Washington Post om Juan Guaidós stöld av Venezuelas tillgångar

 

”Han har ingen Stat, Han har ingen armé, Han har inga ministrar, Han har inget regeringspalats. INGEN röstade på honom till presidentposten. Han deltog INTE i något presidentval. Han tillhör en terroristorganisation döpt till Voluntad Popular och han var själv en `guarimbero´, gatugängsterrorist. Han är CIA-agent och de kallar honom för `interimspresident´. Nu har hans saga gått till Vägs Ände.

Washington Post om Juan Guaidós stöld av Venezuelas tillgångar

Washington Post gräver i Juan Guaidó-gängets skamliga korruption och avslöjar där att mer än 40 miljarder dollar skulle ”återföras” till Guaidós ”regering” i exil!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2021-01-05 / WASHINGTON POST PUBLICERADE den 2 januari i år vad som kan komma bli den sista spiken i kistan för den påstådda ”interimspresidenten” Juan Guaidós politiska karriär. Reportaget kunde inte ha kommit olämpligare, den 4 januari gick Guaidós mandatperiod ut och internationella kännare talar om att hans politiska bana har gått till Vägs Ände.

I en artikel rubricerad ”Venezuelan opposition efforts to capture government’s foreign assets draw scrutiny” [1], beskrivs svågerkorruptionen och planerade utdelningar i form av gigantiska ”advokat- och konsultarvoden”. Läsaren får själv dra sina slutsatser om detta, men i potten ligger det cirka 40 miljarder dollar, eller den obeskrivliga gigantiska summan på 330 miljarder kronor som tillhör Venezuela, ingen tom `skalregering´ i exil.

WP uppger att Jorge Reyes och Pedro Antar, två företagare i Miami hade identifierat venezuelanska statliga egendomar och aktiva tillgångar i utlandet till ett värde av 40 miljarder dollar. Det handlar inte bara om innehav och egendomar utan, som i fallet Paraguay, om obetalda skulder kopplade till Venezuelas statliga oljebolag PDVSA.

Washington Post:

”Guaidó, berättade Reyes för Washington Post, ringde själv upp männen i april 2019 för att uttrycka intresse. Det ledde till mer än ett dussin möten med ledande medlemmar i Guaidós USA-stödda opposition och deras agenter. Men under ett möte i december 2019 i Miami-förorten Doral, sa Reyes att han och Antar fick ett handskrivet brev. Ett fotografi av detta skickades till The Post (WP), med en lista över vad han beskrev som `chockerande´ krav”.

Enligt Miamiföretagaren Jorge Reyes innefattade dessa krav en förskottsbetalning på 750.000 dollar (6,2 milj/kr) till ett företag i Florida som enligt det statliga registret visade att delägaren i detta företag är Magin Blasi, bror till Fernando Blasi, en högre tjänsteman vid den Guaidó-kontrollerade venezuelanska ambassaden i Washington. Enligt brevet skulle det företaget också bli deras partner. Provisionen på 18 procent, som Miami-företagarna hade förhandlat fram med Guaidós representanter som arvode, skulle delas med detta företag vars delägare var eller är Magin Blasi.

– Jag blev förvånad, sa Reyes. Jag frågade mig själv; vet president Guaidó om detta? De här personerna försökte helt uppenbart göra något olagligt. Du kan inte ens prata om något liknande på USA:s territorium. Det var utpressning. Antingen betalar du eller så blir det inget kontrakt.

I klartext handlade det om ett bulvanföretag kring kretsen av Guaidó & Co som skulle användas för att skicka synnerligen saltade fakturor för `arvoden´ som därefter skulle pytsas ut till, ja vem då, tror du?

 

DE TVÅ REPRESENTANTERNA FÖR Guaidó som Reyes och Antar diskuterade Miami-affären med var Javier Troconis och Fernando Blasi. Men de båda, skriver WP, förnekar att de hade agerat fel.

