Därför skakar Colombia inför Venezuelas beslut att internationalisera bensinpriset

”Handeln med bensin har blivit så räntabelt att de kriminella grupperna har upphört att trafikera med droger och i stället ägnar de sig nu åt smugglingen med bränsle (från Venezuela)",  konstaterar de colombianska väpnade styrkornas `Universidad Militar Nueva Granada de Colombia´ i ett forskningsarbete.

Därför skakar Colombia inför Venezuelas beslut att internationalisera bensinpriset

Venezuelansk smuggelbensin mer räntabel än colombiansk kokain!

Av Dick Emanuelsson

  

• Colombia legaliserade och formaliserade under den förre presidenten Alvaro Uribe smugglingen av världens billigaste bensin, den venezuelanska.
  
• Smugglarna till och med skapade sitt ett eget kooperativ i gränsstaden Cucuta som registrerades i stadens Handelskammare.
  
• Inte mindre än 55 procent av den colombianska konsumtionen av bensin var venezuelansk och eftersom den colombianska regeringen formaliserade och legaliserade smugglingen såldes den även på det colombianska statliga oljebolagets Ecopetrols mackar i landet.
  
• De colombianska väpnade styrkornas `Universidad Militar Nueva Granada de Colombia´ konstaterade i ett forskningsarbete: ”Handeln (läs smugglingen) med bensin har blivit så räntabelt att de kriminella grupperna har upphört att trafikera med droger och i stället ägnar de sig nu åt smugglingen med bränsle (från Venezuela). Denna handel genererar en vinst varje år som uppgår till 1,4 miljarder dollar (12,8 miljarder svenska kronor). Det är mycket pengar som man tjänar utan att bli förföljd av DEA eller Interpol, man behöver varken odla eller procesera några plantor”!

  

TEGUCIGALPA / 2018-08-24 / Kunde ovanstående uppgifter vara en av flera orsaker till varför den avgående presidenten i Colombia, Juan Manuel Santos ville avsluta sin mandatperiod genom att den 4 augusti störta grannlandets president Nicolas Maduro, som denne hävdade, efter att två drönare hade skickats iväg mot den plats där Maduro och hela den venezuelanska statsledningen stod uppställd?

Santos hade tidigare, den 1 mars kl. 00.30 år 2008, visat att han var beredd att med militära medel angripa ett grannland. Den gången Ecuador, då han som Uribes försvarsminister, med assistens av USA:s spionplan Awac som lyfte från den ecuadorianska flygbasen i staden La Manta, och som hade gett Uribe, Santos och de colombianska flygstyrkorna koordinaterna för var gerillaledaren Raul Reyes (FARC) läger var beläget för att fullborda ”Operation Fenix”. Trettio gerillasoldater dödades av bomberna som exploderade 1700 meter in på ecuadorianskt territorium.

Santos använde sig några månader senare av colombianska militärhelikoptrar som hade försetts med Röda Korsets emblem, i flagrant strid mot internationell rätt, för att genom en Hollywoodliknande operation frita tre CIA-agenter samt den colombianska politikern Ingrid Betancourt. Det var andra gången på kort tid som Santos bekräftade att han inte bryr sig ett skvatt om internationell rätt.

Så varför skulle inte Santos avsluta sin presidentperiod den 7 augusti 2018 med att kamma hem ännu en ”trofé”; mordet på Maduro och cheferna för de väpnade venezuelanska militära styrkorna. Det skulle ha inneburit ett inbördeskrig och med det som förevändning en militär intervention av Venezuela från USA och Colombia.

Det är slutsatsen från den venezuelanska portalen Mision Verdad, Uppdrag Sanning i en artikel rubricerad: ”Hur drar Colombia nytta av smugglingen av bensin från Venezuela”?

En av sju sårade kadetter den 4 augusti då två drönare utsatte Venezuelas president Nicolas Maduro och statsledningen för ett mordförsök som kunde ha slutat med ett inbördeskrig och USA-intervention.

Maffians gigantiska finansieringskälla

Det återstod tre dagar innan Uribes kronprins Ivan Duque skulle ta emot presidentbaneret av Santos. Och Santos hade bråttom för Maduroregeringen hade i slutet av juli beslutat att den ämnade göra slut på den colombianska parasiten; smugglingen av venezuelanskt bränsle till Colombia. Det skulle träda i kraft den 20 augusti.

Under 40 år hade denna smuggling pågått och det var först när Hugo Chavez intog presidentpalatset i Caracas 1998 som uppmärksamheten fästes på denna statskriminella verksamhet från Colombias sida.

