31 aug. 2017

Venezuela: Nytt miljonbeslag av venezuelansk valuta som skulle smugglas till Colombia

I staden Cucuta på den colombianska sidan av gränsen pågår det ekonomiska kriget mot Venezuela helt öppet från hundratals växlingskontor.



Venezuela:
Nytt miljonbeslag av venezuelansk valuta som skulle smugglas till Colombia

Av Dick Emanuelsson, Resumen Latinoamericano

Venezuelas fjärde största privatbank överlämnade 200 miljoner bolivar till oppositionsledaren Lilian Tintori som säger att hon skulle betala sjukhuskostnaderna för sin hundraåriga mormor!


TEGUCIGALPA / 2017-08-31 / Passagerare i sju fordon stoppades av polisen nära gränsstationen vid staden El Amparo i delstaten Apure. El Amparo är beläget vid gränsfloden Rio Arauca och det colombianska länet Araucas länshuvudstad med samma namn. Sammanlagt beslagtogs drygt 81 miljoner bolivar eller cirka 30.000 dollar, lågt räknat på den svarta marknaden. Den officiella kursen ger cirka åtta miljoner dollar.

Det är det andra beslaget på bara två dagar som den venezuelanska polisen gör. I onsdags beslagtogs 200 miljoner bolivar i ett fordon ägt av oppositionsledaren Lilian Tintori, hustru till den fängslade högerledaren Leopold Lopez. Dessa oanvända sedlar transporterades i fyra lådor som sedeltryckeriet Tumba Bruk i Sverige hade tryckt för Venezuela i slutet av 2016.

Enligt Tintori skulle det gigantiska omfånget av kontanter användas för betalning av hennes mormors sjukhuskostnader. ”Mormor”, uppgav Tintori i ett pinsamt Twitter, ”är 100 år och är intagen sedan några dagar på sjukhus utan sjukförsäkring” (Sic!). De 200 miljonerna är att jämföra med 170 års minimilöner, enligt dollarns parallellkurs!

Bilen och de fyra lådorna med 200 miljoner bolivar som den venezuelanska polisen beslagtog igår, onsdag i oppositionsledaren Lilian Tintoris statstionsvagn. FOTO: ULTIMAS NOTICIAS.

Alliansen colombianska paramilitärer-venezuelansk opposition

Passagerna som fastnade i kontrollen i dag kom från delstaten Barinas, också den vid gränsen mellan Colombia och Venezuela. Barinas var en av två delstater där oppositionen anklagas för att ha kontrakterat colombianska paramilitärer för att stoppa valet till den författningsskrivande församlingen den 30 juli, ett val som oppositionen bojkottade.

I den andra delstaten Tachira, också den gränsar till Colombia har paramilitärer under oppositionens fyra månader av våldsamma protester opererat nästan öppet på gatorna i städerna San Cristobal. Civilbefolkningen har hållits i skräck tills president Nicolas Maduro skickade förstärkningar till de bägge delstaterna efter valet. I helgen dödades fem paramilitärer när den venezuelanska armén konfronterade dem vid gränsen. Två venezuelanska militärer sårades.

Enligt den venezuelanska brottsbalken betraktas smuggling av nationens valuta som fosterlandsförräderi. Allt tyder på att dessa enorma pengasummor skulle användas för spekulation eller för betalning till colombianska paramilitära grupper som kontrakteras av den venezuelanska högeroppositionen.

Paramilitärer från den venezuelanska oppositionen patrullerar gatorna under valet den 30 juli, 2017 i staden San Cristobal i delstaten Tachira, som gränsar mot Colombia.


Långa köer vid bankkontoren eller bankomaterna

Dessa beslag av stora summor venezuelansk valuta står i bjärt kontrast mot den brist på kontanter som råder på grund av manipulationen av valutan i Colombia och Miami. Enligt den oppositionsvänliga ekonomiska portalen El Estimulo är köerna till bankkontoren eller bankomaterna långa. Bristen på kontanter gör att bankerna i allmänhet bara tillåter utbetalningar på 20.000 bolivar medan bankomaterna ger 10.000-12.000 bolivar, det vill säga när det finns sedlar i bankomaterna, tillägger portalen syrligt [1].

