Tre colombianska paramilitära drogkarteller stöder och finansierar Juan Guaidó!

Flera  medlemmar av den narkoparamilitära dödsskvadronen `Los Pachencas´ som antingen har tillfångatagits eller dödats. Men gruppen är högst aktiv och stödde invasionsförsöket den 3-4 maj. Trumps icke valde "Favoritpresident" omger sig med tre paramilitära colombianska narkotikakarteller. 

Tre colombianska paramilitära drogkarteller stöder och finansierar Juan Guaidó!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2020-05-22 / EN ANNAN COLOMBIANSK drog/paramilitär/grupp som bidrog till och stöttade invasionsplanerna mot Venezuela den 3-4 maj utgörs av `Los Pachencas´.

Det colombianska veckomagasinet Semana beskriver och avslöjar i veckans nummer att Trumps venezuelanska självutnämnde marionettpresident Juan Guaidó, inte bara fick stöd av den colombianske knarkbaronen Elkin Javier López Torres, alias ”Doble Rueda”, utan också av `Los Pachencas´.

Guaidó omger sig alltså inte bara med `Los Rastrojos´, i gränsområdet mellan Cucuta och Tachira, den paramilitära knarkgruppen som har som systematik och metod att halshugga och stycka sina offer, företrädesvis bland den de colombianska sociala och folkliga ledare.

Guaidó har också två andra paramilitära dödsskvadroner på sin sida som är ansvarig för drogtrafiken vid den karibiska kusten.

 

`LOS PACHENCAS´ KONTROLLERAR och opererar från de karibiska städerna Barranquilla, Cienaga (där Gabriel Garcia Marquez skrev sin ”100 år av ensamhet”) till Santa Marta i länen Bolivar och Magdalena.

”DOBLE RUEDA” (Elkin Javier López Torres) kontrollerar länet Guajira, varifrån de två båtarna med de två amerikanska legoknektarna samt ett 20-tal venezuelanska militära desertörer dödades respektive neutraliserades vid invasionsförsöket 3-4 maj.

Men det intressanta är att generalmajoren CLIVER ALCALA, den militäre venezuelanske desertör som avslöjade, att i Guajira och Riohacha tränades desertörerna av de två amerikanska legoknektarna som hade kontrakterats av samma legoknektsföretag, Silvercorp. Detta hade svarat för Trumps säkerhet under en turné i Florida samt praktfiaskot ”Venezuela Aid”, den 22-23 februari 2019. Också Alcala anklagas av DEA för att vara inblandad i droghandel.

Han deporterades av den colombianska regimen först efter att han i direktsändning i den colombianska radiostationen W Radio avslöjat, att den enorma vapenarsenal som hade beslagtagits av den colombianska polisen i slutet av mars i år, var på väg till de tre militära träningslägren i Riohacha som Alcala ansvarade för. Enligt USA och DEA var Cliver Alcala en bricka i droghandeln.

Men varför hade DEA eller den colombianska Duqueregimen INTE gripit Alcala trots att han levt offentligt i den colombianska karibiska staden Baranquilla under de senaste två åren?

Svaret är att han var en del av Invasionsplanen av Venezuela och han var `USA:s Man´ i denna plan, vid sidan av legoknektsföretaget Silvercorps ägare.

 

JUAN GUAIDÓ NÄRMASTE MÄN i Planen mot Venezuela är med andra ord TRE NARKOTIKAHANDLARE med mycket blodbesudlade händer. Varken DEA eller Bogota gör något för att ”neutralisera” dem eftersom de dessutom är FINANSIÄRER av försöket att med våld störta den folkvalda regeringen i Caracas.

Men i stället för att placera Colombias regering på listan över ”Terrorist- och drogstater”, beslutade Trump och Pompeo att placera Kuba och Venezuela på denna cyniska och absurda lista som enbart ska tjäna till att legitimera militära angrepp mot de nämnda staterna.

Den våldsamma oppositionen beskjuter den s andinistiska radiostationen Radio Ya från fyra flanker med hemmagjorda granatkastare, eldvapen och brandbomber blandade med explosiva ämnen. 21 personer befann sig inne i stationen och räddades av ett mirakel från att dödas i lågorna som brände ned Radio Ya till grunden. När den sandinisterna efter tre månaders mord och terrorism slog ned kuppförsöket förhöll sig armén neutral, trots att oppositionen uppmanade militären att störta regeringen Daniel Ortega och författningen. Denna neutralitet sanktionerar nu Trump, som visar sitt förakt inför den nicaraguanska grundlagen.

