11 augusti 2016

Nu inleder oppositionen det andra steget i processen att avbryta Maduros mandatperiod

Journalisten Erika Ortega Sanoja anklagade via sin Twitter att hennes mormor dök upp på namnlistorna som oppositionen överlämnade till det Centrala Valrådet, CNE, med kravet att "aktivera återkallandet av president Nicolas Maduros presidentmandat, trots att mormodern avled 2009". Hade det ägt rum i Sverige, USA eller Tyskland skulle valfuskarna placerats bakom galler, kommenterade regeringspartiets representant Jorge Rodriguez att mer än 10.000 avlidna venezuelanter återfanns på oppositionens namnlistor.


VENEZUELA:

Nu inleder oppositionen det andra steget i processen att avbryta Maduros mandatperiod

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2016-08-05 / Venezuelas Nationella Valråd CNE uppgav i förra veckan att oppositionens insamlade namnunderskrifter för att avbryta president Nicolas Maduros mandatperiod räcker för att gå vidare till steg 2. Det handlar om att samla in 20 procent av valmanskåren i de 24 delstaterna, cirka fyra miljoner namn.

Det första steget innebar att samla in knappt 200.000 namnunderskrifter eller 1 % av valmanskåren för att få CNS:s godkännande att inleda processen. Sammanlagt handlar det om elva delsteg innan ett eventuellt nytt presidentval utlyses efter att halva mandatperioden har gått till ända.

Bara Kuba och Venezuela har i författningen inskrivet rätten för medborgarna att efter halva mandatperioden avsätta den regerande ”chefen”. Det är en rätt som gäller för alla nivåer; från den lokale borgmästaren till presidenten. Först ska ett tillräckligt antal namnunderskrifter samlas in. Därefter utlyses en folkomröstning, om antalet namn erhålls, om ”chefen” ska avsättas och ersättas av en ny. Blir det majoritet för avsättande utlyses ett nytt val som väljer en ny ”chef”. Stefan Löfvén sitter lugnt kvar även om opinionsundersökningarna ger han färre än 30 procent. För i Sverige och resten av den parlamentariska världen existerar inte denna rätt från medborgarnas sida.

Val i Kuba. Där existerar rätten att återkalla den valde politikern, på alla nivåer, om han har misskött sitt arbete. Under varje mandatperiod återkallas många och ersätts av nya. Var 6:e månad rapporterar den valde personen om sitt arbete i sin valkrets. Något för Sverige?



Död ”129-åring” undertecknade

Oppositionen i Venezuela stoltserade med att den under fem dagar hade samlat in nästan två miljoner (1.957.779) underskrifter. Men 605.727 av dessa (30,94 %) hade “irreguljära fel” och annullerades. Inte mindre än 10.995 personer som hade avlidit hade vaknat till och skriftligen krävt Maduros avgång.

Ett exempel är journalisten Maria Alejandra Aguirres farmor. Florinda Hurtado avled för tre år sedan men fanns i CNE:s databas som “röstande”. Maria Aguirre skrev på Twitter att “tre år efter att min farmor avlidit undertecknade hon för att ’aktivera återkallandet’ (av Maduros mandatperiod)”.

Twittret från journalisten Maria Alejandra Aguirres farmor.

En rad andra venezuelaner, som till exempel Eduardo Lopez, född 1887 (129 år) hade också undertecknat. Sammanlagt 1335 fångar fanns bland undertecknarna, trots att lagen förbjuder dem att rösta.


Över 10 000 döda venezuelaner registrerades av oppositionen som intresserade av att ersätta president Maduro.


Jorge Rodriguez.
”Valfuskarna skulle ha placerats bakom galler, som i Sverige” 
Inför detta scenario, där minst 30 procent var uppenbara oegentligheter, jämförde Jorge Rodriguez, regeringspartiet PSUV:s ansvarige i denna fråga vad som skulle hänt i andra länder;

– I länder som USA, Sverige eller Tyskland skulle de ansvariga för valfusket ha placerats bakom galler!

Tibisay Lucena, CNE.
CNE:s ordförande Tibisay Lucena sa på en presskonferens att CNE kommer att överlämna dessa oegentligheter till åklagarämbetet för utredning.

CNE validerade och godkände 399.412 underskrifter vilket är dubbelt så många som lagen kräver och arkiverade de resterande 953.000 som inte granskades för att vinna tid. Men av den miljon som granskades var alltså så många som 60 procent ogiltiga.

