 |
| Den nykoloniala modellen som USA och Storbritannien nu ägnar sig åt betraktas av de venezuelanska myndigheterna som en form av modernt sjöröveri. Den regering som inte faller Washington eller London i smaken riskerar nu att förlora sin guldreserv i London eller få sina statliga egendomar i USA konfiskerade av Vita Huset. Så som det venezuelanska företaget Citgo. |
Venezuela: ”Juan Guaidó betalade
brittiska advokatkostnader med plundrade venezuelanska pengar”
AV DICK
EMANUELSSON / TEGUCIGALPA / 2021-08-04 /
DET HÄR ÄR
BERÄTTELSEN om Boris Johnsons stöld av den venezuelanska guldreserven i Bank of
England som i mitten av juli 2021 gick till rättegång och som kostar det
venezuelanska folket 400.000 pund i advokatkostnader.
Denna summa betalar Juan Guaidó, Trumps marionett-`president´
av pengar som Donald Trump stal från Citgo, det venezuelanska statliga PDVSA:s dotterföretag
i USA, värderat till sju miljarder dollar.
Företaget togs helt enkelt bara över i ett enkelt
beslut i Vita Huset och överlämnades formellt till Guaidó. Men Guaidó är lika politiskt
och ekonomiskt tandlös i USA som han är i Venezuela. Ty det är USA:s
Skatteverket som bestämmer om USA ska utbetala några slantar till nickedockan
Guaidó eller inte!
Och efter den första rättegångsprocessen i oktober
2020 behövde Pajasen stålar.
Nykoloniala pirater stjäl guldreserven
För i mitten av förra månaden tog Högsta Domstolen i
Storbritannien upp det skandalösa moderna pirateriet som USA och den forna
kolonialmakten Storbritannien ägnar sig i förhållande till de plundringar de
gör av statliga venezuelanska tillgångar i utlandet.
I fallet Storbritannien handlar det om nästan två
miljarder dollar, drygt 17 miljarder svenska kronor som Boris Johnson INTE anser
tillhör den venezuelanska Centralbanken utan Juan Guaidó, som erkänns av USA,
Storbritannien och EU, trots att han inte representerar en enda röstande venezuelan
i dag.
Det handlar om delar av Venezuelas guldreserv som hade
placerats för många år sedan i Bank of England i tron att där förvarades den
säkert. Men efterhand som aggressionerna och de fientliga tongångarna skärptes
mot Venezuela, inledde redan Venezuelas förre president Hugo Chavez hemtagandet
av guldreserven från Bank of England. Men 2500 guldtackor förblev kvar i
bankens kassavalv. Och det är dessa, värderade till två miljarder dollar som
rättsprocessen nu handlar om.
”Skandalös finansiell aktivitet”
Journalisten JOHN
McEVOY,
från The Canary avslöjar nu att
domstolsförhandlingarna som inleddes i HD i mitten av maj 2020 hittills har
kostat Juan Guaidó 400.000 pund, eller nästan fem miljoner svenska kronor (4,783,659
sv/kr) i ADVOKATKOSTNADER. McEvoy skriver att Juan
Guaidós rättegångskostnader betalades med pengar från Centralbanken
i Venezuela.
Han förklarar att det är ett juridiskt försök att
beslagta den venezuelanska Centralbankens tillgångar i Storbritannien.
”Denna episod av skandalös finansiell aktivitet kommer
sannolikt att orsaka oro i Venezuela, eftersom offentliga medel har satts in
för att ta över ännu fler tillgångar från den venezuelanska staten. Under
de senaste två åren har Guaidó varit inblandat i ett antal väldokumenterade
fall av korruption, förskingring och
paramilitärt samarbete”.
Venezuela stämde Bank of England
I maj 2020 stämde den venezuelanska staten Bank of
England eftersom denna vägrade släppa på Venezuelas guldreserv, som landet
bland annat behövde för att möta pandemin.