Överbefälhavaren för Nicaraguas väpnade styrkor, Julio César Avilés.

I DAG OFFENTLIGGJORDE samma regim som styr folkmordsstaten USA att överbefälhavaren för Nicaraguas väpnade styrkor, Julio César Avilés har sanktionerats av USA. Det cyniska och skrattretande argumentet är att Nicaraguas väpnade styrkor inte gjorde något för att stoppa det sandinistiska fotfolket. Detta fick nog efter tre månaders våldsamheter från oppositionens sida i form av mord, försvinnanden, tortyr, allt dokumenterat och publicerat i de sociala nätverken av den egna oppositionen.

Det sandinistiska fotfolket, många av dem med erfarenhet från kampen mot den USA-stödda Somozadiktaturen och USA:s efterföljande `Contraskrig´ under hela 1980-talet, slog ned USA-oppositionens försök att med våld störta den folkvalda sandinistregeringen april-juli 2018.

 

TRUMPS LOKALA AVLÄGGARE i Nicaragua bet i det sura äpplet och Julio César Avilés ”sanktioneras” nu av Trump för att han INTE deltog i statskuppförsöket. I dag gapskrattar förmodligen både han som ledningen för Sandinistfronten FSLN åt Trumps upp-och-ner-vända-beslut. Så kan historien och verkligheten också skrivas om och deformeras, om man nu ser saken från den vinkeln.

Källa: https://redradiove.com/los-pachencas-criminales-de-santa-marta-vinculados-a-guaido/

 

VENEZUELA-COLOMBIA: En gemensam gräns och vad som bör vara en gemensam kamp av de två staterna mot Covid-19

Strömmen av venezuelanska immigranter har vänt. Nu har 50.000 venezuelaner återvänt till hemlandet.

VENEZUELA-COLOMBIA: En gemensam gräns och vad som bör vara en gemensam kamp av de två staterna mot Covid-19

 

TEGUCIGALPA / DICK EMANUELSSON / 2020-05-22 /

FREDDY BERNAL, utnämnd av president Nicolas Maduro med ansvar för gränsregionerna där den colombianska narko-paramilitära maffian opererar samtalade igår med colombiansk militär och polis om behovet av samarbeta för att bekämpa Covid-19.

Bernal är ansvarig för kampen mot den colombianska smugglingen av venezuelanska produkter i denna gränsregion. Det är här som `Los Rastrojos´, den paramilitära dödsskvadronen opererar. Det var `Los Rastrojos´ som förde över sin strategiske allierade Juan Guaido, till konserten ”Venezuela Aid” 22-23 februari 2019.

I den bifogade videon av RT-reportern Erika Ortega, pratar Bernal med enheter ur den colombianska polisen och militären på gränsen mellan de två länderna; länet Norte Santander (Col) och delstaten Tachira (Ven) om vikten av att gemensamt slåss mot coronaviruset. Det är en gräns på mer än 120 mil.

Det är ett smått historiskt möte efter att den colombianska regimen, med stöd av sin överordnade, president Donald Trump, organiserade ett försök till militär statskupp i Venezuela den 22 februari 2019. Det var just vid detta gränsavsnitt i staden Cucuta som ”Venezuela Aid” sjösattes. Med våld och tvång försökte Guaidó, Ivan Duque, Sebastian Piñera tvinga på Venezuela två containrar med taggtråd och gammal mat vid två gränsbroar, samtidigt som de försökte intrigera fram en massiv venezuelansk militär desertering, vilket blev ett enormt pinsamt fiasko.

 

”SPEKTAKLET I CUCUTA”, som det kom att kallas bidrog dock till en massiv migration från Venezuela, ett land utsatt för en grym blockad på mediciner, blockering av finansiella transaktioner. Men löftena från de nämnda presidenterna om arbete, bostad och alla slags mänskliga och materiella rättigheter var blott en chimär. Vad dessa emigrerade venezuelaner fick uppleva var en mardröm där de konfronterade med en rasism och där de efter coronavirusets framfart uteslöts ur samhällslivet likt en paria.

