2 feb. 2015

Tre blodbesudlade latinamerikanska högerpresidenter avvisade i Venezuela

Andres Pastrana (Colombia), Felipe Calderon (Mexiko) och Sebastian Piñera (Chile).




Tre blodbesudlade latinamerikanska högerpresidenter avvisade i Venezuela





Av Dick Emanuelsson 

TEGUCIGALPA / 2015-01-31 / Venezuela vägrar acceptera att före detta högerpresidenter deltar i oppositionens destabiliseringskampanj och anklagar regeringen i Caracas för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.

Andres Pastrana, Felipe Calderon och Sebastian Piñera från Colombia, Mexiko respektive Chile ville förra veckan besöka den fängslade venezuelanske oppositionsledaren Leopoldo Lopez. Denne står åtalad för upploppen förra året som pågick i över tre månader och skördade 43 venezuelanska liv, den förkrossande majoriteten ´Chavister´. De tre vägrades besöka Lopez eftersom respektive ambassad inte hade gjort en formell ansökan hos de venezuelanska myndigheterna.

Massmord

 

De tre föredettingarna anklagas nu av sina egna landsmän för politiskt hyckleri och för att delta i den internationella högerns kampanj mot Venezuela. Den förra liberala senatorn Piedad Cordoba från Colombia är en av kritikerna.

Piedad Cordoba.
– Det är absurt att Andres Pastrana besöker Venezuela i en konferens arrangerad av den venezuelanska högern för att tala om mänskliga rättigheter. Fram tills dags dato har han inte yppat ett ord i protest mot de 2000 utomrättsliga avrättningar som verkställdes under hans presidentperiod (1998-2002), sa Cordoba i en intervju med Telesur.

År 2000, då jag var ackrediterad som reporter och bosatt i Bogota, hade jag en stående ansökan hos fängelsemyndigheten Inpec under tre månader om att besöka en av de fängslade borgmästarna från bananregionen Urabá. Han tillhörde vänsteralliansen Union Patriotica och hade dömts till 50 års fängelse. Anklagelsen var delaktighet i en massaker på 35 personer.  Rättegång genomfördes av “maskerade” åklagare och vittnen. Det enda svaret jag fick av presschefen på Inpec på min ansökan av var att “ring mig i morgon”. Efter sex år i fängelset släpptes borgmästaren Nelson Campos efter att Högsta domstolen hade upphävt skandalrättegången mot Campos.



Människorättskommission vägrades inträde

 

De politiska fångarnas organisation har också publicerat indignerade protester mot vad de anser vara en del i kampanjen i förberedelserna för en ny statskupp i Venezuela. Under Pastranas mandatperiod blev jag själv ögonvittne till hur fängslade paramilitärer både patrullerade på det största fängelset i Bogota, La Modelo, i juli 2001 och placerade ut bomber i de paviljonger där de politiska fångarna var placerade. Under två dygn massakrerade paramilitärerna 30 politiska fångar.

– För ett år sedan ansökte ledande personer från den Internationella Federationen för Mänskliga Rättigheter, med säte i Paris, tillstånd för att med egna ögon ta del av fångarnas situation i Colombia. De uppfyllde alla krav som lagen kräver men fängelseportarna förblev stängda, skriver Fångkollektivet i Högsäkerhetsfängelset i Combita, i centrala Colombia i ett uttalande med anledning av Pastranas kritik av Venezuela.

Colombianskt fängelse. Sammanlagt återfinns 118.000 fångar och har en överkapacitet med 200-300 procent.


Pastrana tog emot kuppledare

 

Det hör till saken att Pastrana inte bara erkände den civila-militära junta som grep makten vid statskuppen den 11 april 2002 i Venezuela redan första kuppdagen. Han tog även emot kuppledaren Pedro Carmona på Colombias ambassad i Caracas efter att Caracas fattiga hade återinsatt Hugo Chavez på presidentposten den 13 april 2002. Carmona var ordförande för landets arbetsgivarorganisation (Fedecamara) och fick fri lejd av Chavez ut ur landet. Pastrana tog emot Carmona och gav honom politisk asyl i Bogota, där han lever än i dag.