Det ”Ekonomiska Kriget”

Venezuela är oerhört polariserat och det existerar på pappret en tudelad makt; Högeroppositionen kontrollerar Nationalförsamlingen medan vänstern och chavisterna innehar regeringsmakten. Köerna för att köpa det mest nödvändiga har inte minskat trots oppositionens vallöften inför valet till Nationalförsamlingen i december 2015 att dessa skulle försvinna. Regeringen å sin sida har organiserat kommittéer i varje bostadsområde för att rättvist distribuera de viktigaste varorna direkt till medborgarna.

Alla är på det klara med att livsmedel eller mediciner finns i landet. Men de köps till stor del upp av organiserade gäng med kapitalstarka organiserade grupper i ryggen. Dessa säljer därefter de av staten starkt subventionerade varorna på den svarta marknaden. Därmed får de en politisk effekt; de timslånga köerna till affärerna där utbudet är skralt medan venezuelanen kan köpa varorna till skyhöga priser på den svarta marknaden. För regeringen är det en oerhört dyr affär eftersom många av varorna måste importeras för dollar som de privata importörerna spekulerar med. Men det är också ett högt politiskt pris.

Vid sidan av vad regeringen kallar för det ”Ekonomiska Kriget”, pågår det också ett tyst smutsigt krig. Överste Mosquera Ugarte, 45, mördades av okända ´pistoleros´ när han skulle låsa sin bil i staden Valencia.

Beslagtagen hamstrad mat, blöjor och basförnödenheter som aktörerna i det "ekonomiska kriget" förfogade över.


Vad händer nu?

Efter det första steget följer nu en insamling av namnunderskrifter som motsvarar 20 procent (fyra miljoner) av vallängderna i alla 24 delstater. Därefter kommer verifiering och granskning av varje namnunderskrift att genomföras, ett tidskrävande arbete. Uppfylls inte procentsatsen avbryts processen. Om tillräckligt många underskrifter samlas in hålls folkomröstningen inom 90 dagar. Sammanlagt beräknas dessa steg pågå i cirka 170 dagar, drygt fem och en halv månad. Det innebär att processen avslutas i slutet av januari, 2017. Så säger lagen.

Venezuela förvånades över att oppositionen inte begärde ett ”återkallande” av Maduros mandatperiod redan den 11 januari i år.  Hade man gjort det hade risken aldrig funnits att processen avbryts på grund av tidsaspekten.

– Om du verkligen vill arbeta för en folkomröstningsprocess, varför inte anpassa sig till normen och begära den den 11 januari, (datumet för Maduros halva mandatperiod) frågade Tania D'Amelio, en av fem rektorerna inom CNE i ett uttalande till den statliga radiokanalen RNV.

Tania D'Amelio, en av fem rektorerna inom CNE.

Oppositionen förlorade nästan fyra månader och det är få författningsexperter som tror att processen avgörs innan den andra hälften av januari 2017.

– De (oppositionen) har ljugit och de har skapat förväntningar som inte är realistiska och kastar över bollen till CNE, sa D’Amelio som uttalade sig i eget namn och inte som CNE-representant.



Medveten förhalning? 
Henry Ramos Allup.
Nationalförsamlingens ordförande, socialdemokraten Henry Ramos Allup, sa vid oppositionens seger i parlamentsvalet i december 2015 att ”vi ger Maduro sex månader för att avgå”. Det är möjligt, menar bedömare, att oppositionen som består av 13 partier inte har varit överens om en gemensam linje. De interna motsättningarna har dragit ut på tiden. Henrique Capriles, som två gånger har förlorat presidentvalet mot Chavez respektive Maduro, ville redan i januari inleda processen med ett återkallande av Maduros mandatperiod, men fick inget gehör.

Oppositionen förlorade nästan fyra månader och det är få författningsexperter som tror att processen avgörs före slutet av januari 2017. Den kompromisslöse Henry Ramos Allup, som i januari ville se en ”brasiliansk lösning”, menar att CNE ”inte har den minsta vilja att genomföra valen”.

President Nicolas Maduro, segerviss.
President Maduro menar att det var ett medvetet val eftersom oppositionen inte tror att den kan vinna en folkomröstning. Om det därför rent praktiskt blir omöjligt att genomföra omröstningen under 2016 och presidentposten övergår till vicepresidenten kommer oppositionen att anklaga Maduro och valrådet för illegitim diktatur. Som svar är det troligt att oppositionen kommer inleda våldsaktioner för att störta regeringen, som den gjorde i februari 2014, men denna gång med stöd av omvärlden.