När anklagelserna från Reyes och Antar publicerades på den Miamibaserade webbplatsen Factores de Poder, utfärdade `Guaidó-regimen´ i september ett uttalande och avfärdade dem som ogrundade. Men under de senaste veckorna har krafter inom oppositionen pressat på för att genomföra en intern utredning som skulle genomföras av en grupp från den oppositionskontrollerade Nationalförsamlingen som upphörde att existera igår, den 4 januari då dess mandat gick till ända, enligt Venezuelas författning.

Guaidós ambassadör i USA, Carlos Vecchio, har bett den amerikanska regeringen att genomföra sin egen utredning om ärendet.

– Jag går inte god för någon, sa Vecchio, uppenbart skakad och som inser att ”Juntan Guaidó” går mot sitt slut och vill rädda sitt eget ansikte.

Washington Post uppger att varken FBI eller State Departement har gett tidningen någon kommentar om anklagelserna om korruption. Det bekräftar att Vita Huset och dess UD håller sin marionettpresident & ministär bakom ryggen, trots anklagelser om brott på USA:s eget territorium.

Juan Guaidós opposition bränner ner partilokaler för regeringspartiet PSUV under protesterna 2017 där chavister brändes levande till döds.

I WASHINGTON POST GRÄVANDE, som inkluderar fler än 20 intervjuer och en granskning av flera dokument, inklusive framtida kontrakt upptäcktes flera föreslagna affärer som involverade Javier Troconis. Denne, Guaidós strategiska högra hand i stölden av venezuelansk egendom, skulle ha krävt vad vissa oppositionsmedlemmar har karaktäriserat som ”stora och ovanliga betalningar”.

De inkluderar bland annat ett framtida ”avtal med Paraguays regering med en provision på 26 miljoner dollar som ska betalas till tredje part, vilket orsakade ett larm inom Guaidós eget juridiska team. En annan föreslagen överenskommelse, att återvinna tillgångar i en brittisk bank, skulle ha inneburit ett kontrakt som oppositionstjänstemän säger att Troconis inte hade rätt att underteckna”, skriver WP.

 

TROCONIS, EN FÖRE DETTA TOPPFIGUR inom oljesektorn, uppbackad av mäktiga krafter inom den venezuelanska oppositionen, fungerar fortfarande som Guaidós speciella kommissionär för lägga under sig det venezuelanska folkets tillgångar. Men kontoret återfinns inte i Caracas utan, som WP skriver, ”arbetar han till stor del i exil i Miami; Bogotá, Colombia och Washington”.

Washington Post genomförde en omfattande intervju med honom och i denna förnekar han att han begått fel. I stället sa han vid en utskottsförhandling nyligen att skulden för anklagelserna mot hans agerande kan finnas hos Guaidós fiender. Så enkelt är det däremot inte.

 

FÖR INOM DEN VENEZUELANSKA OPPOSITIONEN växer bestörtningen över Guaidóregimens beslut att behålla Troconis på sitt jobb, konstaterar Washington Post. Nuvarande och tidigare tjänstemän inom den interimistiska regeringen har uttryckt oro över minst två andra föreslagna affärer som förhandlats fram av Troconis.

José Ignacio Hernández, Guaidós tidigare ”riksåklagare”, som inte har vare sig tjänstemän som ska utgöra ett åklagarämbete eller arbetsuppgifter i Venezuela, sa till Washington Post att han hade varnat de högre `tjänstemännen´ i Guaidósregimen ”upprepade gånger” om att Troconis agerade utanför hans myndighet. Troconis var tillsatt att identifiera statliga tillgångar, inte personligen att söka berika sig när han försökte förhandla om affären med staten Paraguay år 2019. Hernandez kastade in handduken efter påpekandet, kanske medveten om vart pengarna går.

”ENLIGT TVÅ UTKAST till det icke genomförda avtalet med Paraguay som WP erhållit, skulle affären ha inneburit att hälften av de 269 miljoner dollar som Paraguay erkänner som sin skuld till Venezuela, skulle efterskänkas. ”Riksåklagare” Hernández sa att avtalet förhandlades fram utan kännedom från de personer som utsetts av Guaidó som ansvariga för oljeindustrin.

