilda personer. I dagens läge kanske bara Argentinas Mauricio Macri är villig att föreslå det. Därför skisserar Sydkommandots chef en våldsam utgång som lösning i Venezuela.

Colombias förre president Alvaro Uribe uppmanade i ett Twitter den 20 april till en ”brådskande demokratisk statskupp i Venezuela”. År 2012 hotade han att intervenera militärt i Venezuela. I september 2014 fotograferades han tillsammans med en venezuelansk nazistledare, Lorent Saleh. Denne gick en fortbildningskurs på militärakademin i Bogota men deporterades tillbaka till Venezuela där han dömdes för en rad våldsamma brott.

Uribe i hjärtligt samtal med den venezuelanske nazisten Lorent Saleh. De bägge är överens om att störta Maduro.

Sydkommandots scenario för en intervention

Den 22 oktober 2015 intervjuades den förre chefen för USA:s Sydkommando, John Kelly av CNN. Han uttalade sig i oroande ordalag om en möjlig militär intervention av Venezuela, som alla bedömare av situationen i Venezuela ser som en noga uttänkt strategi för det sydamerikanska landet.

– Bara om OAS eller FN skulle be oss.

Sa Kelly. Med den ”Demokratiska Chartan” blir detta en realitet. Under tiden opererar diverse halvmilitära eller paramilitära kommandon i landet för att öka destabiliseringen.

Inför oljearbetare i statliga PDVSA förkastade president Nicolas Maduro, det förtäckta hotet:

– Kelly talar som en politisk ledare för ett imperium som tror att vi är hans egendom. Det finns oroande tecken på desperation hos pitiyankieehögern (i Venezuela) och hos Imperiets elit. Ordern om att förgöra Venezuela är utfärdad.

"Kelly talar som en politisk ledare för ett imperium som tror att vi är hans egendom", dundrade Nicolas Maduro efter att John Kelly, som inte är politiker utan befälhavare för USA:s Militära Sydkommando, talar om intervenera Venezuela. Med vilken moralisk rätt?

USA-kongressens sanktioner

Den 12 april i år i skrev chefredaktören för Washington Post en ledare där USA:s mest inflytelserika dagstidning markerar att ”Venezuela behöver varje form av desperat politisk intervention från resten av de latinamerikanska regeringarna”. I klartext är det ett ja till att utlösa den Demokratiska Chartan mot Venezuela. I praktiken innebär ett sådant beslut att regeringen Maduro ställs åt sidan och öppnar landet för en OAS-intervention.

I fredags (29 april) förra veckan drog USA-kongressen å sin sida åt snaran ytterligare om Venezuela. Den beslöt då att förlänga Obamas 1-åriga sanktioner mot Venezuela med tre år. I mars 2015 utpekades Venezuela som ”ett mot USA:s nationella säkerhet”, vilket först skapade förvåning men sedan indignation och fördömande från UNASUR och nästan alla latinamerikanska statschefer, medvetna om det underliggande hotet i ett sådant beslut. De nu förlängda sanktionerna ses i Caracas som en upptrappning och materialisering av amiral Kurt Tidds 12-punktsplan mot Venezuela som öppnar för en direkt militär aggression.

Washington Post drar sitt strå till stacken i CIA:s undermineringsarbete mot regeringen Maduro i Venezuela. Det är samma psykologiska krigföring som vi sett vid tidigare interventioner i länder som Guatemala, Nicaragua, Kuba, Dominikanska Republiken eller varför inte, Vietnam, som kostade folken miljoner offer vid det oundvikliga kriget.

Reducerar livsmedelsförsörjningen avsiktligt

Samtidigt med USA-senatens beslut att bekräfta sanktionerna mot Venezuela, ställde Venezuelas största livsmedels- och distributionsföretag Polar in produktionen av öl över hela landet med hänvisning till att det fattades valutadollar för att importera säd till bryggeriet. Men Polargruppen har mellan åren 2013-2015 tagit emot 2.3 miljarder dollar för att importera sina basvaror.

