 |
| ”Handeln med bensin har blivit så räntabelt att de kriminella grupperna har upphört att trafikera med droger och i stället ägnar de sig nu åt smugglingen med bränsle (från Venezuela)", konstaterar de colombianska väpnade styrkornas `Universidad Militar Nueva Granada de Colombia´ i ett forskningsarbete. |
Därför skakar Colombia inför Venezuelas
beslut att internationalisera bensinpriset
Venezuelansk smuggelbensin mer räntabel
än colombiansk kokain!
Av Dick
Emanuelsson
- Colombia
legaliserade och formaliserade under den förre presidenten Alvaro Uribe smugglingen
av världens billigaste bensin, den venezuelanska.
- Smugglarna
till och med skapade sitt ett eget kooperativ i gränsstaden Cucuta som
registrerades i stadens Handelskammare.
- Inte
mindre än 55 procent av den colombianska konsumtionen av bensin var
venezuelansk och eftersom den colombianska regeringen formaliserade och
legaliserade smugglingen såldes den även på det colombianska statliga oljebolagets
Ecopetrols mackar i landet.
- De colombianska väpnade styrkornas `Universidad Militar Nueva Granada de Colombia´ konstaterade i ett forskningsarbete: ”Handeln (läs smugglingen) med bensin har blivit så räntabelt att de kriminella grupperna har upphört att trafikera med droger och i stället ägnar de sig nu åt smugglingen med bränsle (från Venezuela). Denna handel genererar en vinst varje år som uppgår till 1,4 miljarder dollar (12,8 miljarder svenska kronor). Det är mycket pengar som man tjänar utan att bli förföljd av DEA eller Interpol, man behöver varken odla eller procesera några plantor”!
TEGUCIGALPA / 2018-08-24 / Kunde
ovanstående uppgifter vara en av flera orsaker till varför den avgående presidenten
i Colombia, Juan Manuel Santos ville avsluta sin mandatperiod genom att den 4
augusti störta grannlandets president Nicolas Maduro, som denne hävdade, efter
att två drönare hade skickats iväg mot den plats där Maduro och hela den
venezuelanska statsledningen stod uppställd?
Santos hade tidigare, den 1 mars kl. 00.30
år 2008, visat att han var beredd att med militära medel angripa ett grannland.
Den gången Ecuador, då han som Uribes försvarsminister, med assistens av USA:s
spionplan Awac som lyfte från den ecuadorianska flygbasen i staden La Manta,
och som hade gett Uribe, Santos och de colombianska flygstyrkorna koordinaterna
för var gerillaledaren Raul Reyes (FARC) läger var beläget för att fullborda ”Operation
Fenix”. Trettio gerillasoldater dödades av bomberna som exploderade 1700 meter
in på ecuadorianskt territorium.
Santos använde sig några månader senare
av colombianska militärhelikoptrar som hade försetts med Röda Korsets emblem, i
flagrant strid mot internationell rätt, för att genom en Hollywoodliknande
operation frita tre CIA-agenter samt den colombianska politikern Ingrid
Betancourt. Det var andra gången på kort tid som Santos bekräftade att han inte
bryr sig ett skvatt om internationell rätt.
Så varför skulle inte Santos avsluta
sin presidentperiod den 7 augusti 2018 med att kamma hem ännu en ”trofé”;
mordet på Maduro och cheferna för de väpnade venezuelanska militära styrkorna.
Det skulle ha inneburit ett inbördeskrig och med det som förevändning en
militär intervention av Venezuela från USA och Colombia.
Det är slutsatsen från den venezuelanska
portalen Mision Verdad, Uppdrag Sanning i en artikel rubricerad: ”Hur drar
Colombia nytta av smugglingen av bensin från Venezuela”?
 |
| En av sju sårade kadetter den 4 augusti då två drönare utsatte Venezuelas president Nicolas Maduro och statsledningen för ett mordförsök som kunde ha slutat med ett inbördeskrig och USA-intervention. |
Maffians
gigantiska finansieringskälla
Det återstod tre dagar innan Uribes kronprins
Ivan Duque skulle ta emot presidentbaneret av Santos. Och Santos hade bråttom för
Maduroregeringen hade i slutet av juli beslutat att den ämnade göra slut på den
colombianska parasiten; smugglingen av venezuelanskt bränsle till Colombia. Det
skulle träda i kraft den 20 augusti.
Under 40 år hade denna smuggling pågått
och det var först när Hugo Chavez intog presidentpalatset i Caracas 1998 som uppmärksamheten
fästes på denna statskriminella verksamhet från Colombias sida.
