28 juli 2014

USA gick bet på den venezuelanske generalen


 
Hugo Carvajal y Nicolas Maduro på ett massmöte


Generalmajoren och diplomaten Hugo Carvajal kunde i söndags kväll återvända till Venezuela efter att ha suttit arresterad på den lilla karibiska ön Aruba under fyra dagar. Den holländska kolonialmakten tvingades släppa Carvajal trots USA:s krav på att få honom utlämnad. USA “är djupt besviken på Holland”.
En domare i Aruba utfärdade den 23 juli en order om arrestering av Carvajal efter att USA anklagat honom för stöd till den colombianska FARC-gerillan. USA påstod att Carvajal också stod bakom en colombiansk knarkledare.
Men mannen som orsakade detta diplomatiska tumult var en av president Chavez närmaste män i det militära-civila upproret mot den blodiga nyliberala regeringen Carlos Andres Perez 1992, ansvarig för blodbadet på 4.000 caracasbor i upproret 1989, det så kallade “Caracazo”.
Carvajal utsågs senare av Chavez, som vann presidentvalet i december 1998, till chef för den militära underrättelsetjänsten. Han utpekas för att ha tagit in kubanska kollegor, expert på USA:s konspirationer och interventioner mot nya progressiva regeringar.
Men det som ådrog USA:s vrede var Carvajals avslöjande av hur DEA opererade både som en underrättelsetjänst inne i Venezuela och som en knarkkartell. DEA-agenterna, som i Latinamerika betraktas som förtäckta CIA-agenter, kastades helt sonika ut från landet.

Tre svenska pansarskott

Carvajal anklagades av Colombias regering, militär samt USA för att ha försett FARC-gerillan med tre svenska pansarskott som påträffades i ett övergivet gerillaläger 2008 (läs mer i “Bakom historien om Farcs svenska vapen”). Men efterforskningar visade att gevären hade stulits 1988 i Venezuela av ELN-gerillan och att de redan hade använts och påträffades rostiga och odugliga, ett faktum som de anklagande aldrig nämnde.
1988 var både Chavez och Carvajal militära officerare under den socialdemokratiske presidenten Jaime Lusinchi styre.
Anklagelserna både i USA som i Colombia föll alltså. Vad som det däremot talades tyst om var att den på 1980-talet svenskbyggda militärbasen Bahia Malaga på Colombias stillahavskust togs över av USA:s Sydkommando 2010.

Besvikelse i USA och glädje i Latinamerika

Den holländska regeringen hänvisade i sitt beslut till släppandet av Carvajal att han hade diplomatisk immunitet enligt Genevèöverenskommelsen 13:e artikel angående konsulärt avtal.
Men reaktionerna från State Departemente var synnerligen syrliga över det holländska beslutet och ett språkrör sa att USA ”är djupt besviket” över den holländska regeringens beslut att släppa fri knarkhandlaren Hugo Carvajal”.
I Latinamerika hälsar folk och regeringar beslutet med tillfredsställelse. USA:s förmåga att agera världspolis och överförmyndare över folken i Latinamerika har fått ytterligare en hård törn.

USA:s spionbas på Aruba

På Aruba och Curaçao har USA två flottbaser. På Aruba har USA den mest avancerade spionbasen på den amerikanska kontinenten där den avlyssnar all slags kommunikation på kontinenten. Aruba ligger bara 25 kilometer från det venezuelanska fastlandet.
Den förre ambassadören John Negroponte som militariserade Centralamerika under 1980-talet, är numera chef för USA:s 29 olika underrättelsetjänster och den ansvarige för spionbasen på Aruba. I Honduras kallas han av människorättsorganisationerna för ”USA:s Mordambassadör” och utpekas som den verklige arkitekten bakom försvinnandena av hundratals fackförenings- och folkledare under det Smutiska Kriget under 1980-talet.
Hugo Carvajal togs i går söndags emot av Venezuelas president Nicolas Maduro på ett massmöte och med knutna nävar förkastade Maduro USA:s anklagelser mot Carvajal och uttalade att anklagalserna var absurda men itne förvånande för att komma från en stat som stöder det sionistiska folkmordet i Gaza.
Dick Emanuelsson