Beslutet sammanföll inte bara med USA-kongressens beslut om sanktioner mot Maduro, utan också med inledningen av insamlingen av namnunderskrifter för att avbryta Maduros mandatperiod.

Det är inte första gången Polar fattar liknande beslut, enligt portalen Mision Verdad, Uppdrag Sanning. När president Hugo Chavez 2012 meddelade att han hade cancer, reducerade Polars ägare Lorenzo Mendoza, öppen och aktiv anhängare av statskuppen 2002, produktionen drastiskt (se diagram). Exakt samma beslut fattade Mendoza när:

·   

• Chavez 2013 meddelade att han låg på dödsbädden,
• Inför det extra presidentvalet som ägde rum strax därefter,
• Inför kommunal- och regionalvalen i december 2013,
• Inför och under försöket att störta Maduro februari-maj 2014 som kostade 43 människor livet,
• När Obama införde sanktioner mot Venezuela i mars 2015 och
• Inför parlamentsvalet i december 2015.

·   

Diagram: Misión Verdad. Översättning Dick Emanuelsson

Monopol för basvaror

Polargruppen har en bedövande makt och kontroll över livsmedelssektorn. Den kontrollerar och distribuerar cirka 60 procent av alla livsmedels- och konsumtionsvaror i Venezuela. Polargruppen utpekas som en av de främsta ansvariga för den kaotiska livsmedelsförsörjningen.

Listan över varor bekräftar detta:

• 78% av den för venezuelarerna livsviktiga majsmjölet
• 31 procent av pasta
• 90 procent av margarin
• 50 % av ost
• 65 % av majonnäs
• 70 % av matolja
• 48 % av havregryn
• 77 % av öl
• 95 % av malt, bland en mängd basvaror.

Att Polargruppens ägare i fredags förra veckan beslöt att stoppa ölproduktionen när oppositionen inledde insamlingen av namnunderskrifter mot Maduro, kom därför inte som en överraskning. Det är en del av destabiliseringen av Venezuela, menar Uppdrag Sanning. Det utgör en del av 12-punktsplanen från USA:s Sydkommando.

Diagram: Misión Verdad. Översättning Dick Emanuelsson

Statskupp eller revoltförsök den 15 maj

Hebert Garcia Plaza.

Generalmajoren Hebert García Plaza utsågs den 18 juni 2014 till minister med ansvar för livsmedelsförsörjningen i Venezuela. Den 20 april 2015 utfärdades en arresteringsorder mot Garcia av en domstol i Caracas. Brottet var korruption. Den höge officeren var ansvarig för ett inköp av tre färjor i Spanien för 50 miljoner euros. Garcia flydde till USA.

Diosdado Cabello, som är parlamentsledamot för regeringspartiet Venezuelas Förenade Socialistpartiet (PSUV) sa i ett TV-program i torsdags förra veckan: 

– Garcia Plaza överlämnade till USA:s regering, DEA, Pentagon och CIA precis information om var venezuelanska vapendepåer är utplacerade. Du är en bandit, du borde skämmas som har satt 15 maj som ett datum då statskuppen ska inledas via våldsamheter som i sin tur ska utlösa ett verkställande av den Demokratiska Chartan.

Bakgrund till folkomröstningen av upphävande av presidentperioden

Fyra tal att ha i bakhuvudet när frågan om folkomröstningen av upphävande av presidentperioden behandlas i Venezuela:

1.    Det behövs 195.721 namnunderskrifter för att ANSÖKA om en folkomrösning. Den siffran utgör 1% av antalet röstberättigade i dagens Venezuela som sammanlgt uppgår till 19.572.100 potentiella väljare.

2.    För att utlysa folkomröstningen måste oppositionen samla in 3.914.420 namnunderskrifter vilket utgör minst 20 procent av valmanskåren.

3.    För att folkomröstningen ska anses vara giltig ska minst 4.893.025 venezuelaner rösta. Men. . .

4.    Det behövs 7.505.339 + 1 röst för att upphäva mandatperioden för Nicolas Maduro. Han fick i valet 2013 7.505.338 röster och denna siffra måste överstigas med en (1) röst.

Dick Emanuelsson