Trumps sanktioner mot Venezuela kan bli en intressant
bumerang mot det egna spekulativa finanskapitalet
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 2017-08-25
/ Åttio procent av dem som drabbas av USA:s president Donald Trumps nya ekonomiska
sanktioner mot Venezuela är finanskapitalister från USA och Storbritannien.
Det uppgav president
Nicolas Maduro med ett ironiskt leende som inte avslöjade några panikkänslor på
den presskonferens han gav bara några timmar efter att Trump än en gång
utfärdat ekonomiska sanktioner, denna gång mot Venezuela.
Den våldsbenägna venezuelanska högeroppositionen
lyckades inte störta den folkligt valda regeringen Maduro under nära fyra
månaders protester där mer än 110 personer miste livet. Svaret på våldet kom
den 30 juli då mer än åtta miljoner venezuelaner, eller 42 procent av
valmanskåren valde att rösta i valet till en författningsskrivande församling,
trots att oppositionen bojkottade valet och på många håll förhindrade
befolkningen att gå till vallokalerna. Som en jämförelse kan nämnas
presidentvalet i Colombia där också 42 procent röstade, utan att oppositionen
bojkottade valet.
Oppositionen i Venezuela har insett att den inte har
kraft att störta Maduro och begriper att majoriteten av venezuelanerna tar
avstånd från oppositionens försök att med våld störta Maduro. Därför har den
alltmer lutat sig tillbaka från stödet från USA, EU och andra mäktiga högerkrafter
i världen för en militär invasion av landet genom att skapa ett ekonomiskt kaos.
Oppositionen: ”Blockera internationella krediter”!
I maj gick Nationalförsamlingens ordförande och ledare
för högerpartiet Primero Justicia, Julio Borges, ut i ett brev till finansinstitutet
Credit Suisse och 13 andra aktörer på
den venezuelanska finansmarknaden med kravet på att blockera krediter till Venezuela.
Borges till och med hotade dessa internationella finansiärer om repressalier i
händelse av en ny regering i landet. Borges agerande uppfattas som ett direkt
förräderi mot fosterlandet i en situation då utländska mäktiga krafter hotar
landets säkerhet och stabilitet.
Frågan är vad som hade hänt om Jonas Sjöstedt hade
innehaft samma politiska styrka som den venezuelanska högern har i dag,
anklagad för att gå, till exempel, Putins ärenden?
Julio Borges fick Credit Suisse att ställa in sina affärer och lån i Venezuela. |
Trumps sanktioner
I dag kom då Trumps nya sanktioner mot Venezuela som i
huvudsak handlar om att kringskära den venezuelanska ekonomins kronjuvel, det
statliga oljebolaget Pdvsa. Trump har tagit emot dem alla i Vita Huset, den
venezuelanska högeroppositionens språkrör och i dag träder han in på scenen i
brist på egen kraft från oppositionens sida, säger Maduro.
USA-presidenten utfärdade ett dekret som går ut på att
USA:s Finansdepartement omedelbart upprättar en rad ”oåterkalleliga” sanktioner
som riktar sig mot den venezuelanska ekonomin. De riktar sig inte mot
venezuelanska tjänstemän utan mot det finansiella systemet i landet. Dekretet förbjuder
personer, bolag eller föreningar, som är lagligt etablerade i eller utövar
verksamhet i USA, att bedriva handel med nya skuldobligationer som utfärdas av vilken
som helst instans av den venezuelanska regeringen, statsobligationer utfärdade
av den venezuelanska centralbanken eller av Pdvsa.
USA-regeringens mål med dekretet är att slå direkt mot
Venezuelas finansiära och politiska stabilitet, hävdar den initierade portalen
Mision Verdad. Dekretet är en upptrappning av Obamas dekret 13692 från den 8 mars
2015 som överraskade världen med det märkliga påståendet att Venezuela utgjorde
”ett ovanligt och extraordinärt hot mot amerikansk säkerhet”.
USA:s vicepresident Mike Spencer gjorde ett liknande uttalande
för en vecka sedan under sitt besök i Colombia där han hävdade att ”Venezuela hotar
USA:s säkerhet och stabilitet”, ett citat som kablades ut över hela världen av de
korporativa medierna.
Trumpdekretet mot Venezuela handlar om att stänga alla
finansiella portar för Venezuela i världen som är förbundna med USA. Ett
liknande beslut har tagits av USA:s senat mot en annan stat som vägrar
underordna sig USA:s utrikespolitik, Nicaragua, som via ”Nica.Act” inte kan
räkna med lån eller omförhandlingar av lån i de internationella finansorgan där
USA har ett inflytande. Representanthuset ska snart ta upp frågan om Nica.Act
och därefter är det Trump som fattar det definitiva beslutet som drivits fram
av republikanska höger-hökar som Eliana Ros Lehtinen och Marco Rubio, bägge med
kubanskt familjärt förflutet hos Batistadiktaturen och antikommunistiska krigsivrare
mot Kuba och Venezuela.