”I februari 2021 uppmanade FN:s
oberoende expert på sanktioner, Alena
Douhan, ”regeringarna i Storbritannien, Portugal och USA och
motsvarande banker att frigöra beslagtagna tillgångar från Venezuelas Centralbank
för att kunna köpa in mediciner, vacciner, mat, medicinsk och annan
utrustning”.
Efter att Venezuela stämde Bank of England blev det
hela en juridisk process. Men i botten en politisk fråga eftersom Boris Johnson,
dagen innan Bank of England gick till beslut i mitten av juli 2021, slog fast
att den nykoloniala regeringen i London erkänner Juan Guaidó sedan 2019 som
”Venezuelas rättmätige president”.
Trots att rättsapparaten i förhållande till regeringen
ska stå som en helt autonom institution, råder det ingen tvekan om att
Johnsonregeringens beslut är en lika betydelsefull fingervisning som hans och
den brittiska rättsapparatens beslut i frågan om Julian Assanges deportering
eller inte till USA.
Trots det, skriver McEvoy, var frågan om Maduro eller ad hoc
Guaidó hade befogenhet att företräda och kontrollera bankens tillgångar som
finns i Bank of England en tvistefråga. Även brittiska High Court (Högsta
Domstolen) såg Guaidó initialt som den legitime representanten för guldet
i banken, så ”fann den brittiska hovrätten i oktober 2020 att det
brittiska erkännandet av Guaidó var `tvetydigt´, eller åtminstone mindre än
`entydigt´.”
”Guaidó, som aldrig har ställt upp för presidentval,
utövar minimal makt inom Venezuela, medan den brittiska regeringen
upprätthåller diplomatiska förbindelser med Maduro-regeringen”,
skriver McEvoy.
 |
| Den brittiska kolonialismens "drottning", Elizabeth Alexandra Mary Windsor observerar de olika ländernas guldreserver i Bank of England. Blir det en negativt för den venezuelanska staten kan London, som en plats där länders guldreserver förvaras att komma ifråga. När som helst kan guldreserven beslagtas och överlämnas till den/de som faller London och Vita Huset i smaken, som USA:s marionett Juan Guaidó. |
Frysta medel
”Efter att Maduroregeringen vann sitt överklagande i
oktober 2020 belades Guaidó att betala 400.000 pund för att
täcka advokatkostnaderna. Ironiskt nog tycktes Washingtons brutala sanktioner mot Venezuela försvåra betalningen.
I november 2020 fick Guaidós
juridiska stab ”en varning från Handelsdomstolen domare, Sara Cockerill, i
händelse av att inte följa betalningsordern som infördes av den brittiska
rättvisan avseende tvister för guld Venezuela förvaras i Bank of England”,
skriver McEvoy.
I december 2020 berättade Guaidós
f.d. `ambassadör´ i London, Vanessa Neumann, till Financial
Times att det amerikanska finansdepartementets sanktionskontor OFAC
(Office of Foreign Assets Control) ”hade skjutit upp beslutet att släppa de frysta
tillgångarna till Guaidó för juridiska kostnader som domstolsstriden riskerade
att gå förlorad”.
”Att stjäla från Petter
för att råna Petter”
Dokumentet som lästes upp i domstolen i Storbritannien
visar att Guaidós advokatkostnader på 400,000 pund så småningom betalades, visserligen
flera veckor för sent, med pengar från Venezuelas Centralbank, beslagtagna i
USA!
”I april 2020 överförde USA-regeringen 342
miljoner dollar från Venezuelas Centralbanks tillgångar i Citibank (som ingår i
Citigroup) till ett konto i USA:s Centralbank i New York. Centralbanken i
Venezuela hade inte kunnat uppfylla sina betalningar till Citibank eftersom den
inte kunde komma åt sina reserver i Bank of England”, uppger McEvoy.
”Tidigare hade USA:s utrikesminister Mike Pompeo (f.d.