Det skulle ha betalat ut vad Hernández kallade ett `oproportionerligt´ arvode till en argentinsk advokat vid namn Sebastian Vidal. I det andra utkastet till kontraktet skulle Vidal ha fått 20 procent av förlikningen, eller mer än 26 miljoner dollar”.

Troconis känner att snaran dras åt av USA:s mest renommerade dagstidning och hävdade inför Guaidós Nationalförsamling att paraguayanerna hade kontaktat honom med affären. Men han förnekade att han anställt Vidal.

Men Paraguays tjänstemän bestrider dessa påståenden.

Juan Ernesto Villamayor, stabschef för Paraguays president Mario Abdo Benítez, sa att Vidal presenterade sig som ”en representant för PDVSA”, Venezuelas statsägda oljebolag, till vilket Guaidó har utsett en ny styrelse i exil. I oktober sa Villamayor att Vidal bad om ett möte mellan paraguayanska tjänstemän och Troconis. Följande månad, sade han, presenterade Vidal och Troconis den föreslagna affären.

Washington Post säger att Juan Guaidó via en talesman som uppgav att `interimspresidenten´ vägrade att svara på tidningens frågor angående den här historien.

 

OPPOSITIONENS UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉ undersökte också ett kontrakt som Troconis tecknat med en advokatbyrå i Södra Florida. Det handlade om att återkräva ett bankkonto i Storbritannien med nästan 1,7 miljarder dollar, drygt 14 miljarder svenska kronor som innehas av det venezuelanska livsmedelsministeriet i Caracas.

Både Troconis och företaget sa att de undertecknade kontraktet med företaget på uppdrag av Guaidós regering. ”Kommittén kommenterade inte affären i sin preliminära rapport. Men Guaidós nuvarande `justitieminister´, Enrique Sanchez Falcon, sa att Troconis inte hade befogenhet att underteckna det”, enligt WP:

”Den enda som är auktoriserad att underteckna avtal med advokatbyråer eller återvinningsföretag på uppdrag av republiken eller statliga företag är republikens riksåklagare”, skrev Falcon i ett e-postmeddelande till The Post. ”Alla kontrakt som undertecknas av andra än de som nämns i föregående svar är olagliga och därför ogiltiga”.

 

VAD SOM FRAMGÅR av USA-tidningen Washington Post´ reportage är hur en liten grupp och krets kring Juan Guaidó, Javier Troconis, bröderna Magin och Fernando Blasi, den senare ”charge d’affaires” för den Guaidó-kontrollerade venezuelanska ambassaden i Washington är de som sköter ”frontarbetet”.

Troconis anställer företagare eller advokater som presenterar var och vem som innehar Venezuelas egendomar och tillgångar.

Via egna företag görs därefter avtal upp med ”konsulterna”, som till exempel de två företagare i Miami Jorge Reyes och Pedro Antar. De sonderar Venezuelas egendomar och tillgångar i utlandet och därefter organiseras uppgörelsen om arvoden via bulvanföretag som sänder fakturor till de kontrakterade företagarna eller advokaterna, företrädesvis i USA.

 

FLER ÄN GUAIDÓ VÄGRAR att tala med Washington Post. Magin Blasi, uppgav via sin via sin bror Fernando Blasi på ambassaden i Washington att kommentera den delikata frågan om det venezuelanska folkets 333 miljarder svenska kronor som ligger i potten utan möjlighet för den folkvalda venezuelanska regeringen Nicolas Maduro eller den nyvalda Nationalförsamlingens ledamöter som i dag, den 5 januari 2021 svor sin ed mot författningen.

Enligt företagarna Reyes och Antar föll uppgörelsen förra året efter att de vägrade att betala ett förskott på 50.000 dollar av de begärda 750 000 som skulle gå in i det företaget Energica Power, ett företag i Florida som det skulle visa sig ägdes av Magin Blasi fram till september, då det upplöstes.

[1] Venezuelan opposition efforts to capture government’s foreign assets draw scrutiny

https://www.washingtonpost.com/world/the_americas/venezuela-guaido-troconis-asset-recovery/2021/01/01/6c307afe-1a24-11eb-82db-60b15c874105_story.html

USA:s ekonomiska krig mot Venezuela har orsakat 100 000 döda!