Enligt den colombianska Nationalbankens
egna publikationer hade verksamheten pågått sedan början av 1980-talet. I grannlandet
var bensinen praktiskt taget gratis. Juan Carlos Tanus, ordförande för Föreningen
Colombianer i Venezuela kunde han resa landet runt på de moderna motorvägarna
utan att det i praktiken kostade mer än en spottstyver i bränsle. Och det var
denna gigantiska finansieringskälla som maffian, med paramilitära och band till
den uppkommande Uribedynastin skulle komma att utnyttja, totalt skrupellöst.
Centrum för smugglingen kom att bli staden Cucuta, huvudstad i länet Norte de
Santander vid gränsen till Venezuela.
År 1999 redovisade den colombianska
regeringens egna kalkyler att 70 procent av fordonsägarna i Cucuta fyllde sina
tankar med venezuelanskt bränsle. Detta bränsle såldes av de så kallade `Pimpineros´,
det året totalt 5000 oftast unga och fattiga Cucutabor. Varje dag sålde dessa
mellan 20-25 gallons (1 gallon=3,79 liter) med bensin. Det betyder att det såldes
cirka 100.000 gallons, eller 378.000 liter venezuelanskt smuggelbensin.
Uribe
legaliserar smugglingen
De paramilitära dödsskvadronernas
Gudfader, den förre presidenten Alvaro Uribe Velez är också den som av
colombianerna och venezuelanerna utpekas som mentorn för legaliseringen av
smuggeltrafiken från Venezuela till Colombia.
År 2006 sa Uribe att han ville skapa
ordning och reda på denna och “formalisera” smugglingen, även om han så klart
inte använde sig av denna term. Totalt opererade det året 12.000 familjer i
Cucuta med att smuggla och sälja venezuelansk bensin i Cucuta, enligt länet
Norte Santanders eget Finansdepartement. ”Regleringen” av smuggelhandeln bestod
i att skapa ett antal ”Uppsamlingscenter” där inköp av venezuelansk bensin skulle
genomföras. Colombias Tull- och skattemyndigheter gav också grönt ljus genom
att legalisera köpet genom att sätta en låg skatt på bränslet.
Eftersom smugglingen, ett brott enligt
internationell rätt, nu var ”legaliserad” och ”tvättad”, kunde den colombianska
staten helt fräckt distribuera den via olika bensinstationer i gränslänen. När
man reser i länen Guajira, Sucre, Norte de Santander eller Arauca står de där, ”los
Pimpineros” med sina jättedunkar och säljer venezuelansk bensin till en
tredjedel av det gängse priset i huvudstaden Bogota. Men det paradoxala är,
menar Mision Verdad, att om bensinen köps på dessa ”Uppsamlingscenter” så är
det legalt, medan om den köps på gatan utanför så är det olagligt! Den
colombianska dubbelmoralen slår alla rekord!
 |
| "Alex, paramilitären som lämnade tusen offer i Cucuta", en stad helt i paramilitärens tjänst där Uribe legaliserade smuggeltrafiken med venezuelansk bensin. |
Paramilitären
var ”monstret som Staten hade skapat”
I Colombia vet alla,
människorättsorganisationer, vänstern, bondeorganisationerna, ja så klart också
myndigheterna att inkomsterna för denna enorma lukrativa smuggelhandel tillfaller
i första hand de paramilitära dödsskvadronerna, med klara band till stora delar
av den politiska eliten samt den maffia som paramilitären har skapat i
gränslandet till Venezuela.
I Norte de Santander opererade det
paramilitära `Bloque Catatumbo´, som enligt egen utsago hade ihjäl 13.919
civila mellan 1997-2005, i första hand människor från vänstern och folkrörelsen.
Hundratals offer försvann i ugnar som paramilitärerna i likhet med de tyska
fascisterna under andra världskriget förintade rent fysiskt. Paramilitären
`Alex´ var ansvarig för att ensam ha mördat över tusen (1000) civila i Cucuta.
Den paramilitära ledaren Salvatore Mancuso uppgav att AUC (paramilitären) var
det ”monster som Staten hade skapat”. Men paramilitären fortsätter i dag under
andra initialer och har fått direkta uppdrag i Venezuela.
220
mil långa gräns
När vi gjorde ett omfattande reportage
i det colombianska länet Guajira under förra året såg vi hur ombyggda
fyrhjulsdrivna fordon med stora flak och i mycket hög fart transporterade hundratals
specialfat med venezuelansk bensin som de smugglar via ”döda” punkter vid den
220 mil långa gränsen mellan de två länderna. De har inga problem att passera
arméns eller polisens vägspärrar eftersom dessa två colombianska institutioner
oftast finns med på maffians avlöningslista.