Enligt den colombianska Nationalbankens egna publikationer hade verksamheten pågått sedan början av 1980-talet. I grannlandet var bensinen praktiskt taget gratis. Juan Carlos Tanus, ordförande för Föreningen Colombianer i Venezuela kunde han resa landet runt på de moderna motorvägarna utan att det i praktiken kostade mer än en spottstyver i bränsle. Och det var denna gigantiska finansieringskälla som maffian, med paramilitära och band till den uppkommande Uribedynastin skulle komma att utnyttja, totalt skrupellöst. Centrum för smugglingen kom att bli staden Cucuta, huvudstad i länet Norte de Santander vid gränsen till Venezuela.

År 1999 redovisade den colombianska regeringens egna kalkyler att 70 procent av fordonsägarna i Cucuta fyllde sina tankar med venezuelanskt bränsle. Detta bränsle såldes av de så kallade `Pimpineros´, det året totalt 5000 oftast unga och fattiga Cucutabor. Varje dag sålde dessa mellan 20-25 gallons (1 gallon=3,79 liter) med bensin. Det betyder att det såldes cirka 100.000 gallons, eller 378.000 liter venezuelanskt smuggelbensin.

Uribe legaliserar smugglingen

De paramilitära dödsskvadronernas Gudfader, den förre presidenten Alvaro Uribe Velez är också den som av colombianerna och venezuelanerna utpekas som mentorn för legaliseringen av smuggeltrafiken från Venezuela till Colombia.

År 2006 sa Uribe att han ville skapa ordning och reda på denna och “formalisera” smugglingen, även om han så klart inte använde sig av denna term. Totalt opererade det året 12.000 familjer i Cucuta med att smuggla och sälja venezuelansk bensin i Cucuta, enligt länet Norte Santanders eget Finansdepartement. ”Regleringen” av smuggelhandeln bestod i att skapa ett antal ”Uppsamlingscenter” där inköp av venezuelansk bensin skulle genomföras. Colombias Tull- och skattemyndigheter gav också grönt ljus genom att legalisera köpet genom att sätta en låg skatt på bränslet.

Eftersom smugglingen, ett brott enligt internationell rätt, nu var ”legaliserad” och ”tvättad”, kunde den colombianska staten helt fräckt distribuera den via olika bensinstationer i gränslänen. När man reser i länen Guajira, Sucre, Norte de Santander eller Arauca står de där, ”los Pimpineros” med sina jättedunkar och säljer venezuelansk bensin till en tredjedel av det gängse priset i huvudstaden Bogota. Men det paradoxala är, menar Mision Verdad, att om bensinen köps på dessa ”Uppsamlingscenter” så är det legalt, medan om den köps på gatan utanför så är det olagligt! Den colombianska dubbelmoralen slår alla rekord!

"Alex, paramilitären som lämnade tusen offer i Cucuta", en stad helt i paramilitärens tjänst där Uribe legaliserade smuggeltrafiken med venezuelansk bensin.

Paramilitären var ”monstret som Staten hade skapat”

I Colombia vet alla, människorättsorganisationer, vänstern, bondeorganisationerna, ja så klart också myndigheterna att inkomsterna för denna enorma lukrativa smuggelhandel tillfaller i första hand de paramilitära dödsskvadronerna, med klara band till stora delar av den politiska eliten samt den maffia som paramilitären har skapat i gränslandet till Venezuela.

I Norte de Santander opererade det paramilitära `Bloque Catatumbo´, som enligt egen utsago hade ihjäl 13.919 civila mellan 1997-2005, i första hand människor från vänstern och folkrörelsen. Hundratals offer försvann i ugnar som paramilitärerna i likhet med de tyska fascisterna under andra världskriget förintade rent fysiskt. Paramilitären `Alex´ var ansvarig för att ensam ha mördat över tusen (1000) civila i Cucuta. Den paramilitära ledaren Salvatore Mancuso uppgav att AUC (paramilitären) var det ”monster som Staten hade skapat”. Men paramilitären fortsätter i dag under andra initialer och har fått direkta uppdrag i Venezuela.

220 mil långa gräns

När vi gjorde ett omfattande reportage i det colombianska länet Guajira under förra året såg vi hur ombyggda fyrhjulsdrivna fordon med stora flak och i mycket hög fart transporterade hundratals specialfat med venezuelansk bensin som de smugglar via ”döda” punkter vid den 220 mil långa gränsen mellan de två länderna. De har inga problem att passera arméns eller polisens vägspärrar eftersom dessa två colombianska institutioner oftast finns med på maffians avlöningslista.