Men hur är det möjligt att Lilian Tintori, som tagits emot av världens högerpresidenter med Trump och Rajoy i spetsen, förfogar över 200 miljoner bolivar CASH?! Till sina värdar ute i världen har Tintori hävdat att folk hungrar och rotar i soptunnorna efter mat, en flagrant falsk lögn, även om den ekonomiska situationen är prekär.

Köerna är långa till bankomaterna i Venezuela där kunden kan ta ut 10.000-12.000 bolivar.


Privatbank ska ha överlämnat miljonerna. Men varför?

Igår uppgav det socialistiska regeringspartiets vice ordförande Diosdado Cabello att de nytryckta sedlarna som Tintoris bil transporterade hade överlämnats av en av Venezuelas största privata banker.

– Med serienumren på sedlarna kunde vi spåra dem till banken Banco Occidental de Descuento (BOD).

Cabello underströk att banken måste förklara ursprunget och hur och varför denna summa överlämnades till en av den venezuelanska oppositionens främsta företrädare.

BOD är Venezuelas fjärde största bank, enligt Venezuelas bankmyndighet Sudeban. Styrelseordförande och största aktieägare är sedan 1998  Victor Vargas. Enligt den senaste rapporten över de 250 största bankerna i Latinamerika och Karibien innehar BOD den 34:e platsen. Banken är även representant för American Express i Venezuela.

Banken har 332 bankkontor och 776 bankomater som ger service till fyra miljoner kunder i Venezuela. Men vilka förgreningar har den till den venezuelanska oppositionens Lilian Tintori?


Svärsonen av spansk kunglig börd

Spansk aristokrat i den venezuelanska
bankvärldens tentakler. Luis A. B.
Vargas är inte bara en mäktig bankir. Han är även svärfar till den 47-årige Luis Alfonso Gonzalo Victor Manuel Marco de BORBÓN y Martínez-Bordiú, eller med andra ord tillhörande samma familj som JUAN CARLOS Alfonso Víctor María de BORBÓN y Borbón-Dos Sicilias, som i politiska ordalag blev Spaniens kung och statschef efter att diktatorn och general Franco avled den 20 november 1975. Monarkin återvände.

Den 6 november 2004 ingick Luis Alfonso äktenskap med Maria Margarita Vargas Santaella, bankiren Victor Vargas dotter. Inte enda av den spanska kungafamiljens medlemmar deltog i ceremonin. Denna sågs förmodligen med kunglig avsmak av att en spansk aristokrat, som enligt familjen Borbón borde vara kung av Frankrike (Sic!), gifte sig med en venezuelanska, även om denna kom från en förmögen överklassfamilj. Luis Alfonso fick arbete av svärfar och arbetade i banken fram till 2010 då familjen övergav Venezuela och flyttade till Spanien.

Summa motsvarande 2050 minimilöner

Diosdado Cabello, PSUV.
För att återvända till den venezuelanska verkligheten, läste parlamentsledamoten Diosdado Cabello upp ett brev i sitt TV-program från en person med insiderinformation. I det hävdades att Lilian Tintoris miljoner skulle användas för att ”finansiera terrorismen” i Venezuela. Brevets avsändare avslutade med orden:

“Lilian, du som kallar dig själv för en försvarare av mänskliga rättigheter, i din stationsvagn transporterade du minimilöner motsvarande minimilönen för 2050 personer. Allt kommer att uppdagas snart för mot ´Operation Bachaqueo´ av terror har vi ´Operación Tun Tun´.”

´Operation Bachaqueo´ kallas hamstrarna, valutaspekulanterna och de som ligger bakom det ekonomiska kriget mot Venezuela medan ´Operation Tun Tun´ är folkets svar som innebär razzior mot affärer och företag som deltar i det ekonomiska kriget.

Cabello frågade också tittarna vad som skulle ha hänt och vilka rubrikerna i medierna skulle ha blivit om någon minister eller högt uppsatt i regeringen skulle ha fastnat i poliskontrollen med en liknande summa?

– Hur skulle vi ha behandlats i denna stund i borgerskapets medier? Men de är tysta som möss vad gäller de brådskande påstådda utgifter som Tintori säger sig ha (för sina sjuka 100-åriga mormor).

