Efter Guaidó smider
nästa oppositionskandidat sina planer i Venezuela: ”Oppositionen har i dag
ingen ledare, vi befinner oss i en öken”!
Av Dick Emanuelsson
HENRIQUE
CAPRILES RADONSKI, två gånger presidentkandidat för den högerextrema delen av
den venezuelanska oppositionen börjar nu komma ut efter två års relativ tystnad
för att steg för steg metodiskt skapa sin egen profil av en ny
oppositionsledare i Venezuela. Han skåpar ut Juan Guaidó, Trumps marionettdocka
sedan 23 januari 2019.
Vid oppositionens statskupp den 11
april 2002 var Capriles borgmästare i en av Caracas´ fashionabla
rikemanskommuner, Baruta. Och som sådan deltog han i försöket att storma den
kubanska ambassaden under statskuppen, även om han senare försökt dementera sin
aktiva inblandning. Vid det senaste presidentvalet 2013, förlorade han mot
Nicolas Maduro med bara en halv procent.
Men nu planerar han utan tvekan sin
politiska comeback. I en BBC-intervju säger han att han är beredd att ”ena
landet” mot en ”destruktiv situation” som regeringen Maduro har skapat. Hur,
det säger han inte, bara att han är införstådd med att bara fortsatta
sanktioner, det vill säga det kriminella ekonomiska kriget från Vita Husets
sida kan vara de påtryckningar som kan ”mjuka upp” Maduroregeringen för att
finna en lösning på den politiska krisen.
Varken han eller reportern talar om Orsak och Verkan, vem som är orsak till
den prekära situation som landet och befolkningen befinner sig i. Capriles vet,
som gammal politisk räv han är att han inte skulle tjäna på att verkligen peka
ut boven i dramat som finns längre norrut.
VARKEN
BBC-REPORTERN eller Capriles
nämner heller inte den förre spanske regeringspresidenten Rodrigo Zapateros plan för val av en ny Valtribunal och ett datum för
presidentvalet som Zapatero hade lyckats förhandla fram mellan opposition
och regeringen Maduro i början av februari 2017. Om den planen hade genomförts
hade två centrala teman som Capriles sätter i förgrunden, en ny Valtribunal och
ett presidentval som bägge parter kan vara överens om, undvikit den materiella förstörelse
och mänskliga lidanden som Trumps blockad av Venezuela på alla fronter har
medfört.
Utan tvekan har Capriles taktiskt bidat
sin tid i väntan på ett regeringsbyte i Vita Huset. Han har väntat ut de
katastrofala aktioner som Trump, via Juan Guaidó har verkställt samt de dramatiska
konsekvenser denna kriminella blockad har skapat vilket så klart minskar det
politiska som den sittande regeringen har förfogat över.
Capriles säger också att Trumps
politik visavi Venezuela, och indirekt hans nickedocka Juan Guaidó har varit en
katastrof för Venezuelas folk. För är det några som vet det inpå märgen så är
det så klart Venezuelas folk.
– Det största misstaget som kunde
göras var att ha lagt lösningen på den venezuelanska krisen i händerna på
Trump. Det är mer än uppenbart att det var ett internt spel för att vinna [valet]
i Florida genom att utnyttja oss venezuelaner som befinner oss här i landet. Det
finns människor i Venezuela som fanatiserade med Trump tills de förlorade sitt
rationella tänkande, som om han vore en gud, hävdar Capriles utan att rodna på manschetterna.
CAPRILES
LÄGGER ÄNDÅ SITT HOPP på USA, EU och den internationella högern. Utan tvekan har han fått signaler
från Joe Biden om hur de bägge ska
lägga upp det kommande spelet för att ”neutralisera” Maduro. I det spelet finns
det bara en vinnare, USA:
– Förhoppningsvis kan vi anpassa USA,
Europa och det internationella samfundet i en strävan efter en politisk lösning
som går via en process av överenskommelser, förhandlingar som hittills inte har
gett några resultat (här läggs än en gång ansvaret på Juan Guaidó). Det är
sant, men det betyder inte att problemet är en metod. Vägar måste öppnas, inte
genom fantasifulla löften utan genom att tala till människor med sanningen, en väg
som ska upplevas som trovärdig. Att återvinna valsedeln är mitt sätt.