Video: Specialbyggda fyrhjulsdrivna fordon transporterar smuggelbensinen:

https://youtu.be/P9lhmgw80Ho?list=PLrKXSXO-RwT3W2xckViEeKBhmywPzUXh_

Det är samma maffia som förfogar över en irreguljär armé av yrkesmördare som opererar i de venezuelanska delstaterna Tachira, Zulia eller Apure. De används av den venezuelanska högern för att både sabotera ekonomin som för att bidra till störtandet av regeringen i Caracas.

Det här är en del av faktorerna och bakgrunden till varför regeringen Maduro inte hade något annat alternativ än att reglera priset på bensinen i Venezuela till en internationell nivå, men samtidigt skapa en garanti till att fordonsägare via statliga subventioner inte ska gå skadeslösa.

Smugglingen registreras av Handelskammaren!

Uribes beslut att “formalisera” smuggeltrafiken gick via bildandet av kooperativ som döptes till `Cooperativa Multiactiva de Pimpineros del Norte´ (COOMULPINORT). Skammen har ingen gräns och detta smuggelkooperativ till och med registrerades i Cucutas Handelskammare med tillägget ”en ideell enhet utan vinstintresse”.

Kooperativet förfogar över en anläggning som har kapacitet att lagra 800.000 gallon bensin och de anslutna Pimpineros-medlemmarna legaliserar sin smuggelverksamhet men bara genom att överlämna högst 20 gallon per dag.

Juan Carlos Tanus.

Foto: D.E.

Enligt kalkyler som kooperativet själva har gjort anländer varje månad 15 miljoner gallon olagligt ENBART till kooperativet Cucuta. Enligt Juan Carlos Tanus är den sammanlagda summan cirka en (1.000.000) miljon liter över hela gränsen.

Mision Verdad uppger att myndigheterna i Norte de Santander var ett hår från att stänga ett av dessa Kooperativa Uppsamlingscenter år 2017. Motivet var att dess maximala kapacitet var 400.000 gallon men myndigheterna konstaterade att i centret fanns mer än 1,6 miljoner gallon bensin, drygt sex miljoner liter bensin, en uppenbar livsfara för allmänheten i denna miljonstad. Men uppgifterna vittnar om den gigantiska kriminella verksamhet som den colombianska staten har ”formaliserat” i förhållande till sitt grannland.

55 procent av Colombias bensinförbrukning

Enligt den venezuelanske experten på olja, David Paravisini, smugglades det varje dag 45.000 fat bensin till Colombia vilket är lika med 55 procent av Colombias bensinförbrukning. Åttio (80) procent av denna smuggling distribueras vidare av tre företag med band till Uribesfären; Vetra, Pacific Rubiales och Petromagdalena. Men det stannar inte där. Det är inte bara dessa tre företag som distribuerar den venezuelanska bensinen i Colombia. Även det statliga Ecopetrol. Det har både raffinaderier, egen utvinning av olja och egen distribution. Och eftersom de politiska högsta myndigheterna i Colombia har legaliserat den venezuelanska smuggelbensinen så säljs den också helt öppet på landets statliga mackar av statliga Ecopetrol.

De tjänar miljarder dollar på denna verksamhet som i slutändan är ekonomiska dråpslag mot den venezuelanska ekonomin.

Här kan du köpa venezuelansk smuggelbensin i Colombia för en tredjedel av det officiella priset.

Venezuelanska smuggelbensin mer räntabel än colombiansk kokain

De colombianska väpnade styrkornas `Universidad Militar Nueva Granada de Colombia´ konstaterade i ett forskningsarbete: ”Handeln (läs smugglingen) med bensin har blivit så räntabelt att de kriminella grupperna har upphört att trafikera med droger och i stället ägnar de sig nu åt smugglingen med bränsle (från Venezuela). Denna handel genererar en vinst varje år som uppgår till 1,4 miljarder dollar (12,8 miljarder svenska kronor). Det är mycket pengar som man tjänar utan att bli förföljd av DEA eller Interpol, man behöver varken odla eller procesera några plantor”!

Var det detta som Santos och hans uppdragsgivare i Vita Huset hade i bakhuvudet när de två drönarna skickades iväg mot den scen där Nicolas Maduro och den högsta militära ledningen stod uppställd den 4 augusti för att en gång för alla radera ut den revolutionära regeringen i Caracas? Då återstod det bara 16 dagar innan beslutet om att internationalisera det venezuelanska bensinpriset och med det beslutet, ett dråpslag mot både den paramilitära som politiska maffian i Colombia.