Pedro Carmona svär presidenteden den 11 april 2002 efter att den lagligt valde presidenten Hugo Chavez hade störtats i en civil-militär statskupp. I mitten, Leopoldo Lopez under statskuppen och till höger Andres Pastrana som efter att kuppen slagits ner av Caracas fattiga och lojala militärer, tog emot Carmona i Bogota.

De colombianska politiska fångarna protesterar inte bara mot vad de kallar för Pastranas cynism. De går även hårt åt de Pastranas två medresenärer:

– Ingen säger något om de grymheter och mord på politiska folkledare som utförts i Mexiko under Calderons mandatperiod. Eller de skandalösa förbindelserna mellan regeringen och knarkkartellerna, särskilt relationerna till knarkbaronen Chapo Guzmán. 

– Sebastian Piñera ligger heller inte på sofflocket. Kom ihåg hur mapuchefolket protesterade och förföljelsen som det har fått utstå under Piñeras styre. 

 

Ekonomiskt krig mot Venezuela

 

Samtidigt med det kontroversiella besöket och de reaktioner som uppstod förra veckan, pågår samtidigt en kamp mellan regeringen i Caracas och oppositionen. Regeringen slår nu till överallt och har brutit upp jättelager där ägarna hamstrar varor som enligt lagen ska distribueras.

Under fyra dagar i början av januari köpte 18 miljoner venezuelaner för lika mycket som de normalt köper under 45 dagar. Ryktesspridning är oppositionens främsta vapen, säger regeringen och anklagar oppositionen för att skapa dessa jätteköer till affärerna där allt köps upp.

Regeringen öppnade i lördags en ny butikskedja som ska serva  300.000 venezuelaner i huvudstaden.

Ett ev lagren som bland annat innehöll 1,5 miljoner barnblöjor och tonvis med torrmjölk tillö barn. Precis som i Chile 1971-73 som kulminerade med militärkuppen den 11 september 1973.


Precis som i Chile 1973

 

Rafael Correa sa på Celacs senaste möte i Costa Rica förra veckan att “det räcker med ekonomiskt krig mot Venezuela” och nämnde exemplet Chile 1973:

– När den chilenska borgarklassen insåg att de inte kunde vinna i val, efter att blivit besegrade i mars 1973 då folkfronten fick 44 procent av rösterna (en kraftig ökning), ändrade de strategi. Med hjälp av utländska krafter (USA) inledde borgerskapet det ekonomiska kriget mot Salvador Allendes regering. Det var ett krig som inte bara hade en psykologisk och mediaeffekt. Det var framför allt ett ekonomiskt krig som orsakade varubrist. Det i sin tur hade som mål att skapa ett allmänt utbrett missnöje som (den 11 september 1973) kanaliserades via den kraft (militären) som störtade president Allende.

17 jan. 2015

Imperialistisk offensiv mot Venezuela. Gigantiskt hamstringslager avslöjat

“På grund av rykten som högern sprider köpte 18 miljoner personer på fyra dagar vad som säljs under en och en halv månad”, (45 dagar), uppgav president Nicolas Maduro i ett tal i dag den 17 januari 2015. På bilden syns det jättelika lagret som Nationalgardet öppnade och visade att där det bland annat fanns 1,5 miljoner barnblöjor hamstrade.




Imperialistisk offensiv mot Venezuela. Gigantiskt hamstringslager avslöjat i Venezuela



Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2015-01-17 / Från Venezuela kablar nu de internationella nyhetsbyråerna ut bilder på folk som köar för tomma affärshyllor. Samtidigt har enorma lager brutits upp av Nationalgardet och en gigantisk hamstring avslöjats.

President Nicolas Maduro anklagar de privata grossisterna, som i praktiken kontrollerar all distribution, för att hamstra. Den politiska högeroppositionen säger att det är den politiska modellen har gjort ekonomiskt bankrutt.

– Det är inte landet som befinner sig i slutfasen utan regeringen och dess politiska projekt, sa den två gånger förlorande presidentkandidaten Henrique Capriles och tillade: Det som de kallade för “Revolution” har upphört och tagit slut.

Kallar till protester

 

Nu vädrar Capriles och hans två allianspartner Corina Machado och Leopoldo Lopez morgonluft och kallar till gatuprotester. Den ekonomiska situationen har enligt dem “mognat”. I februari har det gått ett år sedan de sist kallade ut sitt folk på gatorna. Saldot blev 43 dödade, massor av skadade och materiell förstörelse när den högerextrema oppositionen med våld försökte störta regeringen.