30 aug. 2017

Venezuela: Oppositionens Lilian Tintori ertappad med 200 miljoner bolivar i sedlar

Liliana Tintori har uppenbara problem med att förklara beslaget av 200 miljoner bolivar i sin bil.



Venezuela: Oppositionens Lilian Tintori ertappad med 200 miljoner bolivar i sedlar

Av Dick Emanuelsson, Resumen Latinoamericano

Allt för att ”betala mormors sjukhusräkning”.

TEGUCIGALPA / 2017-08-30 / Hustrun till den fängslade oppositionsledaren Leopold Lopez erkände i dag onsdag att de fyra lådor med 200 miljoner bolivar som beslagtogs efter ett tips av säkerhetspolisen, var ägnat till att betala sjukhusräkningen för sina sjuka mormor som är 100 år. Regeringsanhängare å andra sidan är inte sena med att driva med förklaringen och menar att dessa kontanter i själva verket är en del av en gigantisk pengatvätt med colombianska förgreningar och en del i den ekonomiska krigföringen mot Venezuela.

President Maduro kommenterade i kväll de internationella mediernas tystnad av det makabra beslaget:

– Om det en dag skulle inträffa att en ledare från Chavezlägret skulle påträffas med miljoner bolivar i kontanter i sin bil, vad skulle då världspressen som BBC, CNN, Reuters eller EFE säga?

Den fränaste oppositionstidningen i Venezuela, El Nacional, hade inte en rad om denna nyhet. Däremot publicerade dagstidningen en intervju med Tintori om hennes pågående graviditet med maken Leopold Lopez. Denne dömdes till 14 års fängelse för att ha instigerat till upprorsförsöket i februari-maj 2014 då 43 venezuelaner, främst regeringsanhängare eller polis, dödades av oppositionens folk.

Två av de fyra sedellådorna som skulle användas för att betala mormors sjukhusräkning, enligt Tintori.


Från sedeltryckeriet i Sverige

I Tintoris bil, körd av en hittills okänd person, påträffades fyra lådor med sedlar som för några veckor sedan flygtransporterats från Tumba Bruk, sedeltryckeriet i Sverige till Venezuela. Redan tidigare i år skulle de nya sedlarna ha flugits till Venezuela. Men USA:s skattemyndigheter igångsatte en rad processer som försenade transporten.

Det är fortfarande oklart hur dessa sedellådor hamnat i Tintoris bil men det är uppenbart att lådorna har överlämnats från en bank eller liknande institution. För sedlarna har aldrig tidigare lämnat dessa lådor som är desamma som kom från sedeltryckeriet i Sverige.

Tintori tas emot i Vita huset av Trump, vicen Mike Pence och den rabiate USA-kubanen Marco Rubio.


Favoritgäst hos högern i världen

Liliana Tintori har tagits emot av statschefer över hela världen, från neofrankisten Mariano Rajoy till Ku Klux Klans favorit i Vita Huset, Donald Trump. Denne lovade att göra allt vad han kan för att hennes man ska friges.

I ett Twitter som har gisslats i de ´sociala´ nätverken i dag försökte Tintori förklara pengasumman och kanske gjorde saken än värre när hon påstod att de 200 miljonerna bolivar skulle användas till att betala ”familjens omedelbara utlägg” för sin ”mormor som är 100 år och är intagen på sjukhus sedan några dagar”.

Men att Tintori skulle förfoga över denna summa i sedlar är det få som tror på. Den ekonomiska krigföringen har bland annat inneburit att från Miami har man lyckats manipulera tillgången på kontanter till den milda graden att pensionärer har haft svårigheter att få sin låga pension utbetald på bankerna eller i bankomaterna. Regeringen har med alla medel försökt mildra denna nya manipulation av det ekonomiska kriget, som till råga på allt nu förstärks med Trumps nya sanktioner mot det sydamerikanska landet.