En av de två drönarna sprängs i bitar av säkerhetspolisens prickskyttar den 4 augusti. Vad hade hänt om drönaren hade nått sitt mål?

Venezuela: Politikerna som har händerna i terroristkommandots syltburk

Venezuela: Politikerna som har händerna i terroristkommandots syltburk

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-08-10 / Två av de inblandade personerna i planläggningen för att mörda Venezuelas president Nicolas Maduro pekar nu ut Julio Borges. Han är oppositionens främsta språkrör och ordförande i den oppositionsdominerande Nationalförsamlingen och den som påstås ha dragit i tåtarna för terroristattentatet den 4 augusti då två drönar användes mot Maduro. De venezuelanska myndigheterna har nu begärt att Interpol ska utlysa ett ”rött kort” och tvinga Colombias regering att utlämna Borges till Venezuela. Krafter i Colombia och USA pekas ut som Borges `huvudmän´.

Det är parlamentsledamoten och den förre studentledaren Juan Carlos Requesens som fällde det politiskt explosiva uttalandet i en video som vi publicerar nedan. Han tillhör samma parti som Borges och hyser en lika högerextrem ståndpunkt som sin partikamrat:

– För några veckor sedan kontaktades jag av Julio Borges som ville att jag skulle göra honom en tjänst. Den bestod i att föra in en person från Colombia till Venezuela. Det handlade om Juan Monasterio (ledaren för terroristerna) och jag kontaktade honom via ett sms-meddelande. Jag befann mig vid tillfället i San Cristobal (länshuvudstad i delstaten Tachira med gräns mot Colombia). Jag skrev till Mauricio Jimenez (colombian som kontrollerar migrationsverket vid gränsen) och bad honom att fixa saken. Han (Jimenez) tog omedelbart kontakt med Juan Monasterio för att ordna (gräns)passerandet mellan Cucuta (Colombia) och San Antonio (Venezuela). Jag träffade aldrig Juan Monasterio. Jag gjorde enbart tjänsten via sms-meddelandet som hade begärts (av Borges).

Video med Juan Requesens:

https://youtu.be/27RWlre87zY

”Folkets Underrättelsetjänst” i aktion

Juan Monasterio är en före detta sergeant i Nationalgardet. Förra året deltog han i en väpnad attack mot den militära garnisonen Fuerte Paramacay i delstaten Carabobo i Venezuela där ett stort antal vapen stals. Han fängslades men släpptes för en tid sedan i en amnesti utfärdad av den som oppositionen kallar för ”diktator”, Nicolas Maduro.

I lördags, den 4 augusti, greps han direkt efter att han och terroristkommandot hade sänt iväg två drönare mot den plats där president Maduro och hela den venezuelanska statsledningen befann sig. Personer i bostadsområdet såg hur Monasterio, alias `Bons´ och hans kompanjon Argenis Valero Ruiz sände iväg en drönare från sin bil, en svart Chevrolet. Strax därefter hörde de en explosion varför de, `Bons´ och Ruiz, omringades av människorna i området och omedelbart kontaktade polisen som karaktäriserade insatsen som ”Folkets Underrättelsetjänst”!

Tränade med drönarna på en gård i Colombia

Uppgiften var ”att döda Maduro”, som en av terroristerna hade sagt till den Miamibaserade journalisten Jamie Bayly en vecka INNAN attentatet verkställdes.

Den venezuelanska säkerhetspolisen beslagtog kommandots mobiltelefoner, USB-minnen och minneskort från drönarna som snabbt analyserades för att användas i förhöret mot Monasterio, en litterär guldgruva för detektiverna.

Monasterio erkände sin roll som chef för terroristaktionen i en video som vi publicerade den 6 augusti [https://youtu.be/e90l6c1EGD4]. I den nämner Monasterio att hans uppdragsgivare var de två parlamentsledamöterna Borges och Requesens som smugglade in Monasterio och kommandot från Colombia. Där de hade förberetts och tränats på en gård i länet Norte de Santander om hur de skulle operera med drönarna. Senare passerade de gränsen via en kontakt som parlamentsledamoten Juan Requesens hade, den colombianske tjänstemannen inom det colombianska Migrationsverket, Mauricio Jimenez.

Därefter låg vägen öppen mot Caracas för att fysiskt likvidera president Maduro och hela den venezuelanska statsledningen.

För att ytterligare förstärka bevisen mot terroristkommandot framträdde i dag (10 augusti, 2018) informationsminister Jorge Rodriguez på en presskonferens. Han visade bilder från den gård i Colombia där kommandot hade tränat med drönarna. Källan var just de USB- och andra minneskort som säkerhetstjänsten hade beslagtagit från de gripna i terroristkommandot.