Skillnaden nu är att den ekonomiska situationen har förvärrats av en rad orsaker. Först signalerade USA “Start” när den införde sanktioner mot Venezuela för “brott mot de mänskliga rättigheterna”. Nästan omedelbart började internationella nyhetsbyråer att påstå att landet var nära ekonomisk och försörjningskollaps och nu aviserar oppositionen protester.

– Det är ingen överraskning för någon i världen den anstormning som den venezuelanska högeroppositionen har inlett. (...) Det är bourgeoisiens uppror mot en modell för social rättvisa som inkluderar i stället för att exkludera, sa presidenten och manade venezuelanerna till enighet och fred.

Barnblöjor, dambindor, tvål, tvättmedel, majs och alla de baslivsmedel som venezuelanerna konsumerar i sin vardag.


1,5 miljoner Pampersblöjor

 

Det var efter tips från arbetare på det egna företaget som fick Nationalgardet att bryta upp portarna på ett jättelager i halvmiljonstaden San Francisco, i delstaten Zulia vid gränsen mot Colombia. Vad som mötte de uniformerade chockade dem bokstavligt. En lista sammanställdes och TV-kanaler, radio- och tidningsreportrar kunde bland annat registrera följande:


  • 1,5 miljoner Pampersblöjor.
  • 360 ton tvättmedel
  • 15 000 paket med 400 respektive 900 gram modersmjölksersättning
  • 50 000 enheter Boost Energy Drink som säljs av Nestlé i USA och Storbritannien
  • 17 ton bönor (Caraotas) som är basmat.
  •  1 776 liter flytande mjölk.
  • Gult Majsmjöl, livsviktig basföda för venezuelanernas “arepa”, majskaka.
  • 40 ton ris.
  • 277 380 tvålar.
  • 43 570 liter sköljmedel.
  • 561 888 rakhyvlar.
  • 78 770 dambindor.
  • 61 152 shampoflaskor.
  • 622 580 batterier.
  • 16 800 dedoderant.

– Hamstring är det främsta vapnet i den ekonomiska krigföringen. Vi ska vidta alla rättsliga åtgärder för detta är ett grovt brott. Från och med i dag kommer vi att distribuera de beslagtagna produkterna via det offentliga nätet, sa handelsministern Isabel Delgado till pressen.

Andrés Eloy Mendez, som leder ett regeringsorgan som kontrollerar att det privata inte använder krisen för att höja sina priser, spädde på:

– De vill skapa en känsla av att det inte finns några produkter att köpa. Men här är de. I nio delstater har företaget stora lager som nu inspekteras.

Dambindor i tusentals. Varför erbjuds inte menstruerande kvinnor produkten som Herrera C.A. har monopol på?


Åtta delstater

 

Grossistföretaget Herrera C.A, har total kontroll av distribution i åtta delstater av produkter som Kellog´s, Nestlé, General Mills (köttkonserver) och det venezuelanska företaget Avelcasa (fiskkonserver). De har också monopol på hygenieartiklar från Procter & Gamble som producerar tvål, tvättmedel, blöjor och dambindor. Från Pfizer distribueras muntvättmedel och kroppskrämer.

Enligt den stora oberoende dagstidningen Panoramas genomgående reportage av företaget, är Herrera, C.A direkt förbundet med Diamante Trading Investments LTD, ett företag på den karibiska ön Barbados som i Venezuela representeras av Peggy Carolina Ordaz Quijada, som samtidigt är aktieägare.

Alvaro Uribe (till vänster) hälsar sin politiske frände
Leopoldo Lopez. Uribe sa att hans presidentperiod inte
räckte till för att invadera Venezuela under Chavez.
 Hon tillhör ledningen för det högerextrema venezuelanska partiet Voluntad Popular, Folkvilja, som i sin tur leds av Leopoldo Lopez. Han utpekas av regeringen som ansvarig för upprors försöket för ett år sedan. Åklagarämbetet krävde att han skulle gripas som ansvarig för morden på de 43 människorna och en rättegång förbereds för närvarande mot Lopez. Ordaz Quijada tog i april 2005 emot en check på 1,5 miljoner dollar av företaget.