CIA-chef) tillåtit Guaidó och hans gäng att ta emot och kontrollera medel från Venezuelas
Centralbank som återfinns i Federal Bureau of New York. Den venezuelanska
regeringen fördömde beslutet
som `vulgär plundring´. USA-regeringen överförde i själva verket 342 miljoner dollar
från Venezuelas statliga tillgångar direkt till Guaidó.
Det är dessa medel som Guaidó-gänget utnyttjade för
att finansiera sina brittiska juridiska aktioner för att ytterligare accelerera
sin utplundring av det venezuelanska folkets rättmätiga egendomar i utlandet.
McEvoy skriver:
”Enligt vittnesmål från Guaidó-staben i den brittiska
domstolen: `De enda fonder som kontrolleras av
Guaidó-styrelsen är de som finns på konton i namnet BCV [Central Bank of Venezuela]
vid Federal Reserve Bank of New York i USA´.
Representanten tillade:
`Alla BCV -tillgångar som kontrolleras
av Guaidó-styrelsen finns på konton för BCV i USA´.
Med andra ord var de enda medel som var tillgängliga
för Guaidó de som anslogs från kontot för Venezuelas Centralbank i USA”,
skriver McEvoy.
”Hundratals miljoner dollar av venezuelanska
tillgångar som plundrats i USA har redan
använts för att finansiera byggandet av Trumps militariserade gränsmur mellan
USA och Mexiko”, hävdar McEvoy.
Dra
åt tumskruven på Venezuela
McEvoy:
”Även om brittiska tjänstemän insisterar på Bank of Englands
politiska oberoende, utgör frysningen av venezuelanska tillgångar en tydlig del
av den amerikanska och brittiska ledda kampanjen för hybridkrigföring mot
Venezuela, en viktig del av detta innebär att förstöra landets ekonomi. År 2018
erkände den före detta brittiska utrikessekreteraren Boris Johnson att
sanktioner motsvarar ett kollektivt straff mot civilbefolkningen och berättade för G20:s utrikesministrar
i Buenos Aires:
`Känslan jag får av
att prata med mina motsvarigheter är att de inte ser något alternativ till
ekonomiskt tryck - och det är väldigt sorgligt, för uppenbarligen är nackdelen
med sanktioner att de kan påverka befolkningen som du inte vill ska
lida. Men i slutändan måste det bli värre innan det blir bättre - och vi
kan behöva dra åt den ekonomiska skruven på Venezuela´.
”Frågan om det venezuelanska guldet som finns i Bank
of England är därför i grunden politiskt och kan inte skiljas från de USA-ledda
ansträngningarna att
destabilisera och störta den venezuelanska regeringen”, sammanfattar den
brittiske reportern sin regerings agerande.
Vem
vågar placera guldreserven i Bank of England?
Sarosh Zaiwalla, på Zaiwalla
& Co., som representerade Maduroregeringen i Centralbanken i Venezuela, sammanfattade:
”I detta fall går en
fin gräns mellan lag och politik. Guaidós rättsfall syftar till att
positionera honom som högre än rättsstatsprincipen i både Venezuela och Storbritannien
på grundval av ett uttalande från Storbritanniens regering. Det är absurt
att 1,6 miljarder euro av ett lands guldreserv som innehas i
Storbritannien på den grunden kan undanhållas regeringen med kontroll över
staten och ges till företrädare för Guaidó, som inte har kontroll över någon
statsapparat. Ett sådant resultat skulle kunna få allvarliga och negativa
konsekvenser för London City som en säker plats för suveräna tillgångar. Den
enkla verkligheten i detta fall är att alla domar som upprätthåller Guaidós
påstådda utnämningar, om de erkänns, skulle stå i kontrast mot verkligheten. Hans
påstådda utsedda (representanter) har ingen legitimitet att agera på uppdrag av
Venezuelas Centralbank”.
Högsta domstolen förväntas avgöra sitt beslut under sensommaren
eller hösten 2021.