Därför har nästan 50 000 venezuelaner återvänt till Venezuela under den senaste månaden genom olika gränsstationer, främst från Colombia. På den venezuelanska sidan läkarundersöks de, prover tas för att konstatera om de bär på viruset och de utspisas med tre mål mat under dagen under de två veckorna de befinner sig i karantän. Medan många sov på gatorna i Bogota eller Medellin, har de en sovplats och allt nödvändigt under karantäntiden. Ett dussintals bebisar har fötts under den senaste månaden.

 

Men de venezuelanska myndigheterna anklagar colombianska och brasilianska grupper för att leja infekterade venezuelaner med Covid-19 på hemliga vägar över gränsen. Det verkar ha satts i systematik, hävdade president Nicolas Maduro igår, torsdag i en teveutsändning.

Genom att dessa smittade venezuelaner nu förs över gränsen via de så kallade "Puntos Ciegos", hemliga stigar, är risken stor att när de anländer till sin hemstad eller by, smittar övriga människor. Därför uppmanade Freddy Bernal sina colombianska kollegor att samarbeta i den gemensamma kampen mot viruset.

1. 
   

Fem iranska tankers och en blockad mot Venezuela som kan gå mot sitt slut eller mot en världskonflikt

Vem vilken rätt ska USA kunna stoppa fri handel och våldföra sig på internationell eller dela ut sanktioner höger om vänster?

Fem iranska tankers och en blockad mot Venezuela som kan gå mot sitt slut eller mot en världskonflikt

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2020-05-20 / Fem iranska oljetankers på väg mot Karibien med bensin och strategiska komponenter till den venezuelanska oljeindustrin. Lossas lasten kan den innebära ett hårt slag mot USA:s ekonomiska krig och struptag om Venezuela. Eller så kan det, om Vita Huset vill spela ”Pirater i Karibien”, utlösa en internationell väpnad konflikt med oförutsägbara uttryck.

På fredag eller lördag anländer det första av fem iranska tankfartyg till Karibien och Venezuela. Denna ordinära handelstransport av bränsle representerar politisk dynamit. För USA:s blockad av Venezuela skulle nu gå in i en dramatisk fas där landet i princip, vilket ibland inte är samma sak som realiteter, skulle förklaras i kollaps.

Bensinköerna i landet med de största oljereserverna i världen uppgår till två dagar och de drabbar såväl chavister (regeringsanhängare) som opposition, som så klart svär ve och förbannelse och många venezuelaner förstår inte heller bakgrunden.

Skribenten Ivan Agüin, som inte har några sympatier för den USA-trogna oppositionen skriver i en omfattande analys av situationen och den pågående transporten av cirka 1.200.000 liter bensin i fem iranska tankfartyg att går dessa in i venezuelansk hamn, innebär det ett dråpslag mot både Trumps krig mot Venezuela som mot hans marionettpajas, Juan Guaidó, självutnämnd president på ett appellmöte den 23 januari 2019.

Video: De fem iranska tankfartygen på väg mot Venezuela och USA:s 4:e Flotta som hotar fri handel och internationella rätt:

Venezuelas Grisbuktsinvasion och ”Oktoberkris”

Denna duo slickar såren efter det förnedrande nederlaget där invasionsförsöket av Trumps kontrakterade säkerhetsföretag Silvercorp gjorde ett praktfiasko 3-4 maj. Då landsteg terrorister ledda av två amerikanska legoknektar, två före detta Gröna Baskrar som tillfångatogs och babblade som papegojor vem som hade kontrakterat dem och vilka uppgifterna var. Dagen efter slog Trump ut Venezuelas elsystem och dessförinnan hade samma Imperium slagit ut den kinesbyggda satelliten Simon Bolivar för Venezuela. Som krona på verket drog sig i dag Direct-TV sig tillbaka från Venezuela i ett nytt steg för att isolera landet än mer mot omvärlden, på order från Vita Huset.

Ivan Agüin jämför det kommande scenariot i Karibien med ”Oktoberkrisen” 1962. Då hade Kuba begärt sovjetiska kärnvapen på kubanskt territorium efter att USA & CIA hade skickat 1500 legoknektar mot Grisbukten den 16 april 1961 och bombat och slagit ut det lilla kubanska flygvapnet. Men under tre dagar slogs invasionsförsöket ned. Det blev USA:s första militära nederlag på den amerikanska kontinenten.

