Venezuela stänger gränsen till Colombia och förhindrar att en miljon liter bensin smugglas ut per dag av den colombianska paramilitären

En miljon liter bensin smugglades från Venezuela dagligen enbart från gränstationen San Antonio-Cucuta. På bilden säljs bensinen i den colombiansk staden Cucuta för en knapp dollar medan maffian köper den i Venezuela för 0,02 dollar. Över 18 miljoner colombianer kör på venezuelansk bensin!

Venezuela stänger gränsen till Colombia och förhindrar att en miljon liter bensin smugglas ut per dag av den colombianska paramilitären

Den venezuelanska regeringen har stängt tio gränsstationer i tio städer och samhällen i delstaten Tachira den 21 augusti. Åtgärden är ett försök att stoppa den gigantiska smugglingen av bränsle, mediciner och andra starkt subventionerade basvaror samt ett försvar för den egna valutan.

Intervju (19 min.) med Juan Carlos Tanus, ordförande för “Colombianer i Venezuela: https://app.box.com/s/khqaxfyeedrc39ejq6sxa5ic69e4ytek

Beslutet föranleddes av att tre unga venezuelanska militärer sköts i ryggen i ett bakhåll av vad regeringen i Caracas anser vara en grupp colombianska paramilitärer. Händelsen ägde rum den 19 augusti i Tachira.

"Nej till smuggling", står det vid gränsstationen mellan San Antonio (Venezuela) och staden Cucuta (Colombia).

5,6 miljoner colombianer har fått en fristad i Venezuela

Venezuela har de senaste decennierna tagit emot över 5,6 miljoner colombianer som flytt från en statlig- och paramilitär terror, misär och massarbetslöshet. Under nästan alla dessa år levde miljoner colombianer som papperslösa och exploaterades hänsynslöst av venezuelanska företagare. Colombianerna befolkade i huvudsak de fattigaste av landets bostadsområden.

Med valet av Hugo Chavez som president 1999 inleddes en process som handlade om att ge colombianerna samma rättigheter som venezuelanerna. För att kunna göra det uppmanade Chavez de papperslösa colombianerna att reglerera sin status i Venezuela. Regeringen legaliserade flera miljoner colombianer som fick permanent uppehållstillstånd i Venezuela och många blev också medborgare. Den politiska högern i Venezuela rasade och menade att Chavez var en populist som sökte colombianernas röster.

200 000 internflyktingar

Många av colombianerna kom från extremt fattiga förhållanden i Colombia där den mänskliga rättigheten som utbildning och hälsovård förnekas colombianen än i dag. Över 200.000 colombianer som var analfabeter fick i Venezuela rätten att lära sig att skriva och läsa under utbildningsexplosionen och de olika ”Missionerna”. De registrerades i hälsovårdsministeriet och gavs och ges gratis sjukvård. Sak samma inom utbildningen där rätten att studera är gratis ända upp till universitetsnivå.

Under de senaste åren har över 200.000 colombianer anlänt till Venezuela i kraft av ”internflyktingar” i Colombia. Det vill säga, de har flytt på grund av den väpnade konflikten eller för att undgå att mördas av de paramilitära dödsskvadronerna i allians med armén. De flydde från sin hemort till någon annan stad eller plats i Colombia men även där tvingats att fly efter att de hittats av vad som förmodas vara deras mördare. De tog sig över gränsen till Venezuela där fick politisk asyl.

USA förfogar över sju militärbaser i Colombia som har sin udd riktade mot den colombianska gerillan men även mot Venezuela.

Vilken moral har EU att kritisera Venezuela?

Det kan vara bra att ha denna bakgrund när nu västliga medier förfasas över att 1.076 colombianer har deporterats från gränstrakterna mellan Colombia-Venezuela med motivet att de inte hade varken ID-papper eller andra dokument som kunde styrka deras närvaro i landet. Venezuela säger att beslutet ska revideras för att ingen oskyldig ska drabbas.


Denna reporter bor, arbetar och lever i Honduras sedan tio år. Varje år deporterar och repatrierar USA cirka 30.000 honduraner som levt papperslösa i USA. I Honduras finns cirka en miljon honduraner varav majoriteten lever år efter år som papperslösa, rädda att gripas och deporteras. Samma förhållanden råder för salvadoraner, guatemalaner och mexikaner. På vägen mot USA dödas omkring 500 per år när de mördas, faller ner från ”La Bestia”, tåget som går från Chiapas till norra Mexiko eller faller de offer vid gränsövergången.