 

USA:s ekonomiska krig mot Venezuela har orsakat 100 000 döda!

Blockad: USA-regeringen beslutade om tjugo NYA sanktioner mot Venezuela under 2020

Av Dick Emanuelsson, Tegucigalpa

”Venezuelas oljeexport föll till rekordlåga 359.000 fat per dag i oktober” (2020), rapporterade Reuters, världens största nyhetsbyrå [1] i november samma år. Tillgång till mat och medicin samt reservdelar till sin Venezuelas industrisektor eller möjligheten att få tillgång till det internationella finansiella systemet blir alltmer komplicerat.

Så sammanfattar JESSICA SOSA, en venezuelansk journalist under rubriken ovan. På 4500 tecken beskriver hon det som är ett veritabelt folkmord från världens största militära och ekonomiska makt, USA mot det venezuelanska folket.

I princip har Vita Huset gjort allt, med undantag för en militär invasion för att tvinga Simon Bolivars folk till direkt underkastelse.

Men i dag säger många analytiker att väpnade interventioner är onödiga och kostar dessutom den anfallande parten massor av människoliv, även om USA sedan 15-20 år har privatiserat sina folkmordsangrepp på folk och stater som vägrar underordna sig Wall Streets ekonomiska modell.

JESSICA SOSA BERÄTTAR OM vardagen för det venezuelanska folket. Som till exempel hur 300 venezuelanska barn i Venezuela, i Italien och Argentina har förhindrats från att ta emot benmärgstransplantationer, cochleaimplantat (ett hörhjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger gravt hörselskadade och döva barn och vuxna möjligheter att uppfatta ljud, Wikipedia) eller levertransplantationer, på grund av Trumpadministrationens sanktioner.

I praktiken förnekas dessa barn rätten till liv. Dessa barn förnekades en värdig vård på grund av att den venezuelanska statliga bensinstationskedjan i USA, Citgo, konfiskerades av Vita Huset och dess värde, sju miljarder dollar ställdes till förfogande för Trumps marionettpresident Juan Guaidó och hans luft-regering.

Jessica Sosa:

”I februari 2020 förklarade människorättsexperten Alfred de Zayas, enligt sina undersökningar att `mer än 100,000 venezuelaner har dött som ett resultat av sanktionerna´, eftersom de har förhindrats att få tillgång till läkemedel i rätt tid. Den ekonomiska- och handelsblockaden som drivs av USA, och som andra nationer i världen har anslutit sig till och som främjas av politiska ledare för den venezuelanska oppositionen, tynger i dag varje venezuelans axlar och når till och med sådana vardagliga frågor som arbetarnas löner.

 

JESSICA SOSA MENAR ATT DEN extremistopposition som Guaidó leder, och som vädjar till det internationella samfundet att skärpa sanktionerna mot landet för att ”skapa ett nödvändigt tryck”, har inneburit att Venezuela har förlorat 30 miljarder dollar PER ÅR sedan 2014, bara på grund av det omöjliga att sälja landets olja, en direkt konsekvens av strypgreppet om Venezuela.

”Hittills har 98 formella sanktioner utfärdats mot Venezuela. 73 av dessa är beslutade av USA-regeringen (75%), 10 från EU, 5 från Kanada, 3 från Storbritannien och Schweiz och 2 från Panama och Lima-gruppen”.

Dessa uppgifter presenteras enligt den forskning som genomförts av organisationen Sures, och ägnas åt frågan om hur de mänskliga rättigheterna i landet tillämpas i ljuset av USA&Trumps sanktioner.

”Dessa sanktioner har i sin tur direkt påverkat livet för 175 personer, 132 företag, 58 fartyg och 56 flygplan. Sures nämner endast de formella åtgärderna som tillämpas av institutioner i de berörda staterna, inte de åtgärder som företag eller institutioner har varit tvungna att tillämpa som följd av blockaden”.