En åklagare har tillsatts för att utreda beslaget av sedlarna medan medierna har börjat gräva i ämnet och frågar sig om pengarna var ämnade till att finansiera någon illegal våldsam grupp. Under de mer än 100 dagarna av högeroppositionens våldsamheter som skördat över 110 liv de senaste fyra månaderna, avslöjades hur trasproletärer har finansierats av personer ur oppositionen för att utföra våldsamheter med målet att störta regeringen.

Lilian Tintoris mormor, fotad i Twittern.


Hur mycket är 200 miljoner bolivar? 

Enligt den officiella kursen, en av tre, är 200 miljoner bolivar enligt Centralbanken cirka 20 miljoner dollar. Men den mer realistiska kursen är den som sätts av det statliga finansinstitutet Dicom och då blir summan cirka 61.000 dollar. Skulle den tredje kursen, den som sätts av valutamanipulatorerna i Miami på webben Dollar Today gälla så skulle Tintori ha betalat 11.500 dollar.

I dagens Venezuela är minimilönen 97.531 bolivar per månad eller 1.170.372 bolivar per år vilket enligt den beslagtagna summan från oppositionsledaren skulle utgöra 170 års minimilöner.

Allt för att betala mormors sjukhusräkning.

Läs mer:
Venezuelas nya sedlar trycktes i Sverige men det första flygplanet med de nya sedlarna tvingades av USA att vända! 





25 aug. 2017

Trumps sanktioner mot Venezuela kan bli en intressant bumerang mot det egna spekulativa finanskapitalet

Venezuela har i massiva demonstrationer avvisat och uttryckt sin avsky mot Trumps oblyga intervention och knölpåkspolitik mot Venezuela. I morgon lördag (26 augusti, 2017) genomförs en militär massmobilisering över hela landet med mer än 800.000 militärer med deltagande av folkets egen folkmilis för att visa Vita Huset att Venezuelas nationella suveränitet är inte förhandlingsbar. FOTO: AVN.



Trumps sanktioner mot Venezuela kan bli en intressant bumerang mot det egna spekulativa finanskapitalet

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2017-08-25 / Åttio procent av dem som drabbas av USA:s president Donald Trumps nya ekonomiska sanktioner mot Venezuela är finanskapitalister från USA och Storbritannien.

Det uppgav president Nicolas Maduro med ett ironiskt leende som inte avslöjade några panikkänslor på den presskonferens han gav bara några timmar efter att Trump än en gång utfärdat ekonomiska sanktioner, denna gång mot Venezuela.

Den våldsbenägna venezuelanska högeroppositionen lyckades inte störta den folkligt valda regeringen Maduro under nära fyra månaders protester där mer än 110 personer miste livet. Svaret på våldet kom den 30 juli då mer än åtta miljoner venezuelaner, eller 42 procent av valmanskåren valde att rösta i valet till en författningsskrivande församling, trots att oppositionen bojkottade valet och på många håll förhindrade befolkningen att gå till vallokalerna. Som en jämförelse kan nämnas presidentvalet i Colombia där också 42 procent röstade, utan att oppositionen bojkottade valet.

Oppositionen i Venezuela har insett att den inte har kraft att störta Maduro och begriper att majoriteten av venezuelanerna tar avstånd från oppositionens försök att med våld störta Maduro. Därför har den alltmer lutat sig tillbaka från stödet från USA, EU och andra mäktiga högerkrafter i världen för en militär invasion av landet genom att skapa ett ekonomiskt kaos.

Oppositionen: ”Blockera internationella krediter”!

I maj gick Nationalförsamlingens ordförande och ledare för högerpartiet Primero Justicia, Julio Borges, ut i ett brev till finansinstitutet Credit Suisse och 13 andra aktörer på den venezuelanska finansmarknaden med kravet på att blockera krediter till Venezuela. Borges till och med hotade dessa internationella finansiärer om repressalier i händelse av en ny regering i landet. Borges agerande uppfattas som ett direkt förräderi mot fosterlandet i en situation då utländska mäktiga krafter hotar landets säkerhet och stabilitet.

Frågan är vad som hade hänt om Jonas Sjöstedt hade innehaft samma politiska styrka som den venezuelanska högern har i dag, anklagad för att gå, till exempel, Putins ärenden?

Julio Borges fick Credit Suisse att ställa in sina affärer och lån i Venezuela.