Även EU har sällat sig till Venezuelas kritiker och gjorde ett uttalande mot Caracas där EU kritiserar den venezuelanska regeringen för beslutet om deportering. Det är samma EU som är medskyldigt till att tusentals flyktingar har förvandlat Medelhavet till historiens största massgrav efter andra världskriget. I bästa fall spärras desperata barnfamiljer och andra flyktingar in i vad som kan kallas för moderna koncentrationsläger i väntan på deportering tillbaka till krigen som EU, Nato och USA är ansvariga för. Cynismen saknar verkligen all gräns.

Syriska barn och flyktingar vid den grekisk-makedoniska gränsen. De behandlas som leprasmittade.

Flyktingar från krigen i Mellanöstern och Nordafrika som orsakats av USA, Nato och EU försöker ta sig in i Europa.

Vad är då bakgrunden till den uppblossade konflikten vid gränsområdet mellan Venezuela och Colombia?

Colombiansk paramilitär maffia

President Nicolas Maduro beslöt den 21 augusti att stänga gränsen under 72 timmar men bara vid städerna San Antonio och Ureña. En vecka senare utvidgades beslutet till fem städer på obestämd tid. Beslutet innebär ett hårt slag mot den colombianska paramilitära maffia som i praktiken har tagit över minst tre städer i gränsregionerna.

Samtidigt inledde armén en kontroll av bostadsområden som i huvudsak har ”invaderats” och befolkats av colombianer. Drygt 1100 av dessa deporterades till den colombianska gränsstaden Cucuta. Enligt myndigheterna hade de deporterade inga ID-papper trots att många av dem levt i flera år på den venezuelanska sidan. De misstänks utgöra delar av maffian. De colombianska myndigheterna protesterade mot beslutet och gav de deporterade alla slags löften om både härbärgen, livsmedel och arbete. Men i dag, en vecka senare, anklagar de deporterade regeringen Santos för att svika löftena.

Bordell och hamstring

Under den venezuelanska militärens razzior upptäcktes en bordell som kontrollerades av paramilitären. Över 500 unga colombianska och venezuelanska kvinnor tvingades prostituera sig där. Underjordiska fängelser för plats för kidnappade avslöjades också.

Flera lager med över 500 ton av hygieniska artiklar, mediciner och andra bristvaror i Venezuela beslagtogs. Varorna hade lagrats för att senare smugglas över gränsfloden Rio Tachira.

Jag talar med Juan Carlos Tanus, som är colombiansk politisk flykting i Venezuela sedan 20 år. Han är koordinatör för ”Stiftelsen Colombianer i Venezuela” och arbetar som forskare i landet på just migrationsfrågor. Han anlitas ofta som föreläsare på universiteten i landet och är en referent för många medier. Hans omfattande undersökningar av varför över 5,5 miljoner colombianer har sökt sig till Venezuela används som referenslitteratur för både journalister som myndigheter. 

En långtradare med 30 ton socker har beslagtagits.

Några ton av de 500 ton basvaror som den venezuelanska subventionerar och som smugglas till Colombia av den paramilitära colombiana maffian i gränsområdet.

45-literstank för 0,72 dollar!

– Bara vid gränsstationen San Antonio-Cucuta har Venezuela sparat en miljon liter bensin&diesel per dag efter stängningen av gränsen. I Colombia är det 18 miljoner fordonsförare som kör på venezuelanskt smuggelbränsle!

När jag såg Twittret från Telesurs reporter Madelaine Garcia, om att den colombianska maffian köper 20 liter bensin i Venezuela för 1 Bolivar (0.16 USD) och säljer bränslet i Cucuta för 19 dollar, så kände jag att uppgiften måste kontrolleras av flera källor.

Jag sökte och såg en länk från Världsbanken med uppgifter från hela världen [1] om nivån på bränslepriset. I Colombia betalar konsumenten 1,08 dollar per liter medan grannen i Venezuela betalar 0,02 dollar för 95-oktanig bensin. I USA är priset 0,76 dollar per liter. Motsvarande pris i Sverige, enligt Världsbanken, är 1,82 dollar/liter.

Så smugglas det venezuelanska bränslet till Colombia. I Venezuela köps bränslet för 0,02 dollar per liter.

Och på den colombianska sidan säljs bränslet överallt för mindre än en dollar.

För att fylla en tank på 45 liter i Venezuela blir räkningen 4,4 bolivar eller 0,72 dollar. I Sverige kostar motsvarande tank 692 kronor.

Med tanke på att denna enorma smuggling till Colombia har pågått sedan flera år, har det skapats en enorm svartmarknad också på valutaområdet. Den officiella kursen för landets valuta Bolivar är 6,3 för en dollar men på svartmarknaden var den i måndags uppe i 732 Bolivar för en dollar. När det uppstår brist på en vara ökar också priset per automatik på varan och dollarn stiger ännu mer på svarta marknaden.