Henrique Capriles i en intim kram med Colombias förre president, Alvaro Uribe, anklagad av människorättsorganisationer och politisk opposition i Colombia som "Paramilitärens Gudfader"! |
BBC-REPORTERN
FRÅGAR CAPRILES vad
oppositionen ska göra efter 5:e januari, Juan Guaidós sista dag som VALD parlamentsledamot?
Capriles ser ett dystert scenario om
oppositionen vill behålla det status quo som den har nu, en indirekt knytnäve
mot Guaidó och Trump, samt ett antal övervintrade kuppmakare i Miami.
– Vissa vill behålla det som Maduro
med sin Nationalförsamling. Medan vi talar om att förlänga den nuvarande (Nationalförsamlingen)
och ge den kontinuitet. Det är ett ganska komplext prejudikat för framtiden,
för vi öppnar dörren för Maduro att säga att han kommer att ge sin regering
kontinuitet utan att hålla ett val.
I
KLARTEXT SÄGER CAPRILES att
han i princip är överens med Trump, Mike Pompeo och Elliott Abrams (”Slaktaren
från Centralamerika” och USA:s krig på 1980-talet) om att den
Nationalförsamling som valdes 2015 ska förlänga sitt mandat och fortsätta att
gälla som landets lagstiftande församling.
Men till och med Capriles vet att det
står i direkt motsättning till författningen och att den i så fall underkänner
valet den 6 december. För även om valdeltagandet var lågt, var det faktiskt sex
procent mer än vid parlamentsvalet 2005 då oppositionen, inklusive Capriles,
också bojkottade valet och valdeltagandet bara var 25 procent.
Då erkände det internationella samfundet
valet medan de två imperialistiska blocken USA och EU har underkänt valet 2020 likt
nykoloniala makter vilket komplicerar en politisk lösning på krisen i
Venezuela.
MEN
CAPRILES SÄGER SIG vara
optimistisk och det är så klart ett budskap inför den egna opinionen:
– Det är inte nödvändigt att uppfinna
siffror utan att gå ut för att uppnå en överenskommelse med det internationella
samfundet som USA, Europa, Vatikanen, länderna i Latinamerika.
– Försök att anpassa hela det
internationella samfundet till att anta den politiska lösningen på grundval av
en överenskommelse som placerar SANKTIONER
SOM ETT INSTRUMENT för att förhandla om en återinstitutionalisering av landet:
en ny Valtribunal som gör det möjligt att genomföra val samt en agenda för två valprocesser
som hittills inte har erkänts av världen: president- och parlamentsval.
Vad Capriles gör är att sätta sig på
den opposition som gick till val den 6 december och som fick över en miljon
röster.
För det andra deltog denna opposition gemensamt
med regeringspartiet i valet av en ny Valtribunal inför den 6 december. Men
Capriles höll sig i skuggan och sa varken bu eller bä utan kritiserade Juan Guaidó
samtidigt som han höll ett reserverat avstånd till sina kamrater i den opposition
som var mer demokratiskt konsekvent än han själv och ställde upp i valet den 6
december.
ÅTERIGEN
KOMMER VI TILLBAKA till
inkonsekvensen i Capriles uttalanden i BBC-intervjun och frågan om Orsak och Verkan.
Hade oppositionen undertecknat överenskommelsen
i Dominikanska Republiken som Rodrigo Zapatero utarbetade och som bägge parter
sa att de skulle underteckna, hade tre år av Trumps utsvältningspolitik mot
Venezuela kunnat undvikas.
Men det var Trumps utrikesminister Rex
Tillerson som ringde upp oppositionens chefsförhandlare Julio Borges, medlem i samma
parti som Capriles, Primero Justicia och förhindrade Borges att underteckna den
färdiga överenskommelsen. För i Zapateros plan fanns just vad Capriles kräver
för att ”Ena Venezuela 2020”.
– Jag tror på landets enighet. Men oppositionen
har i dag ingen ledare, det finns inget ledarskap. Det existerar
inte. Det var ett
politiskt kapital som hade ackumulerats men som kastades på sophögen. Jag har
inget emot Guaidó. Men detta (läs Guaidó) har gått mot ett slut, det är slut,
nedgrävt, stängt. . .
Säger Capriles som i slutet av BBC-intervjun
säger att han nu är redo för att ta över Venezuela, som president.