Målet: Kväva den venezuelanska ekonomin
De senaste affärsuppgörelser som Pdvsa har ingått med
ryska och kinesiska företag i sektorn av tung olja i Orinocobältet, de största
oljereserverna i världen, är också mål för Trumps attack i dag. Genom att
förbjuda förhandlingar med varje slags placering av PDVSA obligationer på den
finansiella marknaden, under överinseende av USA, förbjuder USA finansiering,
inköp och utveckling av Venezuelas viktigaste energiprojekt i sin ekonomi.
Beslutet har som mål att knäcka landet ekonomiskt för att
Venezuela ska hamna i en default-situation eller inte är i stånd att
kunna betala sin skuld. Men Venezuela har trots den ekonomiska krigföringen utan
jämförelse i världen betalat mer än 65 miljarder dollar i åtaganden under de
senaste 24 månaderna, vilket gör Venezuela till en trovärdig kund trots enorma uppoffringar.
Trumps mål är att försvaga och kväva Venezuelas förmåga att utfärda och
förmånligt förhandla om nya skulder för att möta befintliga åtaganden och göra
andra investeringar.
Det paradoxala är att det inte är i första hand
venezuelanska finansspekulanter som drabbas av Trumps bannbulla utan till nästan
70 procent av spekulanter i USA och 12-13 procent av britter och kanadensare.
Maduro gisslade med ett illmarigt leende Trumps dekret och frågade om det
verkligen var hans uppsåt att de egna landsmännen inom den kapitalistiska
sfären skulle drabbas av det enligt internationell rätt illegala beslutet i dag?
Gigantiska metallreserver
Även om oljebolaget Pdvsa står i centrum för Trumps
sanktioner, är dekretet också ett försök att slå mot investeringarna av några
av världens största reserver av guld, coltan [https://sv.wikipedia.org/wiki/Coltan]
och diamanter som finns just i Orinocobältet (El Arco Minero del Orinoco). Att förhindra en finansiering av exploatering
av dessa mineraler har också som mål att förhindra regeringen Maduros strävan
av att frigöra sig från det ekonomiska oljeberoendet, i synnerhet med de låga
priserna på olja på världsmarknaden. USA:s gruvsektor, som ser dessa
gruvfyndigheter med avund, ligger illa till i de förhandlingar som genomförts
vad gäller koncessioner för att exploatera dessa enorma fyndigheter.
Maduros kinesiska kort
Vad har Maduro och Venezuela gjort för att förhindra
att sanktionerna blir så kraftlösa som möjligt?
Enligt Mision
Verdad är de kinesiska förbindelserna centrala. Det handlar om att bepansra
varje fientlig aktion mot den venezuelanska ekonomin. Kineserna gör inga
uppgörelser utan egen vinning och även här kan vi se ett ömsesidigt intresse.
Sedan flera veckor har en venezuelansk
förhandlingsdelegation befunnit sig i Kina och de senaste dagarna har det
framkommit att en binationell fond har skapats tillsammans med tre kinesiska
banker. Den har som uppgift att delta i återköpen av venezuelanska
skuldobligationer direkt av Kina utan att behöva gå till den nordamerikanska
finansmarknaden. På så sätt kringgår Venezuela Trumps sanktioner.
Men inte bara det. Konstruktionen har en strategi som
innebär att statsskuldsobligationerna återköps till ett rabatterat pris som betyder
stora besparingar för den venezuelanska statskassan och Pdvsa. Statsskuldsobligationerna
som går ut 2017 och 2018 kan på kort sikt gynnas av Trumps sanktioner.
Dessutom kan en eventuell uppgörelse med kineserna i
form av återköp av Venezuelas skuld, innebära att de venezuelanska skulderna
avlägsnas från en marknad som för landet representerar instabilitet, som ständigt
angriper och ifrågasätter Venezuelas ekonomiska trovärdighet, som genomför kupongbetalningar till skyhöga priser som regleras av den på finansmarknaden så kallade riskfaktorn.
Den i sin tur bidrar till att minska de venezuelanska intäkterna som redan är
begränsade av det låga oljepriset.
Xi Jinping och Maduro i samspråk under ett statsbesök i Peking. |
Wall Street-effekt
En annan paradoxal effekt av Trumps upptrappade ekonomiska
krigföring mot Venezuela inträffade på Wall Street i dag. Den kinesiska förhandlingseffekten
med Venezuela medförde att Pdvsa:s skuldpapper inte rasade utan ökade med 6,3 %
respektive 5 %.
I stället för att beväpna den venezuelanska högeroppositionen
verkar Trumps dekret i stället har försatt denna redan deprimerade opposition i
mentalt ohälsotillstånd.
Att Dagens Nyheter är starkt oroad över USA-presidenten
”mentala hälsa” har inget med Venezuela att göra. För så länge Trump agerar mot
allt progressivt i världen, har den Bonnierkoncernens flaggskepp på sin sida, ett
stöd som alla USA-presidenter har fått, oavsett de folkmordskrig de bedrivit i
världen. Trump är här inget undantag, trots att deprimerade liberaler knappast
har några sympatier med ”Rasisten i Vita Huset”.
Och det är den mannens krigsapparat som ska invadera norra Sverige i sällskap med krigsalliansen Nato. När ska Svenne ställa sig frågan varför?
Och det är den mannens krigsapparat som ska invadera norra Sverige i sällskap med krigsalliansen Nato. När ska Svenne ställa sig frågan varför?