– Det är den första dimensionen av problemet. Med stängningen av gränsen har vi nu upptäckt, att det vi trodde vara den mest lukrativa brottsliga verksamheten, det vill säga droghandel, överträffas av smugglingen av bränsle, säger Tanus.

1 kilo torrmjölk för 0,3 dollar

Juan Carlos Tanus

Ett annat exempel på hur denna gigantiska smuggling slår är torrmjölken, en livsnödvändighet för småbarnsföräldrar. I Honduras kostar ett kilo torrmjölk cirka 30 dollar. I Venezuela köper du ett kilo torrmjölk (som framför allt barn konsumerar) för 200 officiella Bolivar (ca 32 USD) som säljs i Cucuta för 19 dollar. Smugglarna och de politiska högerkrafter i Venezuela som opererar för att skapa det ekonomiska kaoset med bristvaror, köper torrmjölken till ett pris av 0,27 USD, det är vad 200 bolivar är på dollarns svartkurs.

Samma kriminella verksamhet pågår för att köpa mer och mer bensin, torrmjölk, mediciner och alla de basvaror som regeringen subventionerar starkt för att också de fattiga ska ha tillgång till dessa produkter, understryker Tanus.

Tre tusen av Bogota legaliserade svartväxlare

Bara i Cucuta finns det sju växlingskontor och 3.000 svartväxlare som den colombianska staten har legaliserat. De verkar på gatorna och direkt på gränsbron mellan Venezuela och Colombia.

– Dessa svartväxlare utgör en helt nödvändig struktur för att smugglingen ska fungera. De utarmar värdet på den venezuelanska valutan via ett dekret av den colombianska regeringen, RESOLUTION 8-2000. Detta i världen unika regeringsbeslut, som baserar sig på en legal och en olaglig valutanivå, legaliserar dessa aktioner som utarmar bolivarn och stimulerar svartväxlingen som i sin tur utgör en bas för smugglingen, dundrar Tanus.

En av 3 000 svartväxlare, som regeringen i Bogota har legaliserat, ett beslut som Caracas kräver ska upphävas.

Bensin till 18 miljoner colombianer

Han säger att smugglingen kostar Venezuela 18-19 miljarder dollar per år, exklusive bränsle.

– Venezuela måste producera varor för sina 28 miljoner invånare. Men på det lägger vi till ytterligare tre miljoner personer som lever i gränstrakterna, plus uppskattningsvis 15 miljoner colombianer som konsumerar en eller flera venezuelanska utsmugglade produkter. Som om detta inte vore nog, ska du också lägga till 18 miljoner colombianer (av totalt cirka 44 miljoner invånare i Colombia) som konsumerar den utsmugglade venezuelanska bensinen och dieseln. Då förstår du varför beslutet har välkomnats i Venezuela men mötts med vrede i Colombia.

200 000 colombianer har flytt terrorn

Tanus bekräftar också den version som president Maduro har gett som säger att det är en paramilitär maffia som fram tills nu har kontrollerat gränsregionerna och den gigantiska valutaspekulationen och smugglingen av venezuelanska produkter.

– Tre av de fem gränsstäderna i delstaten Tachira är totalt impregnerade och kontrollerade av den colombianska paramilitären.

Adelina Gomez var en av 34 människorättsledare
som mördades i Colombia förra året.

Mellan januari-juni i år har över 350.000 colombianer anlänt till Venezuela. Tanus säger att cirka 30-35 procent av dessa har stannat i Venezuela för i Colombia finns det inga som helst framtidsmöjligheter. Många colombianer förföljs. Enbart i år har ett 70-tal människorättsledare och aktivister mördats för sitt arbete.

Frågan om deporteringarna har använts av den colombianska regeringen som et slagträ i konflikten som Tanus säger är politisk och inte humanitär.

– Den colombianska regeringen utmålar sig inför den internationella opinionen som offer för att slå mot Maduro som utpekas som bödeln som förföljer colombianer i Venezuela. Men regeringen Santos ligger lågt med det faktum att över 200.000 colombianer som var internflyktingar har flytt från Colombia till Venezuela de senaste åren.

– Vi, ”Colombianer i Venezuela” föreslår att Unasur ger oss möjlighet att framlägga våra uppfattningar över eventuella brott mot de mänskliga rättigheterna var och vem som bryter mot dessa och vem som har gett oss en utmärkt behandling, säger Tanus.

Dick Emanuelsson