Sju minuter av samtal mellan de olika terroristerna och hur de förberedde sig den 4 augusti med att navigera de två drönarna mot den plats där hela den venezuelanska statsledningen stod församlad. Fortfarande finns personer och medier som tror att Maduro har hittat på drönarna, explosionen och vittnesmålen från terrorister och högerpolitiker.

Förbindelser med USA:s militära Sydkommando

Juan Requesens tillhör den militaristiska delen av den venezuelanska högeroppositionen som flera gånger har gjort sig omtalad för sitt våldsamma agerande.

”För att uppnå en utländsk intervention måste vi passera denna etapp (den så kallade Timme Noll)”, uppgav han under en konferens som hölls vid International University of Florida (FIU), ett studiecentrum som upprätthåller en `akademisk allians´ med USA:s Militära Sydkommando (South COM). [http://vtv.mippci.gob.ve/perfil-conozca-quien-es-juan-Requesenss/].

Under de blodiga våldsamheter som högeroppositionen iscensatte 2014 och 2017 för att störta regeringen var Requesens och Borges inblandade och ledande. År 2016 attackerades Venezuelas Nationella Valråd där Requesens gick i täten.

Julio Borges och Rodrigo Zapatero under försöket i början av 2018 i Dominikanska Republiken att finna en lösning på den politiska krisen. Men ett telefonsamtal till Borges från utrikesminister från USA gjorde att Borges lämnade den sista etappen av dialogen; namnunderskriften.

Julio Borges och Rex Tillersons telefonsamtal

I början av 2018 kunde en nöjd före detta spansk regeringspresident, Rodrigo Zapatero berätta för pressen att han lyckats ena regeringen Maduro och oppositionen i den dialog som hade förts på karibiska Dominikanska Republiken. Oppositionens chefsförhandlare var just Julio Borges. Klockan 22.00 skulle avtalet undertecknas av Borges och Jorge Rodriguez, som representerade regeringen Maduro.

Men Julio Borges dök aldrig upp och reportrar och kameramän/kvinnor väntade förgäves på att pennan, som låg på avtalet i en korridor på utrikesdepartementet, skulle komma att användas.

Borges hade fått ett telefonsamtal från Rex Tillerson, dåvarande utrikesminister för Trump som vid tillfället befann sig i Bogota. Det är osagt vad som sades mellan de två men mer än journalist och venezuelan drog den logiska slutsatsen att Tillerson hade gett Borges order om att inte underteckna avtalet som bland annat handlade om att frige terrorister som hade gripits men det viktigaste, att genomföra presidentvalet vid ett datum som båda parter hade kommit överens om.

Läs även:

Venezuela: Rodrigo Zapatero y la piedra política “pesada” en el zapato de la invasión a Venezuela

http://venezdickema.blogspot.com/2018/05/venezuela-rodrigo-zapatero-y-la-piedra.html

Borges internationella korståg för att strypa Venezuela

Julio Borges är också venezuelanen som skickade ett dussintals brev till internationella banker och finansorgan med uppmaningen om att inte genomföra ekonomiska och finansiella transaktioner med den venezuelanska regeringen. I ett av breven den 21 april 2017, adresserat till John Cryan, generaldirektör för Deutsche Bank, varnade Borges ”för konsekvenserna” av att genomföra finansiella handlingar med Venezuelas regering.

I samma ton och innehåll skickade Borges ett brev den 29 maj 2017 till Lloyd Craig Blankfein, exekutiv direktör i Goldman Sachs, i vilken han förkastade de pågående förhandlingarna mellan detta finansföretag och regeringen i Caracas.

Stora demonstrationer till stöd till regeringen och president Maduro genomfördes dagen efter attentatet.

Borges har haft möten i Panama, Chile, Peru och Argentina, där han uppmanat dessa högerledda regeringar att delta ”i en intervention” mot det land han föddes i.

På detta kommer nu uppgifterna om att han deltog i den internationella sammansvärjningen som skulle kulminera med en blodig massaker på den venezuelanska statsledningen. Därför kräver den venezuelanska regeringen att Julio Borges måste utlämnas från Colombia till Venezuela. Där ska han rannsakas för de anklagelser som både partikamrater, terrorister, vittnen och regering har framfört mot den man som var Nationalförsamlingens talman men som nu avslöjats som en simpel fosterlandsförrädare. Och i brist på folkligt stöd har verkat och verkar för en utländsk militär intervention för att störta regeringen i Caracas. Hade alla dessa händelser ägt rum i USA hade de inblandade dömts till döden.