 

JESSICA SOSA TAR UPP DET senaste året om hur COVID-19-pandemin har skakat världen och om hur multilaterala organisationers begäran, som till exempel FN har vädjat till länder som USA och EU att upphöra med blockaden som en humanitär åtgärd för att mildra virusets dramatiska konsekvenser, i synnerhet mot länderna i den så kallade Tredje Världen, de värst drabbade.

”Men 20 nya sanktioner genomfördes mot Venezuela, majoriteten utfärdad av USA:s skatte- och finansdepartement och USA-regeringen. En sanktion utfärdades av EU-kommissionens Råd som dateras från den 11 november. De samlade sanktionerna som tillämpats i år mot Venezuela sträcker sig från 13 januari till 10 december, 2020.

Den venezuelanske journalisten menar att det än så länge bara är spekulationer om hur den nye USA-presidenten, Joe Biden, kommer att agera i förhållande till i Venezuela. En fördjupning och förvärrande av sanktionspolitiken eller om det finns en möjlighet till dialog, är frågan många ställer sig. Bidens ståndpunkt är av vital betydelse, inte bara för Venezuelas framtid utan för den latinamerikanska regionens under de kommande åren.

 

DEN VENEZUELANSKA REGERINGEN satsar på att återuppbygga en produktiv kapacitet, ett verktyg för att göra motstånd mot den ekonomiska belägringen av Venezuela. Vad som är ett hinder och en direkt följd av blockaden av reservdelar är den till nästan 100 procent av USA-teknologi uppbyggda oljeindustrin. Och eftersom oljan är Venezuela ekonomiska nav och kronjuvel är det av livsavgörande betydelse att denna blockad av reservdelar bryts. Förbindelserna med Iran är här centrala och flera av de USA-tillverkade reservdelarna i de venezuelanska raffinaderierna har bytts ut med iransk&franska komponenter.

Jessica Sosa:

”Enligt opinionsundersökningsföretaget Hinterlaces Country Monitor avvisar 82 % av venezuelanerna USA-sanktionerna som ligger som ett ok över landet. Allmänheten menar också att straffriheten som har rått över dem som ber omvärlden att öka (det ekonomiska) trycket mot Venezuela, också är en gemensam nämnare när man diskuterar frågan”.

Det handlar med andra ord om att ställa Guaidós invasionsopposition inför skranket och döma den för bland annat folkmordet mot 100.000 venezuelaners död.

Källa: Bloqueo: 20 Sanciones formales contra Venezuela en 2020

https://www.ensartaos.com.ve/bloqueo-20-sanciones-formales-contra-venezuela-en-2020/

 

NU SKA DET RANSONERAS PÅ ÖN! Storbritanniens invånare känner nu hur en BLOCKAD kan slå!

 

NU SKA DET RANSONERAS PÅ ÖN!

Storbritanniens invånare känner nu hur en BLOCKAD kan slå!

”Tre dagar efter att gränserna stängts (av flera EU-länder) har ransonering införts i England. Kan någon nu kanske förstå varför samma problem uppstår i Venezuela eller Kuba, blockerade ekonomiskt sedan flera år”?

Den frågan ställer signaturen @aoldmb i sin chatt.

Och frågan är berättigad efter att den största distributionskedjan i Storbritannien, Tesco meddelade att den infört begränsningar på fem produkter som ägg, mjölk, ris och toapapper efter att inte bara EU-länder stoppat alla resor till och från och import&export med den stora europeiska ön utan även en rad länder i världen.

Och än så länge befinner sig britterna bara i startgroparna för en större ransonering.

Och så påstår de cyniska herrarna och damerna i Vita Huset, UD eller Pitiyankies i de så kallade ”sociala nätverken” att det brutala ekonomiska folkmordskriget mot Kuba och Venezuela ”inte drabbar vanligt folk”.

Enbart i Venezuela har det fram tills februari i år (2020) 100.000 människor avlidit på grund av USA:s ekonomiska sanktioner, enligt experten människorättsfrågor, Alfred de Zayas.

Dick E.

Källa: La Razon

https://www.larazon.es/internacional/20201223/zsko6shexjd75dyszbvvnkfynm.html