Trumps sanktioner

I dag kom då Trumps nya sanktioner mot Venezuela som i huvudsak handlar om att kringskära den venezuelanska ekonomins kronjuvel, det statliga oljebolaget Pdvsa. Trump har tagit emot dem alla i Vita Huset, den venezuelanska högeroppositionens språkrör och i dag träder han in på scenen i brist på egen kraft från oppositionens sida, säger Maduro.

USA-presidenten utfärdade ett dekret som går ut på att USA:s Finansdepartement omedelbart upprättar en rad ”oåterkalleliga” sanktioner som riktar sig mot den venezuelanska ekonomin. De riktar sig inte mot venezuelanska tjänstemän utan mot det finansiella systemet i landet. Dekretet förbjuder personer, bolag eller föreningar, som är lagligt etablerade i eller utövar verksamhet i USA, att bedriva handel med nya skuldobligationer som utfärdas av vilken som helst instans av den venezuelanska regeringen, statsobligationer utfärdade av den venezuelanska centralbanken eller av Pdvsa.

USA-regeringens mål med dekretet är att slå direkt mot Venezuelas finansiära och politiska stabilitet, hävdar den initierade portalen Mision Verdad. Dekretet är en upptrappning av Obamas dekret 13692 från den 8 mars 2015 som överraskade världen med det märkliga påståendet att Venezuela utgjorde ”ett ovanligt och extraordinärt hot mot amerikansk säkerhet”.

USA:s vicepresident Mike Spencer gjorde ett liknande uttalande för en vecka sedan under sitt besök i Colombia där han hävdade att ”Venezuela hotar USA:s säkerhet och stabilitet”, ett citat som kablades ut över hela världen av de korporativa medierna.

Trumpdekretet mot Venezuela handlar om att stänga alla finansiella portar för Venezuela i världen som är förbundna med USA. Ett liknande beslut har tagits av USA:s senat mot en annan stat som vägrar underordna sig USA:s utrikespolitik, Nicaragua, som via ”Nica.Act” inte kan räkna med lån eller omförhandlingar av lån i de internationella finansorgan där USA har ett inflytande. Representanthuset ska snart ta upp frågan om Nica.Act och därefter är det Trump som fattar det definitiva beslutet som drivits fram av republikanska höger-hökar som Eliana Ros Lehtinen och Marco Rubio, bägge med kubanskt familjärt förflutet hos Batistadiktaturen och antikommunistiska krigsivrare mot Kuba och Venezuela.

Det är en gammal knölpåkspolitik från tidigare USA-presidenter som trump nu tillämpar mot Venezuela och sparar det militära interventionskortet i rockärmen, tills vidare. Utan tvekan hade Olof Palme kallat denne fascist för "Satans Krigsmakare"!


Målet: Kväva den venezuelanska ekonomin

De senaste affärsuppgörelser som Pdvsa har ingått med ryska och kinesiska företag i sektorn av tung olja i Orinocobältet, de största oljereserverna i världen, är också mål för Trumps attack i dag. Genom att förbjuda förhandlingar med varje slags placering av PDVSA obligationer på den finansiella marknaden, under överinseende av USA, förbjuder USA finansiering, inköp och utveckling av Venezuelas viktigaste energiprojekt i sin ekonomi.

Beslutet har som mål att knäcka landet ekonomiskt för att Venezuela ska hamna i en default-situation eller inte är i stånd att kunna betala sin skuld. Men Venezuela har trots den ekonomiska krigföringen utan jämförelse i världen betalat mer än 65 miljarder dollar i åtaganden under de senaste 24 månaderna, vilket gör Venezuela till en trovärdig kund trots enorma uppoffringar. Trumps mål är att försvaga och kväva Venezuelas förmåga att utfärda och förmånligt förhandla om nya skulder för att möta befintliga åtaganden och göra andra investeringar.

Det paradoxala är att det inte är i första hand venezuelanska finansspekulanter som drabbas av Trumps bannbulla utan till nästan 70 procent av spekulanter i USA och 12-13 procent av britter och kanadensare. Maduro gisslade med ett illmarigt leende Trumps dekret och frågade om det verkligen var hans uppsåt att de egna landsmännen inom den kapitalistiska sfären skulle drabbas av det enligt internationell rätt illegala beslutet i dag?