Julio Borges (längst till höger) och Colombias nye utrikesminister Carlos Holmes Trujillo bredvid Borges. Nu ska Holmes behandla Venezuelas begäran om att Colombia utlämnar Borges för att rannsakas i Venezuela för sin inblandning i mordförsöket på Maduro.

”En av drönarna detonerades från USA”!

Men enligt John Robert Bolton, rådgivare i det Nationella Säkerhetsrådet ”är USA inte inblandat i detta attentat” (Sic!). Jorge Rodriguez hävdade å sin sida på presskonferensen idag att en av drönarna som exploderade avlossades från USA.

– Det är en ren sanning att en av drönarna detonerades på distans från USA. Det är också fullt belagt av den tekniska polisen att planeringen, logistiken, finansieringen, närvaron av de materiella och intellektuella aktörerna återfinns i USA och Colombia, underströk Rodriguez.

Han avslutade med att informera pressen att Venezuela kommer lägga fram fler bevis på hur terroristerna och deras uppdragsgivare beskyddas, inte bara av USA och Colombia utan även flera andra länder på kontinenten.

De egna avslöjar sina egna. . .

Den peruanske journalisten Jaime Bayly har blivit något av terroristkommandots förbannelse. Det är osäkert vad som drivit denne Venezuela-hatare att öppet berätta att han först kontaktades av venezuelanska terrorister i Miami en vecka innan attentatet och i nästa andetag även säger att terroristerna hade tränats på en gård i Colombia.

– Jag ska berätta vad mina källor har sagt, och jag är välinformerad, tro mig! Tränades konspiratörerna i Colombia? Ja, det gjorde de. Hade de problem att föra in drönarna till Venezuela? Ja. Det första försöket misslyckades. Därför hjälpte Requesens dem utan att veta att vad han gjorde var att föra in beväpnade drönare. Trodde ni att USA inte visste vad som skulle hända? Om jag visste, så klart att de visste, för de hemliga organen USA har fullständigt klart för sig vad som skulle hända, uppgav Bayly i sitt program från Miami.

Video-audio: Fyra minuter av kommunikationer mellan terroristerna när dessa förberedde sig för att med drönarna mörda hela den venezuelanska statsledningen:

https://youtu.be/yzCMJ7gGjQg

Den internationella högern intensifierar sitt strypgrepp om Venezuela

Pablo Casado, ny ledare för Partido Popular (PP) skakar hand med Uribes kronprins, Ivan Duque, ny president i Colombia från och med den 7 augusti 2018, tre dagar efter dronattacken mot Venezuelas president Nicos Maduro, en terroristaktion förberedd och tränad på colombianskt territorium, enligt en av de gripna terroristerna.

Den internationella högern intensifierar sitt strypgrepp om Venezuela

Den nya alliansen leds av USA, Colombia och spanska Partido Popular

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-08-09 / Spanska Partido Popular vill skapa en gemensam front mot Venezuela och Nicaragua i allians med Colombias nye president som applåderas av USA. Argentinas högerpresident Macri skickar ”Vita Hjälmar till colombianska gränsstaden Cucuta för att ”lindra den humanitära katastrofen för de venezuelanska flyktingarna” i ett pinsamt massmedialt spektakel, allt enligt CIA-manualen fabricerad av Gene Sharp.

Den nye ordföranden för det neofrankistiska Partido Popular, Pablo Casado, som tog över efter den skandalomsusade Mariano Rajoy, dränkt i korruption och stöld av allmänna medel uppgav under sitt besök i Bogota i tisdags att han vill bygga en allians mot Venezuela och Nicaragua. Alliansen ska ha sin udd riktad mot vad Casado menar vara de bägge ländernas påstådda ´populism´. Exakt vad denna ´populism´ innebär förtäljde Casado inte.

– Vi vill fördjupa den gemensamma kampen mot populismen i Venezuela och Nicaragua. Jag anser att Colombia är väldigt modigt, sa Casado inför pressen när han deltog i installeringen av Ivan Duque på presidentposten i Colombia.

Alvaro Uribe, som ska ställas inför rätta inför Colombias Högsta Domstol för sina paramilitära kontakter svävar inte på målet när han ville och vill se en militär intervention eller en venezuelansk militärkupp för att störta regeringen Maduro. Här i samtal med Partido Populars nye ledare Pablo Casado.