Miljoner dollar till oppositionen

 

Den 4 december 2014 stoppades en lastbil som hade anlänt från Colombia. Fyra miljoner dollar upptäcktes och beslagtogs av den venezuelanska polisen. I utredningen som följde framkom det att en av ägarna till transportföretaget har direkta förbindelser med Marco Rubio och Colombias förre president Alvaro Uribe. Rubio är en högerextrem kuban-amerikan från Miami och ledamot av USA-kongressen. Uribe och Rubio har svurit på att stödja oppositionen i Venezuela med alla medel.

Enligt Diosdado Cabello, ordförande i Venezuelas Nationalförsamling, var delar av pengarna avsedda för att distribueras till 35 colombianer som har rekryterats för att genomföra attentat när oppositionen nu ska gå ut på gatorna eller på marknader och i köerna till affärer. Men en miljon dollar skulle överlämnas till partiet “Voluntad Popular” där både Leopolde Lopez och Peggy Carolina Ordaz Quijada tillhör ledningen.

– Högern tar emot pengar och kontrakterar legoknektar som skickas till Venezuela, sa Cabello.

Nicolas Maduro och Diosdado Cabello.

Fördubblad köttkonsumtion

 

Venezuelas viceminister i Säkerhets- och Livsmedelsuveränitet, Carlos Osorio, uppger å sin sida att Venezuela har förnödenheter för 3-4 månader. Men de 15 år av Revolution har inneburit att folket äter mer och bättre och gav exempel:

– På alla nivåer har konsumtionen ökat. Köttkonsumtionen har ökat från 11 till 26 kilo per person. Kycklingkonsumtionen har ökat från 21 till 47 kilo per person. Det betyder att folk äter mer och bättre för nu har de tillgång till dessa produkter vilket de inte hade innan Chavez.

Regeringen Maduro ställer nu ultimatum till de privata företagen som är inblandade att spela rent. Annars får de ta konsekvenserna.


9 okt. 2014

Venezuelansk parlamentsledamot i socialistpartiet mördad

Roberto Serra (till höger) och Hugo Chavez i ett av många valmöten.



Alvaro Uribe och venezuelansk paramilitär organisation utpekas som ansvariga

 

TEGUCIGALPA / 2014-10-03 / Den unge parlamentsledamoten Robert Serra mördades på torsdagskvällen i förra veckan. Mordet på Serra ses i Venezuela som en upptrappning av den extrema delen av den venezuelanska högeroppositionens försök att med våld skapa kaos och inbördeskrig, säger president Maduro.

Robert Serra vara bara 27 år och invaldes i Nationalförsamlingen 2011. Han var institutionens yngsta ledamot. Tillsammans med Serra mördades hans pressekreterare, Maria Herrera.

– Mordet var en planerad aktion som utfördes med största precision enligt de första uppgifterna som polisen har fastställt, sa Venezuelas inrikesminister Miguel Rodríguez Torres på en presskonferens.

Lorent Gomez Saleh, venezuelansk terrorist här tillsammans med sin politiske mentor, Colombias förre president, Alvaro Uribe, utpekad som Colombias paramilitäre Gudfader.

Uribe utpekas

Enligt kamerorna i kvarteret var det sex personer som vid 21.30-tiden förra torsdagen anlände till Serras hem. På bottenvåningen befann sig Maria Herrera medan Serra var på andra våningen. Herrera mördades med sex stick medan Serra tog emot ett 40-tal. Han hade bundits med maskeringstejp och på munnen sattes en munkavle. Inget stals varför allt tyder på att mordet var ett politiskt verk. Mördarna uppskattas ha befunnit sig i huset 15-20 minuter och agerade mycket professionellt. Kropparna påträffades efter 21.30 av en av Serra anställd person som. 

Serra betraktades som en del av den revolutionära strömningen inom regeringspartiet PSUV, Venezuelas Förenade Socialistparti. Han växte upp med sin farmor i den fattiga stadsdelen Katia, ett starkt Chavezfäste. Han hade också nära kontakter med de revolutionära kollektiven i den andra revolutionära stadsdelen i Caracas, “23 de Enero” (23:e Januari).