När USA:s spionflyg över Kuba upptäckte de sovjetiska robotinstallationerna hotade de sovjetiska handelsfartyg med en flottblockad. Moskva uppfattade det som en krigsförklaring. Kompromissen blev att USA skulle dra tillbaka sina kärnvapen från Turkiet, riktade mot Sovjetunionen, medan Moskva skulle montera ned sina kort- och medeldistansrobotar från Havanna, med Washingtons löfte om att inte militärt angripa Kuba än en gång.

Paraguanahalvön där världens näst största oljeraffinaderi är beläget.

Oljeindustri byggd på USA-teknologi

Men i Venezuela finns varken ryska, kinesiska eller kubanska baser, och än mindre kärnvapen riktade mot USA. Däremot finns det en oljeindustri uppbyggd på teknologi från USA. Och trots att denna genomgick en relativ modernisering 2010-2011 under president Hugo Chavez´ mandatperiod, är den sårbar och piskad till att stå under permanent underhåll varje vecka, månad och år. Och trots att den formella blockaden från USA mot Venezuela inleddes 2017, hade oljeindustrin lidit svåra umbäranden flera år innan då amerikanska reservdelsföretag inom oljesektorn började tveka om att leverera de strategiska komponenter och andra tillbehör till den venezuelanska oljeindustrin.

Denna producerade INNAN krisen tre miljoner fat olja per dag, en summa som i dag är nere i mindre än en miljon fat per dag. Och det var när iranska transportplan för två veckor sedan (i början av maj) INTE landade utanför Caracas´ internationella flygplats i Maiquetia utan på den internationella flygplatsen Josefa Camejo, i staden Punto Fijo på Paraguanahalvön, i Karibiska havet i delstaten Falcon i nordvästra Venezuela, som CIA:s sensorer började pendla.

Världens största raffinaderi

Det iranska planets last innehöll ”utrustning och reservdelar, katalysatorer, katalytisk krackningsenhet, ventiler/kranar, med mera, en nödvändig materiel för återuppta produktionen fullt ut av detta raffinaderikomplex som fram till 2011 var världens största oljeraffineringskomplex.

Det hade tidigare en raffineringskapacitet på 1.000.000 fat olja per dag som i sin tur omvandlades till 66 miljoner liter bensin, olja och andra dagliga derivat, mer än tillräckligt för att leverera och tillhandahålla hela Latinamerika eller östra USA med bensin. I dag är det bara Jamnagar-raffinaderiet i Indien som har en högre kapacitet, 1.200.000 fat”, skriver Ivan Agüin.

Iransk-Franska komponenter kompatibla

Arbetarna som har arbetat dag och natt på Paraguanaraffinaderiet den senaste månaden har med hjälp av reservdelar och komponenter från de iranska raffinaderierna, som till stor del har franskt ursprung, lyckats att göra dessa persiska & franska komponenter KOMPATIBLA med USA-teknologin i raffinaderiet i Paraguana. Om det till slut får framgång, återstår att se.

Tio dagar INNAN det iranska transportplanet landade, hade ryska tekniker återaktiverat det mindre raffinaderiet Complejo Refinador del Palito i delstaten Carabobo. Det har en begränsad kapacitet på 140 000 fat. På grund av olösta fel i sin katalytiska krackeleringsenhet producerar den bara dieselbränsle. Denna produktion kräver inte destillation och behöver därför inte till sin tillverkning insatsvaror eller katalysatorer. Det är en av anledningarna till att landet inte har varit helt förlamat utan kunnat upprätthålla matförsörjningslinjer och mobilisering av militär utrustning och andra, eftersom diesel är bränslet som används för eller av tunga transportfordon.

“När det gigantiska raffinaderiet på Paraguanahalvön är reparerat, krävs tillgång av de katalytiska kemikalierna för att sätta igång operationerna, som, liksom alla stora industrier, kräver en gradvis successiv återaktivering tills den når sin optimala aktivering. För att det ska lyckas krävs också den så kallade bearbetade bensinen för att fylla tankar och lager för att därmed gradvis tillfredsställa den egna konsumtionen utan att påverka varulager”.