Det är samma maffia som förfogar över
en irreguljär armé av yrkesmördare som opererar i de venezuelanska delstaterna
Tachira, Zulia eller Apure. De används av den venezuelanska högern för att både
sabotera ekonomin som för att bidra till störtandet av regeringen i Caracas.
Det här är en del av faktorerna och
bakgrunden till varför regeringen Maduro inte hade något annat alternativ än
att reglera priset på bensinen i Venezuela till en internationell nivå, men
samtidigt skapa en garanti till att fordonsägare via statliga subventioner inte
ska gå skadeslösa.
Smugglingen
registreras av Handelskammaren!
Uribes beslut att “formalisera”
smuggeltrafiken gick via bildandet av kooperativ som döptes till `Cooperativa
Multiactiva de Pimpineros del Norte´ (COOMULPINORT). Skammen har ingen gräns
och detta smuggelkooperativ till och med registrerades i Cucutas Handelskammare
med tillägget ”en ideell enhet utan vinstintresse”.
Kooperativet förfogar över en
anläggning som har kapacitet att lagra 800.000 gallon bensin och de anslutna Pimpineros-medlemmarna
legaliserar sin smuggelverksamhet men bara genom att överlämna högst 20 gallon
per dag.
 |
Juan Carlos Tanus.
Foto: D.E.
|
Enligt kalkyler som kooperativet själva
har gjort anländer varje månad 15 miljoner gallon olagligt ENBART till kooperativet
Cucuta. Enligt Juan Carlos Tanus är den sammanlagda summan cirka en (1.000.000)
miljon liter över hela gränsen.
Mision Verdad uppger att myndigheterna
i Norte de Santander var ett hår från att stänga ett av dessa Kooperativa Uppsamlingscenter
år 2017. Motivet var att dess maximala kapacitet
var 400.000 gallon men myndigheterna konstaterade att i centret fanns mer
än 1,6 miljoner gallon bensin, drygt sex
miljoner liter bensin, en uppenbar livsfara för allmänheten i denna miljonstad.
Men uppgifterna vittnar om den gigantiska kriminella verksamhet som den
colombianska staten har ”formaliserat” i förhållande till sitt grannland.
55
procent av Colombias bensinförbrukning
Enligt den venezuelanske experten på
olja, David Paravisini, smugglades det varje dag 45.000 fat bensin till
Colombia vilket är lika med 55 procent av Colombias bensinförbrukning. Åttio
(80) procent av denna smuggling distribueras vidare av tre företag med band
till Uribesfären; Vetra, Pacific Rubiales och Petromagdalena. Men det stannar
inte där. Det är inte bara dessa tre företag som distribuerar den venezuelanska
bensinen i Colombia. Även det statliga Ecopetrol. Det har både raffinaderier, egen
utvinning av olja och egen distribution. Och eftersom de politiska högsta myndigheterna
i Colombia har legaliserat den venezuelanska smuggelbensinen så säljs den också
helt öppet på landets statliga mackar av statliga Ecopetrol.
De tjänar miljarder dollar på denna
verksamhet som i slutändan är ekonomiska dråpslag mot den venezuelanska ekonomin.
 |
| Här kan du köpa venezuelansk smuggelbensin i Colombia för en tredjedel av det officiella priset. |
Venezuelanska
smuggelbensin mer räntabel än colombiansk kokain
De colombianska väpnade styrkornas `Universidad Militar Nueva Granada de
Colombia´ konstaterade i ett forskningsarbete: ”Handeln (läs smugglingen)
med bensin har blivit så räntabelt att de kriminella grupperna har upphört att
trafikera med droger och i stället ägnar de sig nu åt smugglingen med bränsle
(från Venezuela). Denna handel genererar en vinst varje år som uppgår till 1,4
miljarder dollar (12,8 miljarder svenska kronor). Det är mycket pengar som man
tjänar utan att bli förföljd av DEA eller Interpol, man behöver varken odla eller
procesera några plantor”!
Var det detta som Santos och hans
uppdragsgivare i Vita Huset hade i bakhuvudet när de två drönarna skickades
iväg mot den scen där Nicolas Maduro och den högsta militära ledningen stod
uppställd den 4 augusti för att en gång för alla radera ut den revolutionära
regeringen i Caracas? Då återstod det bara 16 dagar innan beslutet om att
internationalisera det venezuelanska bensinpriset och med det beslutet, ett
dråpslag mot både den paramilitära som politiska maffian i Colombia.
 |
| En av de två drönarna sprängs i bitar av säkerhetspolisens prickskyttar den 4 augusti. Vad hade hänt om drönaren hade nått sitt mål? |