Dessa kollektiv var inte sena att gå ut och anklaga Colombias före detta president Alvaro Uribe som intellektuellt ansvarig för mordet. Uribe har öppet uppmanat Venezuelas folk att störta den ”Castro-Chavistiska regimen Maduro”.
“Vi anser att MUD (den förenade högeroppositionens allians) och dess paramilitära gren (representerad av) Alvaro Uribe och Lorent Gomez Saleh är direkt ansvariga” för mordet, skrev kollektiven i ett pressmeddelande.

Blodbesudlad colombiansk general


Lorent Gomez Saleh är en ung venezuelan som leder oppositionsgruppen ”Operación Libertad”, Operation frihet. Den har gjort sig känd som upprepade gånger har uppmanat det venezuelanska folket att med våld störta regeringen i Caracas. Lorent Gomez har sedan 2012 rest till Colombia upprepade gånger. Efter det misslyckade upprorsförsöket som inleddes i februari och pågick fram till juli i år, reste Lorent Gomez återigen till Colombia. Han har tagits emot av Uribe och deltog som stöd i valkampanjen för Uribes presidentkandidat tidigare i år. Men han sågs och dokumenterades även bland paramilitära och armékretsar.
General Henry Torres tillsammans med Lorent Gomez Saleh
En av dessa är general general Henry Torres. Denne utpekas av människorättsorganisationer för att vara ansvarig för att ha gett order om flera utomrättsliga avrättningar. Bland annat tre bönder som greps på en offentlig plats men som dagen efter visades upp för pressen som “gerillasoldater stupade i strid med armén”. General Torres ställdes förra året inför rätta av en domstol. I rättegången pekades han ut av sin underordnade löjtnant, Marco Fabián García Céspedes, som den som hade gett order att mörda bönderna.
Vid sidan av Uribe träffade Lorent Gomez Saleh flera av topparna inom det konservativa partiet och parlamentsledamöter från Uribes parti. Han deltog också i offentliga möten med det nynazistiska partiet Tercera Fuerza (den 3:e Kraften) och dess ordförande Diego Cubillos.

Deporterad till Venezuela

 

Tills president Juan Manuel Santos satte stopp och helt sonika utvisade Lorent Gomez Saleh i början av september i sällskap med Gabriel Valles Sguerzi, andreman i “Operación Libertad”.

Lorent Gomez Saleh poserar tillsammans med elitsoldater ur Colombias armé.
De bägge greps när de anlände till Venezuela och den venezuelanska säkerhetstjänsten offentliggjorde flera filmade samtal Gomez och Valles hade gjort via Skype. I dessa samtal berättar Gomez om hur de genomgått militär träning och vilka paramilitära planer de har vid återkomsten till Venezuela.
Bland annat berättar Gomez om att han förfogar över tio paramilitära krypskyttar som enligt Gomez har målet att avrätta personer i Caracas och delstaten Tachira. Den gränsar till länet Santander i Colombia som är en paramilitär bastion. De paramilitära ledarna har erkänt att de hade ihjäl närmare 10.000 civila fram till 2003.


Försök att skrämma ungdomen

Den venezuelanska oppositionen har varit försiktig i sina uttalanden och menar att det än så länge inte går att säga att det var ett politiskt mord. Vad som däremot står klart är att Robert Serra var hatad av den politiska högeroppositionen. 
Denna genomförde den 11 april 2002 en statskupp med militärt stöd som slogs ned när Caracas fattiga reste sig den 13 april mot kuppmännen som leddes av arbetsgivarföreningen och den venezuelanska Handelskammaren.
I december 2002 inledde samma opposition en två månader lång lockout i det statliga oljebolaget PDVSA som kostade Venezuela nära 20 miljarder dollar. Oppositionen har förlorat alla utom ett val (folkomröstningen om konstitutionen 2007) och vid flera tillfällen har de gått ut på gatorna och med våldsamma metoder protesterat. I de senaste protesterna mördades 42 venezuelaner medan 800 skadades, den förkrossande majoriteten `Chavister`.
Chavezlägret å sin sida säger att mordet på den unge Serra är ett försök att skrämma den venezuelanska ungdomen till passivitet i ett ögonblick där den Bolivarianska revolutionen genomgår en både ekonomisk som politisk farlig kris.
Dick Emanuelsson