Bryter blockaden

Och det är här, skriver Ivan Agüin där den vitala hjälpen från Iran kommer in. Den 30 mars lastades de fem jättelika oljetankers från hamnen Bandar Abbas, i Persiska viken framför Hormuzsundet i den iranska provinsen med samma namn. De fem fartygen Fortune, Petunia, Forest, Faxon och Carnation har var och en ungefärlig kapacitet på 800.000 fat olja (127.000.000 liter bensin), vilket gör att det antas att i bensin (4 fartyg) är 508 miljoner liter på väg.

Enligt Agüin skulle gasbristen i Venezuela upphöra i sin helhet, och det är oerhört viktigt eftersom gas är mycket vanligt i de venezuelanska köken. Han hävdar med en rad siffror att ”det iranska bidraget skulle praktiskt taget bryta blockaden, Venezuela ska aldrig mer kunna kvävas, åtminstone i energitermer, vilket anger den stora betydelsen av denna besninleverans. Ty Maduros och Revolutionens framtid står praktiskt taget på spel”.

USA hotar spanska Repsol med flera i världen

Detta brådskande behov av den iranska lasten är väl bekant, inte bara för Venezuela, Iran, Ryssland och Kina utan så klart för USA. Därför är det ett högt spel som USA spelar och hotar öppet, inte bara de fem iranska tankfartygen. USA hotar i dag också det spanska transnationella Repsol och andra oljebolag i världen för att i joinventureföretag med venezuelanska PDVSA utvinna och exportera olja från Orinocobältet i Venezuela. ”Välj, USA-marknaden eller Venezuela”, låter utpressningshotet från USA.

Med den iranska lasten står också USA:s politik med total blockad på spel, hävdar Agüin. Därför inledde USA:s 4:e Flotta den 1 april, med deltagande av 22 stater, bland dem Storbritannien, sin flottmanöver i Karibien dagen efter att de fem iranska tankfartygen hade börjat lasta bensinen. Förevändningen var och är att jaga knarksmugglare från Venezuela, trots att 83 procent av det colombianska kokainet exporteras till USA via dess Stillahavskust. Hittills har denna enorma ansamling av marina krigsfartyg inte gripit en enda drogfarkost. Däremot har den 4:e Flottan förstärkts med ytterligare fyra krigsfartyg som väntas bli de som ska ”ta emot” de iranska tankfartygen, om Trump fortsätter att spotta på internationell rätt och handel.

Iran slog ut två militärbaser som vedergällning

Om USA attackerar de iranska fartygen riskerar Vita Huset en konflikt som kan bli både militär som ekonomisk. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif varnade Washington för eventuella äventyr som inte kommer att bli obesvarade. Att Iran menar allvar bekräftades när de slog ut två amerikanska militärbaser tidigare i år efter att USA hade mördat general Suleimani från det iranska Revolutionsgardet i Bagdad, Irak med drönare. Precisionen av missilerna och förvarningarna för att undvika offer, skakade om Pentagon som förmodligen kommer varna Vita Huset för att spela med alltför höga kort de kommande dagarna.

Skulle USA, trots att det bryter mot både internationell rätt och handel, attackera de iranska tankfartygen kommer Iran förmodligen omedelbart att stoppa och borda amerikanska oljetankers i Persiska Viken eller Hormuzsundet. En sådan aktion skulle få världsomspännande återverkningar där den fria transiteringen av energihandel på global nivå skulle drabbas av ett hårt slag när 75 procent av oljetransporten i hela världen eventuellt skulle stoppas i sundet.

Att Iran inte hotar med tomma ord fick britterna känna av förra året då de stoppade en iransk oljetanker vid Gibraltar på väg till Syrien. Som repressalie tog Iran över två brittiska fartyg i Hormuzsundet som fördes till en iransk hamn där de tvingades ankra. Britterna tvingades krypa till korset, släppa den iranska tankern som gick till sin slutdestination i Syrien där den lossade sin last.

USA:s flottstyrkor varnade för att de ”kommer att vidta preventiva åtgärder” mot varje fartyg som närmar sig USA-fartygen mindre än 100 meter, vilket var en indirekt varning till Iran och de fem tankfartygen som är på väg mot Karibien och Venezuela, det som USA anser vara sin ”Bakgård”.