Uribe: ”Fattades tid för interventionen av Venezuela”

Ivan Duque är den högerextreme Alvaro Uribes kronprins och vann valet mot vänsterns och folkrörelsens kandidat, Gustavo Petro som fick historiska åtta miljoner röster mot Duques tio miljoner. Val i Colombia har historiskt inte setts som demokratiska och vanligtvis har mindre än hälften av valmanskåren gått till valurnorna i val som i sak har handlat om högern mot högern.

Alvaro Uribe sa i augusti 2010, strax innan han skulle lämna över presidentposten till Juan Manuel Santos att “det fattades tid” för att intervenera Venezuela militärt:

Video:

https://youtu.be/eVRQbmBKv5A

På det svarade president Hugo Chavez: ”Han saknade inte tid, vad det handlade var att han (Uribe) saknade bollar”!

Video:

https://youtu.be/uWRn1yw571o

Att Uribe varken saknade bollar eller tid utan öppet har fortsatt att verka för en militär lösning för att störta den venezuelanska folkvalda regeringen, bekräftade den förre colombianska presidenten i en ny video i augusti 2017, det vill säga för ett år sedan.

I denna säger han följande:

https://youtu.be/WFU3L4-HYuw

– Den militära interventionen som vi föreslår i Venezuela handlar inte om en statskupp för att militärerna ska ta makten. Vad vi ber om är att Venezuelas militärer och poliser tvingar diktatorn att träda tillbaka och nya allmänna val utlyses och att den demokratiska vägen återupptas.

Drönarattacken mot Maduro

Det är exakt det som nu flera internationella högerledare har börjat konkretisera och materialisera. Och det var det som PP-ledaren Pablo Casado insinuerade när han anlände till Bogota tre dagar efter det misslyckade attentatet mot Venezuelas president Nicolas Maduro, den 4 augusti. Två drönare med 1 kilo sprängdeg C4 vardera skickades mot den scen där Maduro och hela den venezuelanska stats- och militära ledningen stod och beskådade en militärparad med anledning av 81-årsdagen av Nationalgardets bildande.

– Jag är övertygad om att Spanien och Colombia ska bli två oundgängliga allierade för att Maduroregimen lämnar (fältet fritt) för demokrati, sa Casado som vid tillfället talade som om han representerade ett statsbärande parti och inte ett vanligt spanskt politiskt parti.

Casado underströk den spanska extremhögerns politiska uttryck att vilja fördjupa kampen mot Venezuela och Nicaragua och flirtade med den nye colombianska presidenten som han ansåg vara en ”mycket modig” man.

Video som visar den modell av drönaren som attackerade Maduro:

https://youtu.be/LKbBratqPNs

Spanien normaliserar förbindelserna med Venezuela

Han uppgav också att han hade haft sammanträffanden med den venezuelanska oppositionsledaren Julio Borges, utpekad som en av de intellektuellt ansvariga för attacken i lördags mot Maduro. Borges befinner sig i en självvald exil i Colombia, där för övrigt även kuppledaren från 2002, Pedro Carmona, dåvarande ordförande för Venezuelas Handelskammare, lever.

– Vi har samtalat med hela den venezuelanska oppositionen för att betyga den att den inte står ensam och att vi fortsätter att kräva demokrati mot Maduros totalitarism, sa Casado.

PP-ledaren sa dock inget om att den nya spanska regeringen, under ledning av den spanske socialistledaren Pedro Sanchez (PSOE), har normaliserat förbindelserna med Venezuela. Som bekant tvingades Rajoyregimen lämna över styret efter att korruptionen gått över alla bräddar i det sydeuropeiska landet. På något sätt är det därför något av ödets ironi att PP-ledaren Casado, som tog efter Rajoy, nu kräver av Maduro det samma som det spanska folket krävde av PP-regimen. Dubbelmoralen lever bland neofrankisterna och fler än en spanjor frågar sig vilken trovärdighet Casado har i sina krav gentemot Venezuela.

En modell av de två drönarna som terroristkommandot satte in för att döda Venezuelas president och den venezuelanska statsledningen som var på plats.

USA:s gendarm Colombia

En annan dignitär som sammanstrålade med Ivan Duque och Pablo Casado denna tisdag i Bogota var USA:s FN-ambassadör Nikky Haley. Hon sa att hon anser att Colombia ”uppträder mycket bra” i förhållande till den venezuelanska krisen. Hon gav också uttryck för vad State Departement och Vita Huset vill få ut av den nye colombianske presidenten:

– USA förväntar sig att den nye valde president Ivan Duque tar ledningen mot den regionala utmaning som är resultatet av den venezuelanska krisen.