Gigantiska metallreserver

Även om oljebolaget Pdvsa står i centrum för Trumps sanktioner, är dekretet också ett försök att slå mot investeringarna av några av världens största reserver av guld, coltan [https://sv.wikipedia.org/wiki/Coltan] och diamanter som finns just i Orinocobältet (El Arco Minero del Orinoco). Att förhindra en finansiering av exploatering av dessa mineraler har också som mål att förhindra regeringen Maduros strävan av att frigöra sig från det ekonomiska oljeberoendet, i synnerhet med de låga priserna på olja på världsmarknaden. USA:s gruvsektor, som ser dessa gruvfyndigheter med avund, ligger illa till i de förhandlingar som genomförts vad gäller koncessioner för att exploatera dessa enorma fyndigheter.

I Orinocobätet finns gigantiska natrurressurser, bland dem uppskattas det finnas 7.000 ton guld. 150 företag från 35 länder deltar i förhandlingarna om komcessionerna i utvinningen av dessa mineraler. USA-bolagen stoppas nu som nu av Trumpdekretetet. Dessa ädelmetallsreserver ska frigöra Venezuela från oljeberoendet.


Maduros kinesiska kort

Vad har Maduro och Venezuela gjort för att förhindra att sanktionerna blir så kraftlösa som möjligt?

Enligt Mision Verdad är de kinesiska förbindelserna centrala. Det handlar om att bepansra varje fientlig aktion mot den venezuelanska ekonomin. Kineserna gör inga uppgörelser utan egen vinning och även här kan vi se ett ömsesidigt intresse.

Sedan flera veckor har en venezuelansk förhandlingsdelegation befunnit sig i Kina och de senaste dagarna har det framkommit att en binationell fond har skapats tillsammans med tre kinesiska banker. Den har som uppgift att delta i återköpen av venezuelanska skuldobligationer direkt av Kina utan att behöva gå till den nordamerikanska finansmarknaden. På så sätt kringgår Venezuela Trumps sanktioner.

Men inte bara det. Konstruktionen har en strategi som innebär att statsskuldsobligationerna återköps till ett rabatterat pris som betyder stora besparingar för den venezuelanska statskassan och Pdvsa. Statsskuldsobligationerna som går ut 2017 och 2018 kan på kort sikt gynnas av Trumps sanktioner.

Dessutom kan en eventuell uppgörelse med kineserna i form av återköp av Venezuelas skuld, innebära att de venezuelanska skulderna avlägsnas från en marknad som för landet representerar instabilitet, som ständigt angriper och ifrågasätter Venezuelas ekonomiska trovärdighet, som genomför kupongbetalningar till skyhöga priser som regleras av den på finansmarknaden så kallade riskfaktorn. Den i sin tur bidrar till att minska de venezuelanska intäkterna som redan är begränsade av det låga oljepriset.

Xi Jinping och Maduro i samspråk under ett statsbesök i Peking.


Wall Street-effekt

En annan paradoxal effekt av Trumps upptrappade ekonomiska krigföring mot Venezuela inträffade på Wall Street i dag. Den kinesiska förhandlingseffekten med Venezuela medförde att Pdvsa:s skuldpapper inte rasade utan ökade med 6,3 % respektive 5 %.

I stället för att beväpna den venezuelanska högeroppositionen verkar Trumps dekret i stället har försatt denna redan deprimerade opposition i mentalt ohälsotillstånd.

Att Dagens Nyheter är starkt oroad över USA-presidenten ”mentala hälsa” har inget med Venezuela att göra. För så länge Trump agerar mot allt progressivt i världen, har den Bonnierkoncernens flaggskepp på sin sida, ett stöd som alla USA-presidenter har fått, oavsett de folkmordskrig de bedrivit i världen. Trump är här inget undantag, trots att deprimerade liberaler knappast har några sympatier med ”Rasisten i Vita Huset”.

Och det är den mannens krigsapparat som ska invadera norra Sverige i sällskap med krigsalliansen Nato. När ska Svenne ställa sig frågan varför?