 |
| Om 83 procent av Colombias kokain exporteras från landets Stillahavskust, varför går USA:s 4:e Flotta mot Venezuelas Atlantkust och Karibien? |
Trumps krigsfartyg går mot Venezuelas atlantkust men 83 %
av kokainet exporteras från Colombias stillahavskust
”De driver våra länder till ett krig mitt i krisen av ett virus
för att dölja FOLKMORDET i det egna landet, USA”. (senator Gustavo Petro, Colombia).
Av Dick Emanuelsson, Tegucigalpa
Åttiotre procent (83 %) av de
cirka 1200 ton kokain som Colombia exporterar varje år går inte förbi eller
från Venezuela, som är beläget vid Karibiens atlantkust utan från Colombias
Stillahavskust. Varför genomför då USA:s Militära Sydkommando (SOUTHCOM) en
provokativ flottmanöver med förevändningen av att ”bekämpa drogtrafiken från
Venezuela via Karibien”? som Trump påstår?
– Venezuelas folk lider oerhört
på grund av [president Nicolas] Maduro och hans brottsliga kontroll över landet
medan narkotikahandlarna fortsätter att utnyttja denna illegalitet, sa
försvarsministern Mark Esper på presskonferensen.
Strax innan hade president Donald
Trump talat:
– Vi får inte tillåta att drogkartellerna
drar växlar på pandemin för att utsätta USA-medborgarnas liv och hälsa. Med
hjälp av andra länder kan Sydkommandot öka beslagen av drogleveranserna,
underströk Trump inför pressen.
MEN DEN COLOMBIANSKA senatorn Gustavo Petro,
som anses ha vunnit presidentvalet i Colombia den 27 juli 2019, säger i ett
Twitter (@petrogustavo) att Trump är ute på ett helt galet spår i händelse av att
han är seriös och verkligen intresserad av att bekämpa droghandeln från
Colombia, som Trump inte ens nämnde i sitt framförande.
– Om den största delen av drogerna
som lämnar Colombia gör det från vår Stillahavskust, varför går [Sydkommandots]
krigsfartyg mot den venezuelanska kusten?
– De driver våra länder till ett
krig mitt i krisen av ett virus för att dölja folkmordet i det egna landet, USA [1],
dundrade Petro i Twittret.
ENLIGT DEN COLOMBIANSKE sociologen och analytikern Horacio Duque har Petro helt rätt.
– Av allt exporterat knark från Colombia,
cirka 1200 ton kokain per år, går 83 procent från den colombianska
Stillahavskusten. Så varför går Trump mot Venezuela?
 |
| Horacio Duque. |
– Kokainet exporteras av maffiapersoner
som Colombias ambassadör i Uruguay Fernando Sanclemente (där ett komplett
laboratorium påträffades på hans lantgård i Uruguay i mitten av mars 2020), och
andra nätverk förbundna med den politiska klanen kring Alvaro Uribe. Där finns
även maffian i Cali och Kartellen Char (maffia) i Barranquilla, de ansvariga
för flygplatserna, hamnar, tullpolisen, den Norra Kartellen och Kaffekartellen är
det kluster som utgör den verkliga maktgruppen i Colombia. Men hittills har vi
inte sett den minsta reaktion från Sydkommandots trupper.
Duque uppger att av de 1200 ton
kokain som smugglas från Colombia produceras två tredjedelar (2/3) på den colombianska
Stillahavskusten. En sjättedel (1/6) produceras i södra Colombia och denna totala
produktion exporteras från samma Stillahavskust.
DET ÄR OCKSÅ HÄR SOM USA:s marinbas återfinns i Bahia Malaga, strax
utanför den stora hamnstaden Buenaventura. Marinbasen byggdes av den gamla
folkpartisten/liberalen Antonia X:son
Johnsons byggbolag ABV (nuvarande NCC) i slutet av 1980-talet och i början
av 90-talet. Bygget fick 125 miljoner i exportkreditgarantier av EKN (det
svenska storkapitalets toppar riskerar aldrig sina egna spekulativa vinster). Bostadsminister
Bo Gustavsson (s) skrev under kontraktet med den krigförande colombianska armén,
mitt under den väpnade konflikten i Colombia. Bygget försvarades i Konstitutionsutskottet
och senare i en interpellation i riksdagen med att marinbasen skulle vara en
utpost i ”kampen mot panamanska smugglare” [2].
 |
| Det var regeringen(s) bostadsminister Hans Gustavsson som skrev under "understatement"-kontraktet med general Landazabal, senare utpekad som en av generalerna som planerade en militärkupp i Colombia, om att ABV skulle bygga en marinbas på den colombianska stillahavskusten. |
Men i oktober 2010 överlämnade
dåvarande president Alvaro Uribe (av USA:s försvarsdepartement ansedd vara en
av 104 medlemmar i den dåvarande Medellinkartellen, styrd av Pablo Escobar) marinbasen
till USA och Pentagon. Pentagon tog emot ytterligare sex militärbaser i landet
med den idag ironiska förevändningen att via ”Plan Colombia” bekämpa drogkartellerna.
Men varför
används den då inte av USA:s militära Sydkommando och USA:s 4:e Flotta mot de
colombianska koka-kartellerna på Stillahavskusten?
 |
| Resultatet av PLAN COLOMBIA, av pesticidan GLISOFATO sönderbränd bananstock. FOTO: DICK EMANUELSSON |
 |
| Ett "bondelaboratorium" där bönderna konverterar kokabladen till en kokapasta med hjälp av bensin, cement, m.m. FOTO: DICK EMANUELSSON |
I DAG ÄR ANTALET ODLADE AREALER av kokaplantor dubbelt så stort
som när Plan Colombia inleddes för 20 år sedan. Vad oppositionen då sa, att
denna plan inte handlade om att bekämpa drogkartellerna utan den colombianska
gerillan, är i dag allmänt accepterad som en vederbörlig sanning. Nu har
dessutom FARC inlemmats i det civila livet och kan inte utpekas som en del av
drogtrafiken, däremot DEA, som i Latinamerika anses vara världens största
drogkartell.
– Den möjliga produktionen av
kokain i Colombia skulle kunna vara 3700 ton. Det finns 212.000 hektar i landet
där kokabuskarna växer och de producerar ett genomsnitt på 17,5 kilo [kokapasta,
som bönderna producerar] per hektar, summerar Duque.
Han uppger att en liten del av
det colombianska kokainet som exporteras går ut från den colombianska regionen Catatumbo.
Därifrån transporteras det in i Venezuela och delstaten Zulia, med staden
Maracaibo som centrum. Delstaten och Maracaibo har nästan alltid kontrollerats
av oppositionen. Maracaibo utgör en stödpunkt för de colombianska kartellernas
export med stöd av sina venezuelanska kollegor.
[2]. ”Svenskbyggd militärbas i Colombia som togs
över av USA och som är ett militärt mål för gerillan”