Till de närvarande journalisterna sa Haley att Duque ”förstår att det inte bara handlar om att ta tag i problemet Venezuela” utan att även medvetengöra problemet ”med hela regionen”. Därför bör Duque tala med alla han anser vara ”sina bröder&systrar”, Colombias grannländer. Hon underströk att Colombia ”är bättre lämpad att tala med grannländerna” än USA (Sic!). Målsättningen är att sätta sådan press på Maduro att han förstår att situationen som landet befinner sig i ”är oacceptabel”.

USA förfogar över sju militärbaser i Colombia, som Uribe överlämnade till Pentagon 2010. Sex av dessa har sin udd riktad mot Venezuela. Colombia är också sedan några månader tillbaka fullvärdig medlem i NATO och betraktas av landets och Latinamerikas människorättsorganisationer och vänster som USA:s gendarm i Sydamerika, därav Haleys ord om att ”Colombia är bättre lämpad”.

USA:s FN-ambassadör Nikky Haley i sin träff med Colombias nye president Ivan Duque.

Inringningen av Venezuela i Amazonas

I november 2017 avslutades militärmanövern `Amazon.com´ i den brasilianska gränsstaden Tabatinga. Den ligger vid Amazonasfloden och gränsar till Colombia och Peru. De fyra länderna ”övade mot verkningarna av naturkatastrofer”, som det allmänt brukar heta i USA-militärernas kommunikéer men i själva verket utgjorde manövern förberedelser i den militära inringningen av Venezuela, enligt Stella Calloni, expert på USA:s militära strategier i Centralamerika, Karibien och Sydamerika.

Nikki Haley betraktas som USA:s kanske mest aggressiva krigiska antikommunist och oförsonlig mot alla progressiva och vänsterregeringar i Latinamerika och Karibien. Hon uppgav också, för att komplettera bilden av en internationell höger som allt mer intensifierar sitt politiska, ekonomiska och diplomatiska strypgrepp om Venezuela, att hon skulle bege sig till gränsen till Venezuela och den colombianska gränsstaden Cucuta där ett läger för ekonomiska venezuelanska flyktingar har upprättats.

De `Vita Hjälmarna´ anländer till Cucuta

Argentinas högerpresident Mauricio Macri vill också vara med och bidra till ”att mildra den humanitära katastrofen i Venezuela”. Landets utrikesdepartement beslöt i juni i år att skicka en hälsovårdsbrigad till den colombianska gränsstaden Cucuta där den ska ta emot ekonomiska flyktingar från grannlandet. I sex månader ska detta projekt pågå, sa Alejandro Daneri, ordförande för det argentinska UD:s “Vita Hjälmarkommission” till den colombianska radiostationen Caracol Radio.

Att Macri vill se ett namn som ”de Vita Hjälmarna” ingår i den psykologiska krigföringen mot Venezuela som i de internationella medierna framställs som en förfallen stat, helt i enlighet med Gene Sharps manual ”Hur man förbereder och genomför ett regimbyte”.

´De Vita Hjälmarna´ är ju annars namnet på al-Qaedas propagandabrigad i Syrien som spelat en stor roll i den massmediala manipulationen av världsopinionen, trots att den avslöjats senast med påstådda syriska gasattacker som aldrig ägt rum och som FN:s internationella undersökningskommission i sin rapport avfärdat.

Argentinas högerpresident Mauricio Macri vill också vara med och bidra till ”att mildra den humanitära katastrofen i Venezuela”. Landets utrikesdepartement beslöt i juni i år att skicka en hälsovårdsbrigad till den colombianska gränsstaden Cucuta där den ska ta emot ekonomiska flyktingar från grannlandet. I sex månader ska detta projekt pågå, sa Alejandro Daneri, ordförande för det argentinska UD:s “Vita Hjälmarkommission” till den colombianska radiostationen Caracol Radio. På bilden sex argentinska läkare. Och de fattiga i Argentina?

Och med tal om “humanitära aktioner” och “stor venezuelansk flyktingtragedi” förbereder Haley, Uribe, Duque, Casado eller Macri samtidigt för militära aktioner som ska spela den venezuelanska högeroppositionen i händerna.

Men de nämnda personligheterna vet att den venezuelanska oppositionen är både korrumperad, splittrad och för svag för att på allvar kunna ta upp kampen med regeringen i Caracas. Därför behöver den det ”Internationella Kortet” och den internationella högern för att med militära medel störta regeringen i Venezuela.

Vilka nya aktioner vi kommer få se är osagt. Men att de kommer, var så säker!